Demokrati
1.1 Statsskick och demokrati
1.2 Europeiska unionen
1.3 Informationssamhället
1.4 Federalism
1.5 Lag och rätt
1.6 Trossamfund
1.7 Försvarspolitiken i Sverige
1.8 Nationella minoriteter och urfolk
1.9 Tid
Människan
Jämställdhet
Migration och integration
Miljö och klimat
Utbildning
Ekonomi
Internationell politik
Bostäder och infrastruktur

Demokrati

Det finns olika sätt att lösa gemensamma problem. För oss i Centerpartiets Ungdomsförbund (CUF) är demokrati det enda acceptabla. Endast genom demokratiska lösningar kan folket göra sin röst hörd och utkräva ansvar av de som innehar makten. Om vi ska kunna leva upp till regeringsformens portalparagraf om att all makt utgår från folket måste vi också låta makten utgå från enskilda människor.

CUF vill se en begränsad stat som lämnar utrymme för den enskilda människans frihet och integritet. Vi ser ett tydligt mervärde i att människor sluter sig samman i olika former av föreningar för att lösa gemensamma problem. På det sättet blir vi mycket starkare än om vi arbetar ensamma. Det är av vikt att vi i ett välfungerande demokratiskt samhälle har en rättsstat som garanterar varje människas säkerhet och trygghet.

Myndighetsåldern ska gälla och vara konsekvent vid 18 års ålder. Över denna ålder ska inga förbjudande åldersgränser finnas. Rösträtt i de allmänna valen ska ges alla som uppnått myndighetsåldern senast under valåret. Personer som fyllt 18 år senast på dagen för en mandatperiods början ska ha rätt att kandidera i allmänna val.

1.1 Statsskick och demokrati

1.1.1 Federalismens principer

Vi vill att federalism ska ligga till grund för samhällets konstitutionella skick. Vår vision om samhällets uppbyggnad går därför att sammanfatta med hjälp av federalismens principer:

Icke-centralisering. Beslut ska fattas så nära dem som berörs som möjligt, och det är alltid de underliggande nivåerna som ska avgöra vilka beslut som ska lyftas till en högre beslutsnivå.
Ett skrivet konstitutionellt fördrag. Det ska finnas tydliga regler för maktdelning, beslutsnivåers ansvarsområden och ett starkt skydd för individens fri- och rättigheter.
Självstyrande geografiska enheter. EU:s medlemsländer ska ha hela beslutsmakten över de områden som inte är unionens ansvar. Inom medlemsstaterna ska kommuner och regioner åtnjuta samma självbestämmande.
Frågor som de politiska nivåerna får besluta om har de också rätt att ta ut skatt för.
Det ska för varje nivå finnas direkta band mellan medborgarna och lagstiftarna. Det ska med andra ord genomföras direkta val till varje politisk nivå.
Samarbete på frivillig grund mellan självstyrande enheter eller mellan lika nivåer ska underlättas.

1.1.2 Det civila samhället

Ideell verksamhet och det lokala föreningslivet spelar en mycket stor roll i samhället och vi vill uppmuntra detta. Frivilligt engagemang och fria sammanslutningar är grunden till ett demokratiskt samhälle. Föreningar och andra frivilliga sammanslutningar bidrar till att skapa trygghet och sammanhang i samhället. Som en följd av detta vill CUF stödja föreningslivet och framför allt de små föreningarna.

Särskilt i gles- och landsbygd samt i mindre orter är civilsamhället extra viktigt. Att man tillsammans med sina grannar kan ta över den lokala mataffären eller genom ett föräldrakooperativ hålla byskolan öppen kan innebära skillnaden mellan utflyttning eller utveckling för en ort.

Det ska finnas en nollvision vad gäller krångel, regler och skatter för ideella organisationer. Kommunal och regional ungdomsverksamhet bör präglas av ungdomars engagemang, och Sveriges kommuner bör arbeta aktivt för att stödja föreningslivet. Verksamhet som idag är kommunal bör där det är lämpligt kunna drivas av föreningar.

1.1.3 Kommuner och regioner

CUF vill bygga demokratin underifrån. Makten ska finnas så nära den enskilda människan som möjligt. Därför måste Sveriges kommuner ha en stark ställning och ett grundlagsskyddat självbestämmande.

Sammanslagning eller delning av kommuner ska bygga på frivillighet och nytta. När kommuner ska slås samman eller vid kommundelning ska det ske genom initiativ och godkännande från berörda kommuner. Statlig inblandning ska förbjudas i lag.

Sveriges kommuner måste få organisera sig så som de själva vill. Så länge kommunerna styrs demokratiskt ska inte staten kunna blanda sig i hur kommunala styrelseskick utformas. En ny mindre detaljreglerande kommunallag behövs. Den måste ge utrymme för såväl kommunal parlamentarism som kommunfullmäktigeförsamlingar med kommunstyrelseuppgifter och direktval av exempelvis borgmästare. Dessutom är det självklart att kommunerna själva ska styra över storleken på sina fullmäktigeförsamlingar samt över vilka titlar som kommunens politiska ledning samt anställda ska tilltalas med.

Ibland förrättas val till nämnder, styrelser och bolag enligt lagen om proportionellt valsätt. Om en ledamot sedan väljer att avsluta sitt uppdrag kan det väljas in en ersättare från ett annat parti per automatik. Detta gör det svårt för ledamöter att lämna sitt uppdrag under exempelvis en sjukskrivning. Det gör det också i princip omöjligt för ett fullmäktige att förrätta ett nytt val till nämnden i fråga. Med anledning av detta vill CUF se över lagen om proportionellt valsätt i syfte att öka flexibiliteten under mandatperioden till landets kommunala och regionala nämnder och styrelser.

Varje person vald till ett kommun- eller regionfullmäktige sitter på ett personligt mandat. Trots detta kan den förtroendevalde bli av med sitt uppdrag om denne skulle folkbokföra sig utanför kommunens eller regionens geografiska område. Detta gör det väldigt svårt för exempelvis unga att inneha förtroendeuppdrag då många väljer att flytta från sin hemkommun för exempelvis studier. I nuläget finns möjligheter för en förtroendevald som folkbokfört sig utanför kommunen eller regionen att fortsatt inneha sitt förtroendeuppdrag, men endast efter ett beslut i berört fullmäktige. Ens bostadsort borde inte avgöra om en fortsatt ska kunna inneha sitt förtroendeuppdrag. Varje person vald till ett kommun- eller regionfullmäktige sitter på ett eget mandat. CUF anser därför att en förtroendevald trots flytt från berörd kommun eller region fortsatt bör ha möjlighet att inneha sitt förtroendeuppdrag mandatperioden ut.

CUF är positiva till att bilda större regioner i Sverige. Tillväxtmöjligheterna i en region är stora och kommuner kan tjäna mycket på att det bildas regioner. En region kan ge de tillhörande kommunerna bättre förutsättningar att överleva med tanke på de medel som tillförs genom bl.a. ökad effektivisering och samverkan kommuner emellan. Makten flyttas också närmare befolkningen till folkvalda parlament eftersom makt förflyttas från regeringen och länsstyrelserna.

För att stärka det medborgerliga inflytandet behöver makt flyttas från den statliga nivån till den regionala. Exempel på frågor som helt eller delvis bör bli regionala kompetenser är näringsliv, arbetsmarknad, infrastruktur och kultur. Stora skillnader i demografi och geografi mellan landets kommuner och regioner medför stora skillnader i förutsättningar att genomföra den verksamhet kommuner och regioner är lagstadgade att genomföra. CUF anser därför att en asymmetrisk maktdelning mellan kommun, region och stat bör ses över där kommuner och regioner får möjlighet att överlåta ansvarsområden till en högre eller lägre administrativ nivå beroende på lokala förutsättningar. Vidare är det viktigt att en sådan reform säkerställer att det lokala självstyret bevaras och stärks samt att möjligheten till lokalt ansvarsutkrävande kvarstår.

För att möjliggöra evidensbaserad utvärdering av politiska reformer anser CUF att regering och riksdag bör kunna genomföra vissa reformer på prov i enskilda län eller regioner. Dock får inte sådana experiment innebära alltför långtgående administrativa skillnader gentemot övriga landet, eller permanentas enbart inom en region.

1.1.4 Statens organisation

Statens existens måste vila på medborgarnas, kommunernas och regionernas förtroende. Därför bör statens organisation anpassas till ett mer federalt styrelseskick. Statliga institutioners regionala närvaro samt ansvarsområden som näringslivs- och regional utveckling flyttas till de lokalt folkvalda församlingarna.

För att ge en mer rättvis fördelning av riksdagsmandaten bör antalet utjämningsmandat öka i antal från 39 till 49. För att ge människor möjlighet att känna sig representerade av bra kandidater, oavsett var man bor, bör en nationell valkrets införas. Den nationella valkretsen är ämnad att komplettera, inte ersätta, dagens system med geografisk representation.

CUF anser att skilda valdagar för riksdagsvalet respektive regional-och kommunalvalen bör införas. Regional- och kommunalvalen kan då med fördel genomföras andra söndagen i september de jämna årtal då riksdagsval inte hålls. Med en sådan uppdelning skulle den lokala demokratin stärkas i och med minskad risk att regional- och kommunalvalen överskyggas av riksdagsvalet.

Idag styrs en betydande del av kommunernas budgetar av statliga beslut. Detta är ett demokratiproblem, eftersom man på det viset bakbinder det lokala självbestämmandet. Statlig styrning av kommunala åtaganden måste minimeras. I stället bör varje demokratisk nivås ansvar tydliggöras genom kompetenskataloger, så att man minimerar risken för att den statliga nivån fattar beslut som ligger utanför dess befogenheter. Statlig detaljstyrning av kommuner och regioner i form av riktade statsbidrag och restriktioner kring hur verksamheten ska genomföras har blivit allt vanligare, något som begränsar kommuner och regioners handlingsutrymmen. Förutsättningarna och behoven bland landets kommuner och regioner runt om i landet ser väldigt olika ut. Därför bör andelen riktade statsbidrag kraftigt minska till förmån för en större andel generella statsbidrag.

Det ska finnas möjlighet för befolkningen att initiera folkomröstningar även på den nationella arenan. Varje nivå i ett federalt samhälle ska själv bestämma innan en folkomröstning om den ska vara bindande eller enbart rådgivande.

CUF anser att det behövs en översyn av det svenska valsystemet för att stärka medborgarnas inflytande. De procentspärrar som idag finns för personvalet måste avskaffas. Men det finns också all anledning att se över andra delar av valsystemet. De politiska partierna har idag ett mycket stort inflytande över vilka kandidater som står till väljarnas förfogande. Det gör också att de som väljs får svårare att frigöra sig från partipolitiskt flockbeteende. För att riksdagen ska kunna fungera som en kritisk massa måste den enskilda politikerns roll bli tydligare, och enskilda riksdagsledamöter bör i högre grad kunna driva en egen agenda. Ett valsystem som skulle gynna detta är STV (Single transferable vote) som bland annat används på Irland. Med STV listar väljaren ett antal kandidater, och om förstahandsvalet redan fått nog med röster för att väljas in faller rösten på nästa kandidat i listan. På så vis ger valresultatet och parlamentets sammansättning en tydligare bild av väljarnas vilja.

CUF står bakom dagens fyraprocentsspärr till riksdagen samt motsvarande procentspärrar på kommunal nivå då de skapar en balans mellan att så många som möjligt ska känna sig representerade i landets högst beslutande organ och att det ska vara möjligt att forma ett regeringsunderlag.

Det förebyggande arbetet mot korruption är viktigt. Därför bör anonyma partibidrag över en viss summa fortsatt vara förbjudna. CUF ser dessutom positivt på att lagstiftningen ses över i syfte att täppa till eventuella kryphål.

Om målet är att stärka de folkvaldas roll måste det också vara tydligt att det förväntas av beslutsfattarna att de tar ansvar för de beslut de är med och fattar. Kvittningsreglerna i riksdagen är en praktisk lösning vid exempelvis sjukfrånvaro men har kommit att användas som ett sätt att slippa delta vid omröstningar i frågor där samvetet säger något annat än partilinjen. CUF anser att kvittningen bara ska få användas vid sjukfrånvaro och liknande. I övriga fall, då den enskilda riksdagsledamoten har möjlighet att planera sin egen frånvaro bör man i stället kunna kalla in de valda riksdagsersättarna. På så vis får ersättarna en starkare koppling till riksdagsgruppens arbete och är därför mer insatta i uppdraget vid de tillfällen då de ska tjänstgöra en längre tid.

1.1.5 Nordiskt samarbete

Det nordiska samarbetet är en framgångssaga som visar hur historiskt konkurrerande länder kan med regional integration skapa bestående fred och välstånd utan att förlora sitt självbestämmande. Det nordiska samarbetet är vitalt för att bevara och stärka det gemensamma nordiska kulturarvet, för att göra det attraktivt och smidigt att bo i gränsregioner, samt för Sveriges militära försvar, bland annat. CUF anser att de nordiska länderna i framtiden bör alla ingå i EU och en följande Europeisk federation med självstyrande medlemsstater.

De baltiska länderna bör ses som en naturlig del av Norden, då de delar många värderingar och intressen med övriga regionen. Om de så önskar ska de få ingå i Nordiska rådet, andra nordiska samarbetsorgan.

1.1.6 Sveriges statsskick

Den svenska monarkin skapar långsiktighet och stabilitet i den svenska demokratin. Det finns stora fördelar med att ha en statschef som står över de partipolitiska konflikterna. Kungahuset har en representativ funktion att företräda Sverige, snarare än politiska partier och viljor. Det faktum att vår statschef fråntagits sin formella politiska makt tydliggör denna ordning och stärker monarkins ställning och legitimitet.

Kungafamiljen ska ges grundlagsskyddad rätt till religionsfrihet, liksom rätt till fritt giftermål som övriga medborgare. Statschefen ska likt övriga medborgare kunna straffas om den begår brott.

1.1.7 Kungliga förtjänstordnar

Det är fullt rimligt att en stat kan visa uppskattning gentemot medborgare för att de utfört betydande samhällsinsatser. Därför vill CUF åter möjliggöra utdelandet av de kungliga förtjänstordnarna. Ett ordensväsende är ett kostnadseffektivt, smidigt och internationellt erkänt sätt att lyfta fram och premiera talang och entreprenörskap som dessutom har ett högt kulturhistoriskt värde.

1.1.8 Myndigheter och utnämningspolitik

Sverige bör ha så få och effektiva myndigheter som möjligt för att minska byråkratin och förenkla livet för enskilda medborgare. CUF ska verka för att myndigheter ska agera mer tillmötesgående och leverera vad som förväntas av dem gentemot de som faktiskt finansierar deras existens.

När det gäller utnämningspolitiken är grundlagen tydlig: ”Vid tillsättning av statlig tjänst ska avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet” (RF 12:5). Rekryteringsprocessen måste bli mer öppen och för att man ska kunna granska om tillsättningen skett korrekt ska ett krav finnas att alla anteckningar som stödjer anställningen ska sparas. Ansökningshandlingarna ska dock på begäran av den sökande kunna beläggas med sekretess.

Statliga myndigheter och verk skapar arbetstillfällen och förutsättningar för tillväxt innovation i de regioner där de är placerade. Detta i vissa fall som en del av ett innovationskluster tillsammans med akademi och innovativa företag. CUF ser positivt på en bättre geografisk spridning av statliga myndigheter som bidrar till statliga arbetstillfällen, tillväxt och innovation i hela landet.

1.1.9 Demokrati och federalism inom FN

FN måste demokratiseras. FN-reformerna kräver mindre byråkrati, mer öppenhet, ett borttagande av vetorätten, och inga fasta platser i säkerhetsrådet. FN ska vara ett demokratiskt organ, där alla länder har rätt att delta på lika villkor. Alla medlemmar ska ha rätt att delta i FN:s organ och kommittéer. Genom denna deltaganderätt hamnar icke-demokratiska stater under granskning och diskussion och tvingas på så sätt förbättra sig. För tillsättning av FN:s kommittéer ska detta ske genom beslut i FN:s generalförsamling med kvalificerad majoritet.

För att ge FN en större legitimitet bör FN vara den högsta instansen i vårt federala samhällsbygge. Då har folket möjlighet att välja sina företrädare i generalförsamlingen och därmed möjligheten att utkräva ansvar av sin representant.

1.1.10 Officiella och erkända språk i Sverige

I dagsläget är svenska det officiella språket i Sverige, vilket CUF står bakom. Dessutom regleras det i lagstiftningen om minoriteter att man i Sverige har rätt att få skrifter från offentlig verksamhet på Sveriges nationella minoritetsspråk. Vidare reglerar Språkkonventionen nordiska medborgares rätt att använda sina egna språk i annat land. Att ha en bred tillgång till offentlig verksamhet på olika språk gynnar mångfald och flerspråkigheten. CUF ser dock att det idag trots dessa rättigheter finns stora språkliga hinder för människor som varken kommer ifrån Norden eller tillhör en av våra nationella minoriteter. Genom att lägga till ett globalt språk i lagstiftningen och konventioner om att tillgängliggöra offentlig verksamhet skulle därför kunna underlätta för andraspråkstalare i Sverige. Därför vill CUF se att människor även har rätt till att ta del av offentlig verksamhet på det engelska språket.

1.2 Europeiska unionen

1.2.1 Framtidens Europa

I ett federalt organiserat Europa måste maktfördelningen mellan de olika nivåerna vara tydlig. Makten utgår från folket och beslut ska fattas så nära människor som möjligt. EU:s fördrag ska ses över och omvandlas till en liberal konstitution som tydligare definierar vilken makt som bör ligga på EU-, medlemslands-, region- och lokal nivå. Vissa politikområden är så pass gränsöverskridande att enskilda stater inte kan, eller bör, hanteras enkom nationellt. Dessa är i synnerhet handel, den inre marknaden, utrikesfrågor, energimarknad, migration och klimatpolitik, men också skydd av rättsstaten samt infrastruktursatsningar. Däremot finns det områden där det tjänar Europas medborgare att behålla som primärt nationella kompetenser, såsom utbildning-, kultur- och arbetsmarknadspolitiken, samt sociala rättigheter. Här bör EU fortsatt fokusera på att dela resurser, utbytte och att uppmuntra växelverkan men inte ha någon tvingande makt. CUF ser positivt på den europeiska integrationen, den bör dock ske på medlemsstaternas initiativ och det kan ske i olika hastighet för att värna unionen och dess framtid.

Konstitutionen ska innehålla medborgerliga och mänskliga rättigheter, regler för EU:s institutioner och andra grundläggande delar av EU:s organisation och förhållande till sina medlemmar och medborgare. CUF ser positivt på att EU fortsätter växa och ser gärna att länder inom Europa som uppfyller Köpenhamnskriterierna samt vill gå med i EU får inträda i unionen så snart som möjligt.

För att medlemsländerna ska kunna ha en gemensam politik måste de ge EU vissa befogenheter för att EU:s dömande makt ska ha möjlighet att se till att gemensamma regler respekteras och efterföljs. Hit hör den rätt som EU-domstolen har att bötfälla och straffa länder som bryter mot EU-lag och rätten som EU har att anta lag och förordningar utan att alla medlemsstater stödjer dem. CUF anser att alla länder som är medlemmar i den Europeiska unionen inte bara ska uppfylla de kriterier som ställdes på länderna vid tillträdet till unionen, som att ha fria och regelbundna val, inneha en oberoende rättsstat, och att politiska fri- och rättigheter, utan även så länge de förblir medlemmar i EU. För att säkerställa detta, ska EU kunna dra in ekonomiska medel som ges till unionens medlemsstater av EU, om de tidigare nämnda kriterierna inte upprätthålls, efter att varningar och sanktioner utfärdats. Detta ska dock inte ses som en sista utväg.

Vid extremt grova överträdelser mot den gemensamma politiken eller de andra medlemmarnas säkerhet bör ett medlemsland kunna uteslutas. Utan dessa befogenheter riskerar EU att bli tandlöst. Genom att EU tar på sig alltmer av den makt som bör ligga på lägre instanser hotar EU sin egen existens. Ett stort problem idag är att EU ofta används som en syndabock för impopulär reglering. Det leder till en allmän skepsis mot EU som i det långa loppet är ett hot mot allt som är gott med unionen; de fyra friheterna, globaliseringen, minskad risk för krig.

1.2.2 EU:s institutioner

För att EU ska få ha makt över medborgarna så är det avgörande att medborgarna också har makt över EU. Därför måste institutionerna kraftigt demokratiseras och regleras i en grundlag för att skydda medborgarna och medlemsländerna från övertramp. EU-kommissionen bör vara en politisk verkställandegren, inte en opolitisk eller teknokratisk institution, och förespråka hela unionens gemensamma intressen. Därtill bör kommissionens sammansättning beslutas av en koalition bildad av en majoritet av parlamentsledamöterna i Europaparlamentet. Spitzenkandidaten-systemet bör reformeras. Ordföranden bör nomineras och väljs med majoritet av Europaparlamentet och godkännas av rådet. Parlamentet bör också kunna när som helst avge ett misstroendevotum mot kommissionens ordförande, en enskild kommissionsledamot eller hela kommissionen. Antalet kommissionsportföljer bör reduceras.

När en lagstiftning utformas på EU-nivå blir det också nödvändigt med juridiska instanser som kan bevaka att dessa lagar följs. Idag ser EU-domstolen till att varken EU eller medlemsländerna stiftar lagar som bryter mot den rådande, men minimala, EU-lagstiftningen samt att lagstiftningen instiftas korrekt. CUF anser att det ska vara möjligt för medlemsländer, enskilda medborgare och organisationer att överklaga lag och domstolsbeslut till EU-domstolen som agerar högsta instans inom områden rörande EU-lagstiftning. Domstolen bör fortsätta ha rätt att tolka fördrag och döma stater, företag och privatpersoner men domstolens administrativa förmåga stärks för att effektivisera handläggningsprocessen. Från EU:s början har EU-domstolen haft en aktiv roll i skapandet av unionens konstitutionella ordning. Domstolen har förtjänat ett rykte som en av de mest ivriga aktörerna i integrationsprocessen. För att möta den våg av auktoritarism som sveper över kontinenten så behöver EU-domstolen reformeras.

Det krävs reformering av ministerrådet också. För att undvika att enskilda länder blockar unionen från att göra sitt jobb så bör det vara kvalificerad majoritet på alla politikområden inklusive den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP), vilket innebär att 55 % av medlemsländerna behöver rösta för, bör dessa medlemsländer då representera 55 % av den europeiska befolkningen. Den blockerande minoriteten (minst fyra medlemsländer som representerar mer än 35 % av EU:s befolkning) bör avskaffas, samtidigt som Ioannina-kompromissen bibehålls. Man bör också öka dess transparens. I allmänhet måste alla dess möten, samt möten i dess underordnade organ vara offentliga och livesändas.

Europeiska parlamentet bör ha initiativrätt att föreslå ny lagstiftning. Förslag bör kunna läggas fram av antingen en politisk grupp, ett utskott eller en grupp av parlamentsledamöter som representerar minst 5 % av parlamentet. För att undvika den cirkus och resursslöseri det är att flytta parlament två gånger i månaden bör det övergå till ett parlament med en plats i Bryssel. Det måste bli lättare att kombinera familjeliv och politiken, därför bör parlamentet inrätta ett system med ersättare i Europaparlamentet, både för att ledamöter ska kunna ta föräldraledighet oavsett kön och för sjukskrivning.

1.3 Informationssamhället

1.3.1 Rätten att få uttrycka sin åsikt

Lagar mot diskriminering fyller ett syfte och är en markering från samhällets sida. Det visar vad vi inte accepterar att människor gör mot varandra. Det är också viktigt för demokratin att man värnar om de grundläggande fri- och rättigheterna, som yttrandefrihet, tryckfrihet, föreningsfrihet, mötesfrihet och religionsfrihet. Det innebär även att extrema och antidemokratiska åsikter, som vi tar avstånd från, ska få uttryckas.

1.3.2 Offentlighetsprincipen och det fria ordet

Offentlighetsprincipen ger, tillsammans med yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen, svenska massmedier en frihet som är ganska unik vid en internationell jämförelse. Varje svensk medborgare har rätt att få tillgång till alla allmänna handlingar såvida de inte uppfyller kraven för sekretess (TF 2:2). Oavsett om kraven anses vara uppfyllda vid ett enskilt tillfälle ska handlingen prövas gentemot nämnda paragraf varje gång en person begär att få tillgång till handlingen. Vid sidan om offentlighetsprincipen är skyddet för den som väljer att publicera/sända en text mycket starkt.

CUF är kritiska till den utvidgning av begreppet barnpornografi som skedde i slutet av 90-talet. Ett uppmärksammat rättsfall rörande en serieöversättare som fälldes för innehav av barnporr visar tydligt på problematiken. Eftersom definitionen av barn är alla personer under 18 eller personer som inte är fullt könsmogna, blir det en mycket svår bedömningsfråga i många fall, speciellt då det rör sig om, som i det aktuella fallet, mangabilder - en teckningsstil där människor rent generellt framställs med mycket ungdomliga drag. Vad avgör om en avbildad person ska anses vara 17 eller 18 år gammal? Man måste också komma ihåg att det brott som motiverar förbudet mot barnpornografi, inte existerar när det kommer till uppenbart fiktiva bilder. Givet de orimliga konsekvenser det utvidgade barnporrförbudet får kan CUF inte ställa sig bakom att uppenbart fiktiva bilder ska vara kriminaliserade.

1.3.3 Press, radio och tv

Det svenska och internationella medielandskapet är helt annorlunda idag än för några decennier sedan. Presstödet har under lång tid i Sverige varit ett effektivt sätt att upprätthålla mångfald och konkurrens mellan olika medier. Det har möjliggjort att människor i hela landet kunnat ta del av mer än en kritiskt granskande röst. Man kan dock ha många invändningar mot statliga subventioner till fria medier. Till exempel finns risken att presstödet kan användas som maktmedel av staten gentemot medierna. De senaste årens utveckling visar dessutom att stödet är dåligt anpassat till de verkliga förhållandena på mediemarknaden, samt att regelverket kring stödet har luckor som inbjuder till fusk och överutnyttjande. CUF ser positivt på en reformering av systemet med presstöd. Systemet måste stimulera konkurrensen inom tidningsbranschen. Därtill bör det utredas hur konkurrensen på distributionsområdet kan öka. Idag präglas den branschen i det närmaste av ett monopolförhållande, vilket främst drabbar andra tidningar. Dessutom bör det nya systemet, i enlighet med slutsatserna i medieutredningen från 2016, vara plattformsoberoende för att också innefatta digitala medier.

Public service finansieras via skattsedeln och uppfyller ett syfte i att ha en differentierad och objektiv informationsspridning och nyhetsrapportering samt har ett utbildande syfte samt en del i statens krisberedskap. Följande ska även tillgodoses på de nationella minoritetsspråken och svenska teckenspråk. Däremot bör public service inte ägna sig åt underhållning utan utbildande eller informerande syfte. Därför bör riksdagen ta fram ett nytt sändningstillstånd där man tar hänsyn till de grundläggande behoven av public service och inte innefatta underhållning utan högre syfte. På längre sikt vill vi fasa ut public service men vi anser att man måste täcka upp det utbud som marknaden inte tar över.

När det kommer till beskattningen av massmediernas verksamhet anser CUF att reklamskatten bör avskaffas. Reklamskatt betalas av de som väljer att annonsera i svensk press, medan ingen beskattning tas ut för exempelvis TV-reklam. Det gör att skatten som sådan behandlar massmedierna olika.

1.3.4 Internet och informationsteknologi

Internet har inneburit en revolution för utbytet av tankar och idéer. Varje regel som begränsar friheten på Internet riskerar yttrandefriheten och mångfalden. Ett grundläggande regelverk för att trygga människors integritet och för att förhindra exempelvis brottslighet är dock nödvändigt.

Det är viktigt att medborgare på enkla och smidiga sätt kan ta del av politiska debatter och beslut. CUF ser därför positivt på lokala och regionala initiativ för ökad öppenhet och digital tillgänglighet.

CUF anser att principen om nätneutralitet är vital för en rättvis konkurrens för webbaserade företag, rättvisa för betalande kunder, samt att säkerställa press- och yttrandefrihet på internet. Detta innebär att all internettrafik ska behandlas likvärdigt. Detta gäller oavsett innehåll, mottagare, avsändare, plattform eller användare.

Informationsteknologi kan också stärka demokratin genom att medborgare konsulteras i digitala omröstningar och enkäter, på så vis kan deras åsikter och upplevelser göras till en del av fullmäktiges och riksdagens beslutsfattande. Även kontakten med myndigheter kan stärkas och förenklas med informationsteknologi. CUF anser att alla ärenden och kontakter med myndigheter som inte kräver eller kraftigt förenklas av fysisk närvaro ska kunna skötas över internet.

Diskussionen kring Internet har på senare år kommit att koncentreras till upphovsrätten och fildelning. Det är fullt förståeligt att upphovsmän eftersträvar ett skydd för sina innovationer och kompositioner. Den nya upphovsrättslagen har dock tagit några steg för mycket i sin iver att trygga upphovsrätten.

Kopiering för privat bruk har sedan länge setts som något helt naturligt, men har i princip gjorts olagligt. Dessutom begränsar den nuvarande lagstiftningen konsumenters rätt att själva förfoga över de produkter man lagligen införskaffat. CUF anser att all typ av kopiering för privat bruk ska legaliseras. Upphovsrättsskyddet bör förkortas till tio år efter verksframställan. Det är också av stor vikt att upphovsrättslagstiftningen är harmoniserad inom EU.

Att upphovsrättslagstiftningen ska vara harmoniserad i EU innebär dock inte att den ska vara begränsande och skadlig för yttrandefriheten, innovationen och kunskapen. Att internet ska förbli en plats där idéer, tankar, kultur och konst delas och upplevs fritt är inte något som endast ska gälla Sverige, utan i hela unionen. Därför motsätter sig CUF EU:s beslut om artikel 15 om länkskatt och artikel 17 om censurfilter i det så kallade upphovsrättsdirektivet.

Vi i CUF ser också att upphovsrätten innebär ett fullgott skydd för den som är upphovsrättsinnehavare för datormjukvara. Vi anser därför att man även i fortsättningen inte ska tillåta mjukvarupatent i Europa. Det måste möjliggöras för en person som redan erlagt avgift för ett konstnärligt eller litterärt verk att offentligt framföra eller visa upp det, även under tiden då detta är upphovsrättsskyddat, så länge syftet inte är att kapitalisera på verket.

Den så kallade privatkopieringsavgiften (tidigare kassettavgift) som läggs på lagringsmedia administreras helt av privata intresseorganisationer enligt de principer de finner lämpliga. Det kan vi i CUF inte acceptera, och vi kan inte heller se att det på annat sätt är möjligt att distribuera dessa avgifter på annat sätt. Därför vill vi avskaffa privatkopieringsavgiften.

CUF vill också förändra skuldbördan när det handlar om kopiering av upphovsrättskyddat material. Den som laddar ner eller på annat sätt tillgodogör sig upphovsrättsskyddat material bör inte vara ansvarig för att kontrollera huruvida materialet gjorts tillgängligt på laglig väg. Det bör i stället vara den som gör kopian tillgänglig som gör sig skyldig till ett brott.

Vidare anser CUF att upphovsrättslagen bör ses över så att inte fängelsestraff kan utdömas för brott där framställning av verk skett för privat bruk eller i ideellt syfte. Brott mot upphovsrättslagen ska behandlas på samma sätt som andra brott. Detta innebär att företag inte ska tvingas ge ut exempelvis abonnentuppgifter till privata aktörer – brottsutredning ska skötas av polisen.

1.4 Federalism

1.4.1 Federalism är maktdelning

Vi ser idag behovet av fem tydliga arenor för problemlösning. Det är kommunerna, regionerna, staten, EU samt den globala nivå som idag utgörs av FN. För varje nivå är det självklart för oss som demokratiförespråkare att det är den folkvalda församlingen som fattar de avgörande besluten. Det är också naturligt att det verkställande organet på varje arena är underställt den folkvalda församlingen. Det innebär att kommunstyrelsen ska väljas av och ha kommunfullmäktiges förtroende, regionstyrelsen regionfullmäktiges förtroende, regeringen riksdagens, liksom kommissionen ska åtnjuta Europaparlamentets förtroende.

För att säkerställa att vi inte får en samhällsutveckling där varje enhet börjar åta sig mer makt än de har befogenheter till är det viktigt att det finns en tydlig konstitution som klargör vem som får fatta beslut och hur de får fattas. Vissa grundläggande rättigheter som aldrig får kränkas, som rätten till liv och frihet, samt yttrande-, åsikts-, religions- och tryckfrihet, bör också definieras i konstitutionen. Konstitutionen måste också reglera hur makten ska granskas. Det är också helt naturligt att det i Sverige liksom i EU finns en författningsdomstol dit enskilda, företag, föreningar och samhällsnivåer kan vända sig om de känner att någon enhet har satt sig över konstitutionen. På samma sätt behövs tydliga kompetenskataloger som reglerar var vilka beslut ska fattas. Kompetenskatalogerna ska inte finnas med i konstitutionen men ska utgöra ett komplement. För att en fråga ska kunna flyttas uppåt i hierarkin måste det ske på de mindre arenornas initiativ. Det vi nu har beskrivit är en federal samhällsordning.

Det centrala i ett federalt samhällsbygge är att man bygger underifrån, närmast människan. Med tanke på att makten bör byggas underifrån är kommunernas (liksom alla andra nivåers) självstyre grundläggande. Det är också rimligt att kommuner och regioner har möjlighet att begära utträde ur den svenska statsbildningen.

1.5 Lag och rätt

1.5.1 Personlig integritet

CUF vill skapa ett öppet och demokratiskt samhälle där människor kan känna sig trygga. Rätten till personlig integritet, var och ens möjlighet att styra över sina egna tankar och sin egen kropp är ett grundläggande fundament i det öppna och demokratiska samhälle som vi som liberaler kämpar för. Vi vill inte skapa ett övervakningssamhälle.

Det finns idag inte någon enhetlig definition av begreppet personlig integritet i svensk lagstiftning. Det behövs en generellt tillämplig bestämmelse till skydd för den personliga integriteten, definierad och uttryckt i lagen. En sådan reglering kommer att bli värdefull när det ropas på hårdare tag eller snabba lagstiftningsprocesser.

CUF är av åsikten att massövervakningens intåg och institutionalisering inte bara är integritetskränkande utan också ineffektiv och orättfärdig. Myndigheter, såsom FRA, med det ursprungliga syftet att signalspana mot främmande makter för information med militära ändamål har i stället börjat spana på den svenska civilbefolkningen med polisiära ändamål. Därför borde den öppna polisens rätt att få ta del av FRA:s underrättelseinhämtning fråntas då det inte är en angelägenhet för rikets säkerhet och nationens intressen, medan Säkerhetspolisens rätt att få del av FRA:s information borde kvarstå. FRA:s verksamhet borde sedermera läggas om och enbart riktas mot signalspaning utanför Sveriges gränser. Inom ett lands egna gränser är det polisen som ansvarar för att upprätthålla lag och ordning medan Försvarsmakten ansvarar för att försvara landets suveränitet och intressen. Den uppdelningen vill vi därmed tydliggöra. I och med att EU-domstolen ogiltigförklarat det så kallade ”datalagringsdirektivet” så anser vi att tillhörande svensk lagstiftning omedelbart ska rivas upp.

Sveriges lagar bör anpassas efter sin tid och teknologiskt uppdateras så att statliga trojaner och bakdörrar med syfte att övervaka misstänkta görs totalt olagliga, det vill säga att rätten till kryptering och internetsäkerhet garanteras i lag.

Integritetsskyddsmyndigheten är för svag och liten för att klara av sitt omfattande uppdrag. I en liberal stat är det viktigt att de granskande och rättighetsskyddande aktörerna är stora nog att klara av att värna individens fri- och rättigheter. Myndigheten bör därför bland annat få i uppdrag att proaktivt driva tillsynsärenden mot aktörer som behandlar data, myndigheten bör få ökade befogenheter att vidta åtgärder mot tjänster som bryter mot gällande dataskyddslagstiftning samt att myndigheten bör få tydligare uppdrag att särskilt granska övriga offentliga myndigheters hantering av data.

För varje svensk medborgare sparas en mängd data, i många fall personlig och känslig, i olika register. Denna är i många fall viktig för att offentliga samt privata institutioners uppdrag ska kunna genomföras. Samtidigt medför detta en risk för att medborgares integritet kränks. För att minimera risken att personuppgifter används i annat syfte än det menade bör privatpersonen ha en insyn i hur dessa uppgifter lagras och används. I fallet med kreditupplysningar meddelas den berörda personen när en begäran av kreditupplysning görs. Detta minskar risken för felaktig användning av informationen.

CUF anser att medborgare ska ha möjligheten att ta reda på om känsliga data om en själv, exempelvis läkarjournaler, taxeringsdata, eller domar begärts ut. Vi anser även att det ska vara möjligt att få reda vilken typ av data som finns sparad samt vad den används till på ett lättillgängligt sätt.

Svenska personnummer anger idag för de flesta födelsedatum, födelseplats och juridiskt kön. Vidare är de publika handlingar som är lätta att tillgå. Dagens personnummer räcker inte heller alltid till alla folkbokförda. Personnummer kan användas för att underteckna exempelvis köp vilket gör identitetsstöld både lätt och lönsamt i dagsläget.

CUF anser att dagens fyra sista siffror i personnumret som är kopplade till juridiskt kön och födelseplats ska ersättas med fem slumpmässiga siffror och framöver fortsätta tilldelas varje person. Det bör vara kapabelt att fungera över lång tid även för en ökande population utan återanvändning. Vidare bör personnummer inte vara publika på samma sätt som idag där de kan publiceras i publika register av privata associationer.

I en tid där alltmer information lagras digitalt och möjligheterna ökat för stat och andra aktörer att i sin tur övervaka informationsflödet är det viktigt att det fortsätter finnas verktyg för att skydda sin information från vakande ögon. Kryptering skyddar inte bara företagshemligheter eller ens privata filer, utan kan även vara ett medel för att undgå auktoritärt maktmissbruk på statlig nivå.

CUF förordar att Sverige i fortsättningen ska vara ett föregångsland för privatpersoners och företags möjlighet att skydda sin digitala information genom metoder som kryptering, utan att krypteringstjänster ska kräva bakdörrar som ovillkorligt kan utnyttjas av stat eller myndighet. På samma sätt anser CUF att Sverige ska sträva efter att vara ett föregångsland på integritetsområdet och använda integritet som en konkurrensfördel för att locka hit både företag och privatpersoner.

En viktig liberal grundprincip är den om informerat samtycke som grunden för överenskommelser och avtal. Tyvärr är det alltför vanligt att denna princip frångås i så kallade “End User Licence Agreement” (EULA) för många digitala produkter, genom att avtalen görs så långa och svåra att många konsumenter saknar förmågan att ta till sig dem. Därför vill CUF se en konsumentskyddsreglering som kräver att End User Licence Agreements är läsbara och enkla att ta till sig för personer med den juridiska kunskap och läsförmåga som kan förväntas av genomsnittsmedborgaren.

1.5.2 Polisiära resurser

Polisens närvaro i samhället har en starkt brottsförebyggande effekt. Därför är det viktigt att det finns tillgång till polis i landets alla kommuner under dygnets alla timmar. I storstäderna måste det finnas tillgång till polis i varje stadsdel. För att klara det behöver fler poliser utbildas.

För att höja attraktionskraften för polistjänster i de glest befolkade regionerna krävs kraftfulla åtgärder. Polisen måste också ges möjlighet att anställa fler civilanställda för att klara administrativt arbete. Genom att renodla arbetsuppgifterna kan polisen ägna sig åt att sköta rent polisiära uppgifter.

Det är av yttersta vikt att stoppa den centralisering som nu pågår, med färre polisstationer och nedläggning av kommunikationscentraler. Lokalkännedom är viktigt i ett brottsförebyggande arbete.

Närpolisverksamhet är ett av de viktigaste vapnen i kampen mot brottslighet, i synnerhet ungdomsbrottsligheten. Närpolisen har större förutsättningar att arbeta utifrån lokala behov och förutsättningar, och har goda möjligheter att bygga upp kontakter med lokala institutioner, organisationer och allmänheten. Även om brottsligheten blir alltmer internationell krävs den lokala förankringen för att kunna åstadkomma resultat.

För att kunna lösa riktigt grova brott, och då i synnerhet våldsbrott och sexualbrott, är det till stor nytta att kunna identifiera de som tidigare begått liknande brott. CUF anser att en stark samverkan mellan poliser och andra lämpliga aktörer är viktig. När information delas mellan aktörerna får inte den personliga integriteten glömmas bort. Poliser ska endast få hämta ut känsliga uppgifter efter beslut i domstol. Proportionalitetsprincipen måste råda där man väger intresset av att bekämpa grov brottslighet mot intresset att se till den enskilda människans integritet. Om DNA-registret missbrukas eller information läcker ut ska staten vara skyldig att betala ut skadestånd till den drabbade.

CUF tycker att den organiserade brottsligheten som har ett intimt förhållande med ekobrottslighet måste prioriteras hos polisen, framför allt eftersom dessa två brottstyper tenderar att förekomma oroande nära vår vardag via krogverksamhet i storstadsregioner, där organiserad brottslighet svartbeskattar krogar.

När det gäller arbetet mot den organiserade brottsligheten anser CUF det vara befogat att tillåta buggning, riktade mikrofoner, pejlingsutrustning och öka polisens möjligheter att arbeta med täckidentitet. När en person har blivit buggad ska denna få information om detta i efterhand. CUF ser också att det kan vara nödvändigt med bevisprovokation och infiltration i särskilda fall, men det är här viktigt att lagstiftningen klargörs och blir tydlig. Den personliga integriteten måste alltid försvaras och får inte kränkas mer än i yttersta undantagsfall. Dessa undantagsfall måste vara tydligt lagfästa. CUF vill verka för att den svenska terrorlagstiftningen tas bort och inkluderas i annan lagstiftning.

Poliser i yttre tjänst bör förses med kroppskameror för att säkra bevisning och stävja både våld mot tjänsteman och eventuellt övervåld från polisens sida. Det filmade materialet ska omfattas av sekretess och det material som inte är av vikt som bevismaterial ska automatiskt och med regelbundenhet raderas efter minst tre veckors förvaring.

1.5.3 Ett starkt och tryggt domstolsväsende

Alltför ofta råkar både åtalade, målsägare och vittnen ut för diskriminerande behandling i våra domstolar. En kontinuerlig vidareutbildning i mångfaldsfrågor och jämställdhetsfrågor för alla som arbetar inom rättsväsendet är av yttersta vikt. All särbehandling minskar förtroendet för det svenska rättsväsendet. Alla människor måste ställas lika inför lagen.

CUF vill ha ett decentraliserat domstolsväsende, där varje mål kan behandlas snabbt och effektivt. Det är dyrt och tidskrävande att transportera fångar som sitter i häkte på annan ort. Det är också lättare att få vittnen att ställa upp vid rättegångar om man inte har för långa avstånd till domstolen. Vi vill sätta stopp för centraliseringen av domstolar. Rättssäkerheten kräver en märkbar decentralisering.

CUF anser att systemet med politiskt tillsatta nämndemän i svenska domstolar sätter rättssäkerheten på spel. Idén om att folkviljan ska representeras i den dömande makten bygger på idéer från innan rättsstaten fanns på plats. Folkviljan kommer till uttryck i lagarna, och rätten har till uppgift att följa denna folkvilja i sitt dömande. Nämndemannasystemet ger snarare utrymme för att frångå den demokratiska lagstiftningen och måste därför avskaffas i sin helhet. Jury bör, liksom nämndemän, överhuvudtaget inte förekomma i svensk rätt och därmed inte heller som idag inom tryckfrihetsmål.

Det är helt oacceptabelt att domare använder sig av en subjektiv bedömning. För att döma ifall med barn inblandade måste domaren vara specialutbildad för detta.

1.5.4 Tydligare straffskalor

Straffskalan måste vara relevant i förhållande till brottet. Det är dags att man ser över straffskalorna för all brottslighet så att de står i proportion till brottet. Brott som kränker en annan människas rättigheter – våldsbrott, rån och liknande – måste straffas hårdare i förhållande till brott mot staten eller brott som bara drabbar förövaren själv. Vi anser dock att straffets längd inte är det betydande i frågan utan bara att brottet och straffet ska stå i proportion till varandra.

CUF anser att det bör finnas en möjlighet att döma unga mellan 18–20 år till samma straff som vuxna över 21 år i de fall åklagaren kan visa att den tilltalade har gjort så skyldig till allvarlig upprepad brottslighet eller annan kriminalitet som är förenad med gängbildning. Vi behöver hindra nyrekryteringen till gängkriminalitet och motverka att unga personer som inte kan dömas till lika hårda straff utnyttjas av äldre. Därför anser CUF att straffen för dem som begår brott tillsammans med yngre eller anstiftar dem att begå brott behöver skärpas.

Permission ska ses som en del i rehabiliteringen av den dömde och dennes anhöriga. Detta verktyg får dock inte användas på ett oförsiktigt och naivt sätt, utan ska ses i relation till brottets natur, återfallsrisk och internens sociala behov såsom kontakt med sin familj.

1.5.5 Straff bygger på två delar

Straff bygger traditionellt sett på två delar; en avskräckande effekt och vård. Eftersom vi tror att människor kan förändras ska kriminalvården utgå från att alla människor har något gott inom sig och kan förändras.

Samhället anser att vissa brott är värre än andra och därför har vi en differentierad straffskala. Ett brott som sker under påverkan av en psykisk sjukdom är så pass starkt knutet till sjukdomen att inget straff kan utdömas. Därmed bör en psykiskt sjuk person gå fri då hen blivit friskförklarad efter att ha genomgått rättspsykiatrisk vård.

CUF inser att återfallsbrottslighet ofta har sin grund i att brottsliga just suttit i fängelse, på grund av att det där ofta knyts sociala relationer med andra kriminella. Vi vill därför, för att undvika den återfallsbrottslighet som följer av detta, att fotboja ska användas när det är ett fullgott alternativ.

CUF anser att det är viktigt att alla människors straff döms utifrån brottet som är begånget. Därför anser CUF att domstolarna inte bör se till om en person blivit av med ett arbete som en förmildrande omständighet vid bedömning av straffets längd, eftersom vi strävar efter likhet inför lagen.

Kriminalvården har till uppgift att förbereda interner för ett liv utan brottslighet genom individanpassad verksamhet (t ex utbildning, arbetsträning eller social färdighetsträning). Mer resurser måste tillföras kriminalvården för att undvika att fängelsetiden blir ett förvar och en plantskola för fortsatt brottslighet. CUF ser positivt på att utveckla samverkan mellan yrkesutbildningar, SFI, näringslivet och kriminalvården. Ett sådant system skulle kunna möjliggöra att interner lär sig en utbildning medan de avtjänar sitt fängelsestraff och sedan kommer i arbete direkt när de bli frisläppta. Detta minskar risken för återfall.

Samtliga interner ska ha en individuell utvecklingsplan som ska följas under strafftiden. Behandlings- och rehabiliteringsinsatserna för personer med skadligt bruk och psykiskt sjuka måste förbättras. Att träffa psykolog ska vara en del av internens individuella utvecklingsplan.

CUF vill också förbjuda användandet av oövervakade kommunikationsmedel bland de dömda och införa störningsutrustning på landets samtliga slutna anstalter. Det är ett välkänt faktum att dessa ofta används för att planera nya brott som sedan genomförs vid nästa permission.

1.5.6 Brottsoffer och vittnen

Det är viktigt att också stödja de som utsatts för brott, i synnerhet när det gäller våldsbrott. För att skapa rättstrygghet för människor som blir utsatta för brott utomlands måste rättshjälpslagen förändras i de delar som rör brott utomlands. Den måste medge rätt till rättshjälp baserat på straffsats och inte enbart om det gäller sexualbrott eller särskilda skäl. Idag är det svårt för brottsoffer att få ut sitt tilldömda skadestånd, därför anser CUF att så fort en person blivit tilldömd skadestånd så ska staten betala ut detta till brottsoffret. Sedan är det statens uppgift att kräva in pengarna av gärningsmannen eller försäkringsbolaget.

Barn som blivit vittnen till våldsbrott, t.ex. i hemmet, ska alltid betraktas som brottsoffer. Också de som ska vittna vid rättegångar kan behöva stöd och hjälp. Idag är vittnesstödet en helt ideell verksamhet som inte har resurser att alltid finnas till hands. Den organisation kring vittnesstödet som redan är uppbyggd fungerar bra, men behöver mer resurser för att kunna få bättre genomslag. Ett av de största hoten mot dagens rättssystem är när vittnen avstår från att vittna. Att vittnen skräms till tystnad av rädsla för sin egen säkerhet och sitt liv kan vi aldrig tolerera. Inte heller kan vi tolerera att brottslingar kan hota sig fria från rättvisans gång. Därför vill CUF utveckla och utöka vittnesskyddet.

CUF vill inte se ett införande anonyma vittnen i svenskt rättsväsende. Vittnesmål från anonyma källor är till sin natur mer opålitliga och enligt Europadomstolen får en dom inte helt eller i avgörande delar baseras på anonyma vittnesmål. Samtidigt strider ett sådant system mot grundläggande rättsstatliga principer, framför allt då den tilltalade inte tillåts bemöta eller ställa frågor kring de bevis som läggs fram i rätten. Att införa ett system för anonyma vittnen som förmodligen inte skulle få någon större reell inverkan på domstolsbeslut i Sverige på bekostnad av viktiga rättsstatliga principer vore inte önskvärt.

1.5.7 Anhöriga till kriminella

En grupp i samhället som ofta glöms bort är de anhöriga till kriminella. Precis som det finns stöd för dem som utsatts för brott ska det också finnas stöd för anhöriga till dem som begår brotten. De anhöriga behöver stöd under till exempel rättegången och sedan måste förbättringar ske så att de har bättre möjlighet att hålla kontakten med den dömda under tiden i fängelse.

Fängelserna måste ha barnvänliga besöksrum som så mycket som möjligt liknar hemmiljö, för att familjerna ska kunna återgå till ett normalt liv när föräldern kommit ut från fängelset.

1.5.8 Trafficking

Trafficking, olaglig internationell handel med och exploatering av människor och tjänster, är ett fruktansvärt brott som måste bekämpas med kraft av hela samhället. Sverige har, genom undertecknandet av FN:s Människohandelsprotokoll, förbundit sig att ställa människohandlare inför rätta och vidta åtgärder mot den organiserade brottsligheten. För att detta ska kunna genomföras krävs mer resurser till kampen mot trafficking. Ett stort fokus ligger på den trafficking som syftar till handel med sexuella tjänster, minst 500 000 kvinnor och barn säljs varje år till lokala prostitutionsmarknader i Europa (enligt IOM, International Organization for Migration). Flera hundra kvinnor, många av dem under 18 år, säljs varje år till Sverige.

För att bekämpa människohandel och människoexploatering krävs en rad nationella åtgärder, allt ifrån effektiv lagstiftning till ökat stöd till offren för människohandel och människoexploatering. Bland annat måste kravet i lagtexten på ”otillbörliga medel” tas bort för att lagstiftningen mot människohandel ska bli mer tillämplig och effektiv. Vid Polismyndigheten finns idag alldeles för få polistjänster för arbetet med att kartlägga och förhindra människohandel och människoexploatering. CUF kräver ökade anslag till Polisen så att de har möjlighet att avsätta tillräckliga förebyggande och ingripande insatser mot människohandel och människoexploatering i hela landet. Tullverket måste också få befogenhet att ingripa vid misstanke och Åklagarmyndigheten måste få mer resurser för att möjliggöra fler åtal mot människohandel och människoexploatering. På EU-nivå behöver Europol och Frontex få mer resurser för arbetet mot människohandel och människoexploatering.

De personer som utsatts för trafficking måste få tillfälligt uppehållstillstånd för att kunna stanna i landet och vittna i den kommande rättegången mot de som utnyttjat dem och tjänat pengar på dem mot deras vilja. De personer som vill ansöka om permanent uppehållstillstånd bör få en snabb och välvillig behandling. De bör få permanent uppehållstillstånd av humanitära skäl.

1.5.9 Brott mot bönder och landsbygdsföretagare

Vi ser idag att exempelvis bönder blir utsatta för hot och trakasserier på sin egendom. CUF vill därför stärka skyddet för hemfridszonen så att även lantbrukare ska kunna känna sig trygga på sin fastighet.

Det bör bli lättare att få tillstånd för att övervaka skogs- och entreprenadmaskiner samt dieseltankar. Detta för att stävja maskin- och dieselstölder. För detta bör man kunna få tillstånd att övervaka särskilda maskiner eller åtlar på en viss jaktmark, oavsett var de befinner sig, genom en anmälan till länsstyrelsen snarare än ett vanligt ansökningsförfarande.

Skogsägare, jordbrukare, skogsbolag och fotofirmor bör också kunna få tillstånd att använda drönare för att göra översyner av jordbruks- och skogsmark eller ta landskapsfotografier, förutsatt att det inte sker i tätbebyggt område. Risken att man råkar fotografera individer eller privat tomtmark bör kunna vägas mot nyttan samt kostnads- och tidsvinsterna kameraförsedda drönare och smarta kamerasystem ger.

1.5.10 Sexualbrott

Europadomstolen fastslog redan 2003 genom Bulgariendomen ett krav på att alla sexuella handlingar som inte bygger på samtycke ska vara straffbelagda. Därför ställer sig CUF starkt positiv till den reform som innebar att samtycke och frivillighet blev en central del i den svenska sexualbrottslagstiftningen. CUF vill därutöver se att fler delar av sexualbrottslagstiftningen omfattas av oaktsamhetsrekvisit som ett subjektivt rekvisit. Detta för att göra lagstiftningen heltäckande och på så sätt kunna säkra fällande domar även i de fall där uppsåt inte kan styrkas, men där gärningsmannen med tanke på omständigheterna borde ha förstått att offret inte deltog frivilligt. CUF verkar alltså för att allt sex utan samtycke eller frivillighet kriminaliseras.

CUF anser dock att en viss personlig mognad måste finnas för att en människa ska kunna samtycka till sexuella handlingar. Dagens strikta femtonårsgräns är ett alltför trubbigt verktyg och har ställt till med stora problem i praktiken.

Idag kan straffen för sexuella ofredanden och våldtäkt vara oproportionerligt låga och grovheten variera. Detta skapar osäkerhet och otrygghet i rättssystemet. CUF vill se en tydligare straffskala och vill därför införa brottsrubriceringarna ”Synnerligen grov våldtäkt” och ”grovt sexuellt ofredande” för att underlätta att sexualbrottslingar döms och lagförs.

Att rättsstaten inte klarar av att utreda brott är något som skadar förtroendet enormt. Problematiken med icke genomförda utredningar är extra påtaglig när det kommer till sexualbrott, där förövaren ofta är en i offrets närhet. Det skapar en otrygghet och en oro som gör det svårt att återgå till sin vardag. Därför anser CUF att det behöver göras extra åtgärder för just dessa brottsoffer.

CUF anser att akuta besök på grund av vård och spårsökning vid sexuella övergrepp ska vara avgiftsfritt i samtliga regioner för att alla ska ha lika möjlighet att söka vård samt ha möjlighet att få rättslig upprättelse.

CUF anser att besök för vård och spårsökning vid sexuella övergrepp ska vara avgiftsfritt i samtliga regioner för att alla ska ha lika möjlighet att söka vård samt ha möjlighet att få rättslig upprättelse.

1.5.11 Straffmyndighetsålder

Idag är straffmyndighetsåldern 15 år, vilket innebär att en person under 15 år inte kan ställas inför rätta. Vi anser att straffmyndighetsåldern är för hög och därmed oproportionerlig med hänsyn till barnets ålder och mognad. Det råder inga tvivel om att en 13-åring förstår att brottsliga handlingar kan leda till straffrättsliga påföljder, därför anser CUF att straffmyndighetsåldern bör sänkas till 13 år för brott som medför minst ett års fängelse. Ungdomar mellan 13 och 15 ska inte kunna dömas till fängelse utan endast ungdomsvård/sluten ungdomsvård.

1.5.12 Det förebyggande arbetet

Vägen till ett kriminellt liv börjar oftast med en tuff barndom och en förlorad tilltro till det svenska samhället. Därför vill CUF att alla kommuner ser över att utveckla en samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid. SSPF verkar för att fånga upp ungdomar som är i riskzon för att motverka risker för ett kommande kriminellt liv.

Vidare krävs tydligt riktade nationella och kommunala arbetsmarknadsinsatser i de områden där gäng rekryteringen är som högst. CUF ser positivt på ett samverkan mellan den privata sektorn och kommunala verksamheten för att fånga upp en stor bredd av ungdomar.

1.6 Trossamfund

Svenska staten och kyrkan är separerade, men ännu finns spår av statskyrkans tid kvar i svensk lagstiftning. Exempelvis driver skatteverket in kyrkoavgiften. Det är orimligt att staten har ansvar för ideella föreningars medlemsavgifter och således anser CUF att staten ska upphöra med denna verksamhet som rätteligen bör utföras av samfunden själva. Vi anser även att kriterierna för det så kallade trossamfundsbidraget bör ses över, då dess kriterier är otydligt formulerade.

I nuläget tvingar staten genom begravningsavgiften både medlemmar och icke-medlemmar från i princip samtliga av Sveriges kommuner att betala till Svenska kyrkan. Kyrkan ska vara skild från staten. CUF vill istället att begravningsavgiften ska vara kommunal och att det ska vara upp till varje kommun att upphandla omhändertagandet och gravsättningen av avlidna.

Då Svenska kyrkan är en fristående organisation finns det ingen anledning för svenska partier att utgöra grunden för kyrkomötet. CUF vill därför att Centerpartiet ska sluta ställa upp i kyrkovalet. En reformering av detta system är emellertid en fråga som kyrkan måste fatta beslut om. Det är rimligt att CUF:s och Centerpartiets ledamöter i kyrkomötet tills vidare verkar i enlighet med ovanstående.

Idag får inte personer under 18 år själva bestämma över vilket trossamfund de tillhör, detta då vårdnadshavare alltid måste vara delaktiga i beslut gällande den minderårigas religiösa tillhörighet. Trosuppfattning och religiös tillhörighet är något oerhört personligt som enbart individen ska kunna styra över. Därmed anser vi i CUF att den nuvarande lagstiftningen ska ändras så att personer under 18 år kan bestämma själva över vilket trossamfund de vill tillhöra eller om de inte vill tillhöra något alls.

1.7 Försvarspolitiken i Sverige

1.7.1 Försvarets uppgift

Den svenska Försvarsmaktens främsta uppgift är att försvara Sveriges nationella integritet och möjliggöra att Sverige kan stå som en självständig internationell aktör. Den bör också kunna hjälpa Sveriges allierade, och genomföra internationella insatser. Sverige ska aktivt delta i europeiska insatsgrupper, demokratifrämjande insatser och NATO-insatser vid erhållande av medlemskap försvarsalliansen. Sverige och EU har ett moraliskt ansvar att hjälpa andra länder att uppnå frihet och demokrati. Folkförankring av försvarspolitiken och försvaret fås genom att riksdag, regering och försvarsledning är öppen och tydlig med Försvarsmaktens syfte, mål och inriktning. Modern krigsföring skiljer sig till del från tidigare erfarenheter. En kombination av de gamla markinvasionerna men med nya digitala invasioner som tillsammans attackerar samhällskritiska institutioner, civila och militära mål för att bryta ner försvarsförmågan. Därför är det en av statens viktigaste uppdrag att skydda strategiskt viktiga mål mot fysiska såväl som digitala attacker och tillse att samhällskritiska funktioner kan samarbeta under kris. Den nya hybridkrigsföringen ställer höga krav på Försvarsmaktens bredd och kunna snabbt ställa om till fysiska liksom digitala hotbilder.

1.7.2 Personalförsörjning

Då staten inte bör erhålla makten att tvinga människor till arbete är det inte försvarbart att ha allmän värnplikt under fredstid. Sveriges försvar ska bygga på ett yrkesförsvar som har förmågan att utföra operationer likväl hemma som internationellt med syftet att främja fred. Försvarsmakten och Plikt- och prövningsverket ska få de anslag som krävs för att säkerställa en kvalitativ personalförsörjning.

Systemet för anställda soldaters lönesättning har alldeles för låg flexibilitet och är för centralstyrt för att kunna möjliggöra en effektiv personalförsörjning till de ytterorter där militära regementen återfinns. Det finns idag också stora administrativa problem med den centrala administrationen av löner inom Försvarsmakten. Lönesättning och administration av löner bör därför hanteras av de enskilda regementena.

För att säkerställa att rätt typ av människor tjänstgör i Försvarsmakten ska ett noggrant urval av sökanden genomföras. CUF anser att tvinga människor till arbete är oförsvarbart och därför bör de delar av totalförsvarspliktlagen som legitimerar tvångsarbete avskaffas.

För att Försvarsmakten ska kunna tilltala fler i samhället krävs det att en trygg arbetsplats säkerställs. Därför bör det aktiva arbetet för jämställdhet expanderas. Kompetens ska alltid värderas högst och aspekter som kön, religion och etnicitet ska aldrig stå i vägen för en karriär. CUF anser att det är viktigt att fortsätta arbeta för jämställdhet i försvaret där kompetensen hos samtliga potentiella soldater oavsett kön, religion och sexuell läggning kan tas tillvara utan att någon känner sig diskriminerad eller särbehandlad; det är dock viktigt att kraft läggs på att skapa en effektiv organisation. Vidare skall det alltid råda nolltolerans mot sexuellt utnyttjande, mobbning och andra former av ofredanden. CUF vill att pliktrådets ställning ska höjas och att deras organisering ska ses över i syfte att stärka de värnpliktigas rättigheter och se till att missförhållanden upptäcks och åtgärdas. Därtill bör Försvarsmaktens anmälningsfunktion om oegentligheter stärkas.

1.7.2.1 Yrkesförsvar

Sveriges försvar ska bygga på ett yrkesförsvar som har förmågan att upprätthålla beredskap i Sverige likväl lösa internationella uppgifter. Ett yrkesförsvar är möjligt men ställer högre krav på Försvarsmakten som organisation och som arbetsgivare. Systemet för anställda soldaters lönesättning har alldeles för låg flexibilitet och är för centralstyrt för att kunna möjliggöra en effektiv personalförsörjning till de ytterorter där militära regementen återfinns. Det finns idag också stora administrativa problem med den centrala administrationen av löner inom Försvarsmakten. Lönesättning och administration av löner bör därför hanteras av de enskilda regementena. Anställda soldater måste ges möjlighet till en bättre löneutveckling för att konkurrera mot civila motsvarigheter. Vidare anser CUF att lagen om tidsbegränsad GSS/K anställning ska tas bort. Försvarsmakten ska inte säga upp personal för att de arbetat för länge i organisationen.

1.7.2.2 Värnplikt

Även i tider av fred är det viktigt att Sverige står redo och rustade mot utomstående hot. CUF ställer sig därför positiva till allmän värnplikt. Den långsiktiga personalstyrkan inom Försvarsmakten ska ändock utgöras av ett starkt yrkesförsvar.

Värnplikt är ett nygammalt fenomen i den svenska Försvarsmakten och i det svenska samhället i stort. Efter att värnplikten återinförs finns det mycket som måste göras för att modernisera och komma i kapp moderniseringen som skett i övriga samhället. Värnplikt är inte vilket uppdrag som helst. De som blir pliktade sätter ofta sina liv på paus för att försvara det gemensamma med livet som insats. I detta otroligt nobla antagande måste de känna att de får det stöd de behöver innan, under och efter sin värnplikt. För att värnplikten ska göra detta krävs reformer på tre olika områden: mönstring och urval, ersättning och rättigheter. För att försvaret ska bli en attraktiv arbetsplats som lockar kompetent arbetskraft måste mönstringen och befattningsutbildningarna bli mer transparenta. Därför verkar CUF för att Försvarsmaktens befattningsguide ses över för att ge en mer noggrann och verklighetsbaserad bild av alla de befattningsutbildningarna som värnpliktiga förväntas genomföra. I nuläget tvingas värnpliktiga att avbryta sin värnplikt på grund av anledningar som skulle kunna upptäckts med bättre kravprofiler. Plikt- och Prövningsverket behöver därför kontinuerligt uppdatera kravprofilerna för befattningar för att uppmärksamma tidigare skador och saker som kan hindra de värnpliktiga i utbildning. Vidare finns det personer som vill genomföra värnplikt fast en vapenfri sådan. Det ska finnas som en möjlighet vid mönstring på Plikt- och Prövningsverket.

Värnpliktiga ska få skälig ersättning för sitt arbete. Ersättningarna bör indexregleras likt statliga bidrag som CSN för att de inte ska hamna efter inflationen eller bli offer för politiskt fjäsk. Det är också viktigt att förplägnadsersättning, som ersättning värnpliktiga får när den inte är i tjänst för att täcka mat, reflekterar de kostnader som ersättningen är till för att täcka. Det är orimligt att matkostnaden som Konsumentverket uppger för unga och vuxna är högre än den ersättning som värnpliktiga får. Dessutom bör värnpliktiga likt annan personal i Försvarsmakten få rätt till ersättning för skarp tjänst som exempelvis högvakt. Detta eftersom säkerhetsrisken är den samma oavsett om man är pliktad eller anställd.

Dagens värnpliktigas rättigheter ska utvecklas. Bland annat måste värnpliktigas psykiska stridsvärde prioriteras högre. Värnplikten är både fysiskt och psykiskt krävande. Värnpliktiga behöver ha bättre tillgång till samtalsstöd och kuratorer, utan att behöva motivera sitt mående, för att fler ska klara sin värnplikt och trivas. Oavsett vart värnpliktiga genomför sin tjänstgöring bör det finnas tillgång till en kurator eller psykolog. Vidare behövs systemet för disciplinåtgärder utredas för att skapa ett ensat system. Detta för att motverka att värnpliktiga på olika förband men gjort samma fel får olika disciplinära åtgärder.

Under en värnpliktigs tjänstgöring finns det många uppgifter som den värnpliktiga tvingas att genomföra. En av de uppgifterna ska inte vara att ofrivilligt skickas till ett annat land för NATO-insats.

1.7.2.3 Officerskåren

Efter värnplikten eller arbete som GSS/K ska soldater kunna välja mellan olika officersutbildningar, för att hitta den som passas den egna individen. Detta är viktigt för att kunna hitta olika typer av befattningar och specialister.

CUF ser även positivt på Särskild Officersutbildning (SOFU) det vill säga en kortare officersutbildning för personer med tidigare högskolepoäng inom för Försvarsmakten relevant område, och Reservofficersutbildningen, för den som vill kombinera officersyrket med sitt civila arbete.

Vidare ser CUF positivt på de förmåner som tillkommer officerskadetter såsom betalt boende, hemresor, studiematerial och gym. Samma gäller specialistofficerskadetter som har motsvarande förmåner plus får en procentuell del av sin tidigare lön.

Likt värnpliktiga ska kadetternas dagsersättning också indexregleras och ökas för att följa samhällets prisutveckling för att främja goda villkor inom Försvarsmakten. Den som är kadett ska inte straffas på grund av inflationen.

Efter examen måste officerslönen och löneutvecklingen vara marknadsmässiga för att förhindra att officerare slutar.

1.7.2.4 Veteraner

Veteran är den som har varit anställd i Försvarsmakten och gjort insatser internationellt eller nationellt, med eller utan vapen. Det är av stor vikt att veteraner garanteras rätt stöd och vård av Försvarsmakten eller finansierad stöd och vård av Försvarsmakten.

1.7.3 Ekonomisk försörjning av Försvarsmakten

För att försvaret ska kunna utföra sina tilldelade uppgifter måste anslagen öka omgående till minst 2 % av BNP, en förutsättning för ett svenskt NATO-medlemskap. Om försvaret ska kunna utföra sina olika uppgifter i en föränderlig omvärld måste organisationen ha en stabil finansiering inför framtiden. Därför är det viktigt att CUF verkar för en långsiktig ekonomisk försörjning. Försvarsmakten och Plikt- och prövningsverket ska få de anslag som krävs för att säkerställa en kvalitativ personalförsörjning. Försvaret behöver bli färre myndigheter för att då bli effektivare därför ska Fortifikationsverket läggas ner och alla dessa byggnader, övningsfält med mera av militärt intresse ska återgå till Försvarsmakten. Detsamma gäller Försvarets materielverk som också ska uppgå i Försvarsmaktens ordinarie organisation.

1.7.4 Jämställdhetsarbetet i försvaret

Försvarsmakten ska vara en trygg arbetsplats. Därför bör det aktiva arbetet för jämställdhet expanderas och genomföras på samtliga förband kontinuerligt. Kompetens ska alltid värderas högst och aspekter som kön, religion och etnicitet ska aldrig stå i vägen för en karriär. CUF anser att det är viktigt att fortsätta arbeta för jämställdhet i försvaret där kompetensen hos soldater och officerare/specialister oavsett kön, religion och sexuell läggning kan tas tillvara utan att någon känner sig diskriminerad eller särbehandlad. Vidare ska det alltid råda nolltolerans mot sexuellt utnyttjande, mobbning och andra former av ofredanden. Den som utsätter kollegor/andra värnpliktiga ska sägas upp/avskiljas från sin värnplikt. Försvarsmakten värdegrundsarbete måste fortsätta och gå ner i alla led för att motverka diskriminering och kränkningar. Därtill bör Försvarsmaktens anmälningsfunktion om oegentligheter stärkas.

Idag är värnplikten könsneutral och Försvarsmaktens jämställdhetsarbete måste därför även visas i materialanskaffningen. Det är totalt underkänt att värnpliktiga, anställda soldater och officerare får material som inte passar dem oavsett kropp.

1.7.5 Totalförsvaret

Försvarsmakten kan göra mycket men inte allt, därför är det av stor vikt att det finns ett civilförsvar. Tillsammans skapar dem totalförsvaret och motståndskraft mot den som attackerar Sverige.

Det som är viktigt i totalförsvaret är samarbete mellan samhällsviktiga funktioner. Polismyndigheten, Försvarsmakten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, kommuner och regioner behöver öka samarbetet och tillsammans öva för att upptäcka sårbarheter och motverka dem.

Sverige måste vara rustade att stå emot psykologisk krigsföring och desinformation även när krig inte förklarats. Polismyndigheten, Försvarsmakten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, kommuner och regioner behöver även tillse att ha plan för gråzons krig likväl konventionellt krig. Ansvariga myndigheter måste ges tydliga och tillräckliga resurser för att hantera uppgifterna. CUF anser att svenska försvaret ska vidareutveckla försvar mot psykologisk krigföring som desinformation och cyberattacker.

Kommuner och regioner bör kontrollera anställdas krigsbefattningar för att säkerhetsställa samhällsviktiga funktioner personalförsörjning vid höjd beredskap. Detta för att motverka dubbla befattningar och tydliggöra för personal om plats för att inställa sig vid kris.

Sveriges krisplanering är bristfällig, vilket inte minst blev tydligt under coronapandemin. Det saknades krislager med nödvändig materiel och en fungerande samverkan mellan ansvariga myndigheter. Sverige kan inte vänta med att reformera krisberedskapen till nästa kris kommer. Sverige måste utveckla sin krisplanering i form av materiel. Därför bör fler krislager börja användas igen och upprättas. Gamla krislager och skyddsrum ska återanvändas och rustas upp. Detta ansvar ligger på främst MSB men även på kommuner och regioner.

En stark och aktiv frivilligorganisation bidrar ytterligare till att folkförankra försvaret och försvarspolitiken i Sverige. Frivilligorganisationerna ska ses som en resurs som kan användas i det civila samhället. Det kräver att de får ekonomiska resurser för att klara av denna uppgift.

1.7.6 Internationella försvarssamarbeten

CUF anser att Sverige ska gå med i NATO utan förbehåll. Vi ser positivt på eventuella NATO-baser på svensk mark. Däremot är det viktigt att Sverige fortsatt är en konstruktiv kraft i det globala nedrustningsarbetet. När Sverige blivit medlem i försvarsalliansen NATO ska vi vara en liberal och demokratisk röst. CUF anser att Sverige ska verka för en fortsatt demokratisk utveckling i NATO, där mer fokus läggs på att försvara de gemensamma värdena om demokrati och mänskliga rättigheter.

1.7.6.1 Nordiskt försvarssamarbete

Våra nordiska grannländer har historiskt legat oss nära, kulturellt, politiskt och militärt. Det är en närhet som innebär att vi står inför liknande hot och bemötandet bör således vara gemensamt. Det nordiska militära samarbetet, Nordefco, är därför något vi ser som positivt och som bör fördjupas. CUF anser att Sverige fortsatt ska fördjupa försvarssamarbetet med övriga nordiska och baltiska länder, och då i synnerhet Finland.

1.7.7 Officerskårens personalförsörjning

Dagens officerskår präglas av alltför långtgående akademisering och saknar tyvärr kontaktytor med övriga samhället. CUF vill därför se en reformerad officersutbildning som bygger på en civil, akademisk examen som följs av en praktiskt inriktad militärutbildning. Detta leder till en godare spetskompetens som är behövlig i ett decimerat försvar. Ett exempel på alternativ modell är den brittiska Sandhurst-modellen.

1.7.8 Sveriges vapenlagstiftning

CUF anser att Sveriges vapenlagstiftning idag tyvärr försvårar för medborgarna för mycket i allmänhet och ibland till och med motverkar vapensäkerheten. Exempel på detta är att man måste ansöka om licens att köpa ett specifikt, individualiserat vapen istället för att få tillstånd att köpa ett vapen av en viss typ. Dessutom finns regler som förbjuder att man förvarar sitt vapen i någon annans vapenskåp när man är på besök i till exempel en jaktstuga. Ytterligare underligheter i lagen handlar om obrukbara vapen, vilket bara är onödig byråkrati och förhindrar handel med exempelvis historiskt och kulturellt värdefulla vapen. CUF vill förenkla vapenlagstiftningen och att polisen ska fokusera sitt arbete på att bekämpa förekomsten av olagliga vapen i samhället, inte de lagliga.

Idag är det väldigt svårt för den som vill att ha fler än fyra jaktvapen, vilket kan hända om man har flera för jakt och sen till exempel får ärva ett till vapen. Det finns undantag att ansöka om men då måste man motivera varför man vill ha det extra vapnet och att man till exempel ärvt ett och därmed kanske är känslomässigt fäst vid vapnet är inte ett giltigt skäl. CUF ser inga problem med att de som redan har vapen skaffar fler vapen, eftersom de redan ansetts lämpade för de vapen de har. Kan vapenägare förvara vapnen på rätt sätt ser CUF inga hinder i att gränsen för maxantal tillåtna vapen ska tas bort och alla vapenlicenser prövas på lika sätt, oavsett vilket i ordningen det är.

Ljuddämpare på vapen är något som är otroligt bra för alla som använder vapen. Det kan skydda hörseln för jägare, barn som följer med på jakt, men främst även jakthundar. I många sorters jakt har man jakthund som hittar och sedan följer efter ett vilt. Det viltet kommer antingen så småningom gå förbi en passare, eller så kommer en jägare gå fram till viltet och skjuta. Oavsett vad så kommer hunden vara nära när smällen från skottet kommer, vilket riskerar att skada ett av hundens viktigaste sinnen i sammanhanget. Att då, som idag, kräva att jägare söker licens för att få ha ljuddämpare är inte rimligt och det kravet måste tas bort. CUF vill därför att det vid köp av ljuddämpare ska räcka med att visa upp sin vapenlicens och sedan få köpa en ljuddämpare som passar till vapnet i fråga.

Licensen man får när man har vapen eller andra tillstånd är just nu i fysisk pappersform. Den måste tas med för att man ska kunna köpa ett vapen, eller till och med bara köpa ammunition. Det innebär att den som behöver inta kan inhandla ammunition till helgens jakt på väg hem från jobbet utan att ha med licensen. CUF anser att licensen måste gå att göra digital.

När en vapenägare väl har licens på sitt vapen är det strikt hantering av det, vilket det självklart ska vara. Förutom att vapenägaren ska ha vapenskåp som har många krav på sig gällande till exempel att det ska väga flera hundra kilo, så får vapenskåpen inte vara vart ägaren vill utan måste vara på adressen denne är folkbokförd om inte undantag söks. Det innebär att en person som till exempel flyttat för studier eller annan anledning måste ta med sig vapenskåpet till sin nya bostad, i stället för att ha det kvar hos till exempel sina släktingar som bor där jakten ska utföras. Undantag från denna regel är svår att få och det hela leder till en dyrt och framför allt onödig transport av vapen som i grunden är farliga. CUF anser att det är mer rimligt att det endast ska krävas en anmälan till polismyndigheten som har hand om licenser för att meddela vilken adressvapnen förvaras på.

1.7.9 Självförsvarsverktyg

För att stärka rätten och möjligheten till självförsvar bör det vara tillåtet att inneha och bruka pepparsprej i självförsvarssyfte.

1.8 Nationella minoriteter och urfolk

En viktig del av demokratin är också att majoriteten respekterar de nationella minoriteterna och urfolken, något som delar av det svenska samhället idag brister med att göra. Genom att stärka deras språk, kultur och historia kan detta förändras. Vad gäller urfolket samers ställning i Sverige menar CUF att ett svenskt ratificerande av ILO:s konvention 169 skulle utgöra en viktig pusselbit för en förbättrad tillvaro för det samiska folket.

De nationella minoriteterna och urfolket samerna måste ha rätt att få samhällsinformation på sina egna språk, något som inte borde göras av en halvstatlig mediekoncern. Det mest rättvisa och marknadsanpassade sättet att hantera frågan är helt enkelt att göra en offentlig upphandling för de inslag det från statligt håll anses vara nödvändigt att förmedla. På så sätt kan marknadens alla aktörer konkurrera på lika villkor.

Det samiska folkets ställning som ett urfolk i Sverige behöver stärkas för att Sveriges ska kunna uppfylla sina folkrättsliga förpliktelser. En viktig del är då att det samiska folkets självbestämmande stärks och görs reellt, vilket i huvudsak kanaliseras genom Sametinget. CUF menar att Sametingets nuvarande organisation, som en förvaltningsmyndighet under regeringen, är problematisk och hämmar det samiska folkets självbestämmande. Därför vill vi att det svenska Sametinget intar en konstitutionellt oberoende ställning likt det norska Sametinget och tillåts ha större makt på lokal, nationell och internationell nivå.

1.8.1 Revision av minoritetsspråken

Det som vanligtvis benämns som “samiska” är egentligen en grupp av flera nära besläktade dialekter. Detta riskerar att missgynna tillhandahållandet av statlig informations- och nyhetsförmedling. Därmed ser CUF att de nationella minoritetsspråken ska vara följande: de samiska språken, romani, jiddisch, finska och meänkieli. Det är också viktigt att tillräcklig utbildning för lärare i minoritetsspråk säkerställs så att vi kan erbjuda fullgod utbildning inom de nationella minoritetsspråken i hela landet.

Enligt forskning är älvdalska ett eget språk skilt från svenskan och därför bör det erkännas som ett regionalspråk enligt Europarådets språkstadga om nationella minoritets- och regionalspråk.

1.9 Tid

CUF anser att sommartiden är både onödig och skadlig varför vi enbart bör använda oss av normaltid.