1. Demokrati

  2. Människan

  3. Jämställdhet

  4. Migration och integration

  5. Miljö och klimat

  6. Utbildning

  7. Ekonomi

    7.1 Samhällsekonomi

    7.2 Företag och företagande

    7.3 Skatter

    7.4 Valuta

    7.5 Arbetsmarknad

    7.6 Miljöekonomi, landsbygdens företagande och de gröna näringarna

    7.7 Äganderätt och expropriation

  8. Internationell politik

  9. Bostäder och infrastruktur

7. Ekonomi

7.1 Samhällsekonomi

En god samhällsekonomi är förutsättningen för att vi ska kunna ha ett samhälle som fungerar effektivt och uppfyller de krav medborgarna ställer på det offentliga. Ekonomin ska vara så fri som möjligt och statens påverkan på ekonomin skall präglas av återhållsamhet och ett fokus på att möjliggöra frivillig samverkan, företagsamhet och miljövänligt tänkande.

Det är rimligt att Sverige, som har skarpa mål på klimatområdet, också föregår med ett gott exempel för både företag och andra stater runt om i världen. Håller världens länder sina klimatmål kommer företag som profiterar på användningen av ändliga resurser dessutom att bli obsoleta inom en relativ snar framtid, vilket innebär att det är en ekonomisk risk att investera i fossila tillgångar. Därför anser CUF att det är rimligt att Sveriges offentliga verksamhet divesterar alla sina tillgångar ur fossilföretag, alltså att de offentliga medel som är investerade i fossilföretag placeras om.

Statens finanser ska hanteras långsiktigt och strikt. Ett överskottsmål för hela den offentliga sektorn, som del av det finanspolitiska ramverket, kan bidra till denna långsiktighet samtidigt som överskottsmålet stärker förtroendet för finanspolitiken. Långsiktighet i planeringen kräver återhållsamhet. Varje missbrukad skattekrona är en stöld från medborgarna och måste undvikas. Skatter och avgifter bör hållas så låga som det är möjligt.

Även kommuner och regioner har ett ansvar att se över alla utgiftsposter och konkurrensutsätta delar av sin verksamhet genom till exempel upphandlingar för att effektivisera och förbättra sin verksamhet. För att inte kväva privata initiativ skall staten i minsta möjliga mån driva företag. Således anser CUF att många offentligt ägda verksamheter skall säljas ut till den privata marknaden. Det gäller såväl markinnehav som energibolag och fastigheter. Nästintill alla monopol missgynnar konsumenter och inskränker människans möjlighet att välja fritt. Så kallade “naturliga monopol” är nödvändiga och inkluderar exempelvis kraftnät och vattenledningar. CUF anser att monopol som inte innefattas i denna kategori, exempelvis statens spel- och alkoholmonopol, bör avvecklas.

Även kommuner bör enbart i undantagsfall äga och driva företag, då detta riskerar att vara en grogrund för korruption och maktmissbruk.

7.1.1 Det offentligas kärnverksamhet

Det offentliga ska i huvudsak bedriva sådan verksamhet som av praktiska skäl inte kan bedrivas av medborgarna eller privata företag. Det offentligas kärnverksamhet innefattar domstols- och rättsväsendet, nationens försvar, samt att garantera en kvalitativ och tillgänglig utbildning, hälso- och sjukvård och en fungerande infrastruktur. Detta måste anses ha prioritet över annan verksamhet och får inte undanträngas av andra uppgifter staten, regioner och kommuner åtar sig. CUF ser även att det offentliga har ett ansvar att upphandla etiskt då skattepengar skall uppmuntra mänskliga rättigheter.

7.1.2 Delningsekonomi

Delningsekonomi är ett samlingsnamn på aktiviteter som dels syftar till en kollaborativ ekonomi med gemensamt ägande, en person till person-baserad ekonomi utan klumpiga mellanhänder, och en ekonomi som minskar resursåtgången genom ett effektivt kapacitetsutnyttjande. Dessa aktiviteter innefattar att dela, hyra, låna eller byta tillgångar i stället för att ensamt äga och nyttja dessa tillgångar. Det skapar en decentraliserad ekonomisk struktur där du inte måste äga för att använda, men där du samtidigt fullt kan utnyttja det du väl äger.

CUF ser positivt på många aspekter av delningsekonomins tillväxt. Det är dock viktigt att framväxten av dessa former av tjänster inte skapar problem från ett skattepolitiskt hänseende. Människor som väljer att verka inom denna sektor måste ha tydliga lagar att luta sig mot för att det ska bli så enkelt och tydligt som möjligt att redovisa och beskatta eventuella intäkter. Delningsekonomin går inte att särskilja från annan näringsverksamhet utan påverkar många olika sektorer och branscher. Att anpassa lagstiftning och regelverk för en bransch räcker därför inte för att anpassa samhället till delningsekonomin. Skatte- och socialförsäkringssystemet som helhet måste tillåta en större grad av egenanställning och sidoinkomster. Branschspecifika regleringar utgör dock fortfarande ett stort problem, med snåriga regler som är anpassade efter helt andra förutsättningar. “Ridesharing” och uthyrning av rum genom Air-bnb upprätthåller sin kvalité genom en digitaliserad tillit, istället för en formaliserad och lagstiftad sådan. Detta fungerar väl, och gör tidigare lagstiftade krav på exempelvis taxilegitimation till en överflödig och dyr process.

Delningsekonomins kollaborativa delar har viss potential att appliceras i offentlig verksamhet, men är likt övrig näringsverksamhet inget som i en stor mån bör utföras i offentlig regi.

7.2 Företag och företagande

 Sund konkurrens skapar villkoren för välståndsskapande i Sverige genom tillväxt, arbetstillfällen och trygghet. Därför måste attityden mot företagande förbättras väsentligt. Det gäller både de regler som omfattar tryggheten för de anställda och de regler som omfattar företagets skyldigheter gentemot staten i form av skatter, avgifter och administrativa krav. Det leder i sin tur till ett bra företagsklimat där många människor vågar och vill starta företag.

7.2.1 Kapitalförsörjning till företag

God tillgång till kapital är till stort gagn för företag, särskilt under företagens tidiga skede då realiseringar av idéer och nya innovationer kanske inte kan finansieras internt. CUF vill därför underlätta möjligheterna till företagsinvesteringar. Tillgången till kapitalförsörjning över hela landet bör förbättras genom att förbättra förutsättningarna för privat förmögenhetsskapande och villkoren för så kallade riskkapitalbolag och private equity-fonder.

CUF ställer sig negativt till statligt riskkapital eftersom marknadens kapitalallokeringar av marknadsmässiga skäl är effektivare än statens. Vidare ökar statligt riskkapital risken för korruption och ger inte sällan osunda konkurrensfördelar till vissa företag. För att främja exempelvis regional utveckling finns andra verktyg att tillgå än just statligt riskkapital.

7.2.2 Personaloptioner

Kunskapsintensiva och så kallade fintech-bolag har i Sverige idag en relativt stor nackdel från en konkurrenssynpunkt. Detta då de med dagens lagstiftning i princip inte har någon möjlighet att ge ut personaloptioner. Personaloptioner innebär att de anställda ges möjlighet att ta del av företagets värdeutveckling genom att de, inom ett fastställt tidsintervall, får möjlighet att köpa aktier i företaget till ett i förväg bestämt pris.

För att bolagen, och i förlängningen även Sverige, ska ha möjlighet att locka internationella talanger är det viktigt att den svenska lagstiftningen möjliggör utgivelsen av personaloptioner, då företagen i regel inte har kapital nog att locka med höga löner eller andra förmåner i företagets tidiga skede. CUF ska därför verka för att skattelagstiftningen ska möjliggöra utgivelsen av personaloptioner.

7.2.3 Företagsklimat

För en väl fungerande arbetsmarknad krävs det ett bra näringslivs- och företagsklimat. Det är ett klimat som ska präglas av flexibilitet och av en öppenhet för nya idéer, som ger alla företag oavsett form och storlek lika möjligheter och rättigheter. Det är oerhört viktigt att det finns en grundläggande service i form av en god infrastruktur över hela landet, som exempelvis kan förbättras med satsningar på IT och näringslivskopplade utbildningar. Om företagandet lyckas och företaget växer skapas försörjning inte bara för den enskilde företagaren, utan även för dennes familj, medarbetarna i företaget och deras familjer. Leverantörer påverkas och samhället försörjs via skatter som företaget genererar.

Företagandet hänger också tätt samman med uppfinningsrikedomen. Vi måste bli bättre på att stimulera kreativitet och nya innovationer. Idag är det mycket dyrt att skaffa sig patent på nya uppfinningar, vilket gör att många goda idéer aldrig förverkligas. Detta måste ses över i syfte att göra det lättare att starta företag utifrån nya uppfinningar. Patent ska vara giltiga under en period om 5 år. Möjligheten att förlänga patent ska finnas. Möjligheten till hur många perioder som ett patent kan förnyas bestäms av den initiala forskningskostnaden.

7.2.4 Företagande i skola

CUF ser positivt på initiativ till utbildning om företagande och entreprenörskap i grundskola och gymnasium. CUF vill även att alla gymnasieelever ska erbjudas att driva företag, till exempel UF-företag, under sin utbildning. Ökad medvetenhet och kunskap om företagande bland skolungdomar är en förutsättning för ökat nyföretagande. Med anledning av detta ser CUF positivt på samverkan mellan kommun, gymnasieskola och inkubatorer för att göra det lättare att driva bolag vidare efter avslutad kurs.

7.2.5 Administrativa bördor

Vi anser även att Bolagsverkets uppgifter ska organiseras som en del under Skatteverket för att minska antalet instanser som orsakar onödig administration för företagen. Alla administrativa avgifter i samband med registreringen bör också slopas.

En alltför stor börda för Sveriges företagare är de enkäter myndigheter skickar ut och som med lagtvång skall fyllas i av företagaren, eller på företaget anställd personal. Både kostnaderna och den arbetsbörda som detta medför för företaget bör ses som en dold skatt. Därför bör antalet och omfattningen av dessa formulär minskas till ett absolut minimum. Möjlighet att dra av kostnader för detta bör även finnas.

Det bör finnas möjlighet för de företag som vill att koppla sin bokföring direkt mot Skatteverket eller importera den från sitt bokföringsprogram. Skatteverket kan också beräkna skatter och avgifter automatiskt och stämma av mot företagarens skattekonto. Detta påverkar visserligen företagens möjlighet till finansiellt planerande, men kan vara ett bra alternativ för företag som befinner sig i ett tidigt skede. Att koppla bokföringen direkt mot Skatteverket ska inte vara obligatoriskt.

Krångliga regler, onödig och betungande administration är tyvärr en vardag för många småföretag i Sverige. Bristande proportionalitetsbedömningar och rapporteringskrav från olika myndigheter gör att regelbördan ökar och slår alltid hårdare mot mindre och nystartade företag då de i större utsträckning saknar de juridiska eller ekonomiska muskler som kan hantera den administrativa bördan. Den bästa lösningen vore självklart att släppa näringsidkare och marknader så fria som möjligt men det är ett långsiktigt mål som inte hjälper företagarna idag. Därför anser CUF att en ombudsperson emot regelkrångel ska införas. Dennes roll ska vara att föra dessa företags talan och verka för att deras tyngd av regelkrångel blir så liten som möjligt.

7.2.6 Ingångsföretag

CUF ska verka för införandet av en ny företagsform, så kallade ingångsföretag. I korthet innebär företagsformen att företag som omsätter mindre än 250 000 kronor per år betalar en schablonskatt på 25 procent som dras automatiskt på alla transaktioner. Företagsformen skulle direkt minska den administrativa bördan på företagaren och därigenom troligtvis öka incitamenten att testa nya företagsidéer.

7.3 Skatter

Det svenska skattesystemet är krångligt och behöver reformeras. Ett kvalitativt skattesystem måste ta sin grund i effektivitet, likformighet, solidaritet och legitimitet. För stora skattebördor leder till stora välfärdsförluster och kan sänka skattemoralen. Låga skatter är att eftersträva för ett välfungerande samhälle. Samtidigt pressas skatterna upp av ineffektiv offentlig verksamhet. För att kunna uppnå låga och effektiva skatter bör all offentlig verksamhet granskas och utvärderas.

Ett högt skattetryck är ett angrepp på människors förmåga och vilja att skapa värden för hela samhället genom att arbeta och driva företag. Om människor hindras att själva bestämma över merparten av det som de producerar så minskar inte bara den enskilda människans frihet men även incitamenten för arbetsdelning och samhället som helhet blir därmed fattigare. Genom reformer för högre tillväxt, minskad stat och effektivare användning av skattepengar ska skattetrycket sänkas. Samtidigt bör det vara möjligt att, utöver den redan påtvingade skatten, betala in en valfri extra summa till det offentliga för de som vill detta. Den som betalar in denna valfria summa ska själv få välja om summan ska gå till kommun, region eller stat, men ska i övrigt inte kunna öronmärka till vilken verksamhet summan ska gå.

7.3.1 Regional skatt

Tillväxt skapas inte av staten, utan av människor, företag och organisationer som verkar i landet. Resurserna som bygger Sveriges ekonomi finns inte enbart i Rosenbad eller Riksdagen, utan ute i landet. Att Sveriges ekonomi och makt centraliseras ser vi därför som något skadligt för vår demokrati och för individens självbestämmande. På grund av detta anser vi att Sverige bör införa regionala skattebaser. Det innebär att beskattningen av naturresurser, fastigheter och bolag skulle ske lokalt i regionerna. Ett sådant skattesystem skulle ge regionerna större utrymme att utnyttja sina resurser på ett vis som gynnar och utvecklar det lokala området.

Arbetsmarknaden, kostnaden för etableringar och möjlighet till rekrytering av personal skiftar från kommun till kommun. På grund av detta finns det kommunala utjämningssystemet. Systemets uppbyggnad har lett till vissa negativa konsekvenser, då det inte gett tillräckliga incitament att bedriva en effektiv näringspolitik, och hushålla med medborgarnas skattepengar i kommunerna. Det hämmar positiv utveckling i vissa kommuner och tar bort incitament för att öka tillväxten i andra. Med regionala skattebaser kommer skatten som en kommun eller region genererar, genom resurserna som finns där, stanna hos dem. I och med detta ser vi att delar av behovet av det kommunala skatteutjämningssystemet försvinner, och att andra kommuner än idag blir nettobetalare. Vi ser positivt på en reform av det kommunala skatte- och kostnadsutjämningssystemet som innebär att kommunerna i en högre utsträckning får större incitament att driva en effektiv näringspolitik. Däremot ser vi att det även fortsatt finns ett behov av ett utjämningssystem mellan kommuner och regioner.

7.3.2 Plattskatt och grundavdrag

Det svenska skattesystemet behöver reformeras i grunden. Avdrag, skatterabatter och tröskelsystem gör att det blir svårt för människor att få en överblick över sin egen ekonomi och vilka ekonomiska möjligheter som finns. Skattesystemet, som det är utformat idag, skapar problem för såväl privatpersoner som för företagare och ger också upphov till stora administrativa kostnader.

CUF anser att inkomstskatterna bör sänkas så att människor får behålla mer av sin lön. Den största delen av inkomsten från de arbetade timmarna ska gå till arbetaren själv och inte till det offentliga. Det ska löna sig att arbeta.

Ett första steg i den riktningen är att slopa värnskatten. I förlängningen bör den statliga inkomstskatten slopas helt till förmån för ett platt skattesystem. Detta skulle innebära att utbildningspremien för den som väljer att studera vidare skulle öka. Det är dock viktigt att påpeka att det fortfarande ska vara kommuner och regioner som beslutar om skattesatsen på respektive nivå.

Skillnaderna mellan kapital- och tjänsteinkomster bör minska för att i slutändan suddas ut helt. Detta skulle bli en konsekvens av att tjänsteinkomsterna beskattas enligt platt skattemodell på samma sätt som kapitalinkomster beskattas i dagsläget.

CUF ser positivt på införandet av ett grundavdrag. Ett grundavdrag ger alla arbetande lika mycket i reda pengar men ger i förhållande till inkomsten procentuellt sett mer till låginkomsttagarna, som därigenom ges större möjlighet att bli helt självförsörjande.

7.3.3 Moms

Dagens differentierade moms leder till stora samhällskostnader. De administrativa kostnaderna ökar hos både Skatteverket och hos de enskilda företagen. Differentierad moms bidrar i många fall också till en gränsdragningsproblematik när likartade tjänster och varor beskattas med olika skattesatser. Forskning visar att de fördelningspolitiska effekterna i en differentierad moms är små och ineffektiva och att differentieringen snarare inbjuder till skatteplanering eller fusk. För att det ska vara enkelt och lättförståeligt med konsumtionsskatten är det önskvärt att så få skattesatser som möjligt används. CUF vill därför avskaffa differentieringen och införa enhetlig moms.

7.3.4 Arbetsgivaravgifter

Som företagare har du idag ett ansvar att betala in arbetsgivaravgifter som ska täcka avgifter för bl.a. ålderspension, efterlevandepension, sjukförsäkring, föräldraförsäkring, arbetsskador. Dessutom finns ett allmänt påslag som kallas allmän löneavgift, som bara går rakt in i statskassan. Företagaren måste också betala s.k. egenavgifter som är den egna arbetsgivaravgiften för att täcka samma saker till sig själv. CUF anser att arbetsgivaravgiften bör avskaffas och istället bli en avgift som arbetstagaren betalar i tillägg till sin inkomstskatt. Om du avser att använda dig av andra trygghets- och försäkringssystem än de statliga bör du dock kunna minska din skatt i motsvarande grad som du betalar in till den försäkring du valt.

Som egenföretagare är det inte mer än rätt att du själv får välja vad som ska gälla för dig själv på ditt eget företag. Exempelvis är en försäkring som skyddar dina efterlevande knappast rimligt om du inte har några. Vi i CUF tycker att det ska vara enkelt, lönsamt och roligt att vara företagare. Därför är det inte mer än rätt att företagaren själv ska få välja vilka avgifter som hen behöver för sig själv.

Det är viktigt att synliggöra de skatter som finns för att få en mer rättvisande bild över hur mycket var och en bidrar till samhället. Därför tycker vi att alla löntagare på lönebeskeden skall visas den arbetsgivaravgift som betalas för dem.

7.3.5 Skatteavdrag

ROT- och RUT-avdraget har på kort sikt varit ett bidrag till vårt samhälle och har uppmuntrat skapandet av nya företag inom sektorerna. Avdragen har öppnat upp en tidigare begränsad marknad och minskat svartarbetet inom områdena. Tack vare avdragen har ett flertal företag skapats och därmed genererat både pengar och arbetstillfällen. CUF tycker dock det är viktigt att avdragen inte ses som en långsiktig lösning då marknadssubventioner missgynnar den naturliga marknadsutvecklingen. Staten ska undvika att ingripa i marknaden, i så stor mån som är möjlig. Därför bör även ROT- och RUT-avdragen successivt fasas ut.

7.3.6 Bolagsskatt

Den svenska bolagsskatten orsakar många problem och hämmar svenska företags konkurrenskraft. Kostnaden och den administrativa bördan ger incitament för att flytta företag och kapital från Sverige och ger vidare en skev konkurrens mellan svenska och internationella företag. Därför anser CUF att bolagsskatten bör sänkas kraftigt. De dynamiska effekterna av en sänkt bolagsskatt skulle på sikt täcka upp för förlorade skatteintäkter, bland annat genom ökad produktivitet och sysselsättning.

7.4 Valuta

Den svenska valutakursen är av stor vikt och får kraftiga effekter på den svenska ekonomin vid fluktuation. En dyr svensk krona hämmar den svenska exporten samtidigt som det gynnar importen. Eftersom Sverige är beroende av internationell handel, i synnerhet export, är den svenska ekonomin också beroende av en valuta som inte fluktuerar för häftigt, då det kan bli kostsamt att försäkra kronan vid stiftandet av avtal med lång löptid.

7.4.1 EMU

Att gå med i eurosamarbetet skulle ge stabilitet och förutsägbarhet till vår ekonomi. Genom att använda en gemensam valuta skulle vi skyddas från fluktuationer i växelkurser, vilket kan skapa osäkerhet för företag och investerare. Svenska företag skulle inte behöva hantera valutaomräkningskostnader och skulle lättare kunna handla med andra euroländer. Denna stabilitet skulle göra Sverige till en mer attraktiv plats för utländska investeringar och skulle kunna öka den ekonomiska tillväxten. Detta skulle öka konkurrensen och driva på innovation, vilket i slutändan gynnar konsumenterna och ekonomin som helhet. 

En anslutning till eurozonen skulle också öka Sveriges inflytande inom EU. Som euroland skulle vi ha inflytande över de beslut som påverkar den gemensamma valutan och skulle kunna delta fullt ut i EU:s ekonomiska och penningpolitiska diskussioner. Detta skulle säkerställa att Sveriges intressen företräds och att vi har en plats vid bordet när det kommer till att forma EU:s framtid. Att vara en del av eurozonen sända en stark signal om Sveriges engagemang för europeisk integration och samarbete. Detta skulle stärka våra relationer med andra EU-medlemsstater och stärka vår position inom det globala samfundet. 

Därför bör Sverige med EU-kommissionen och Europeiska centralbanken ta fram en tidsplan för en svensk anslutning till eurozonen som långsiktigt mål.

7.4.2 Nordisk valuta

Den skandinaviska myntkonventionen undertecknades 1873 och innebar att Sverige, Danmark och sedermera Norge antog en gemensam valuta som baserades på guldmyntfot. Knappt 30 år senare gjorde ländernas olika förutsättningar och penningpolitik överenskommelsen ohållbar då inflationen ökade i olika takt. Skulle de nordiska länderna besluta att gå samman i en federation borde återinförandet av en sammankopplad nordisk valuta ses som naturligt. En gemensam penningpolitik skulle försäkra valutan mot olikheter i inflationen och således undviks en upprepning av historiska misstag.

7.4.3 Alternativa valutor

De flesta valutor som används idag är s.k. Fiatvaluta, vilket innebär att valutan endast grundas i människors tilltro till att valutan kan användas för transaktioner av saker av faktiskt värde.

Alternativa betalningsmedel har alltid funnits som till exempel ransoneringskort eller presentkort och fungerat som valuta tillsammans med eller i stället för vanliga kontanter. Ett exempel på en modern alternativ valuta är krypto-valutor så som Bitcoin eller Litecoin. CUF ställer sig positiva till användningen av alternativa valutor och ser fördelarna med att dessa är oberoende av nationell penningpolitik och nationellt betingade konjunkturer. Dessa alternativa valutor innebär dock en utmaning ur beskattningssynpunkt. CUF vill verka för att ett system för beskattning av tillgångar i dessa valutor ska utformas.

7.5 Arbetsmarknad

Vi vill slå fast att arbete inte är något man har rätt till. Arbete uppstår när någon har verksamhet att bedriva och är beredd att betala för det samtidigt som det finns någon som är beredd att mot betalning utföra arbetet. Krav om heltidssysselsättning skulle innebära att de som idag har deltider skulle bli arbetslösa i stället för att få heltidsjobb.

Den svenska arbetsmarknaden är oerhört stel och behöver reformeras för att bli effektiv och inte vara ett hinder för nya jobb. Förutom att utgöra ett hinder mot nya jobb straffar den nuvarande arbetsmarknadsmodellen redan marginaliserade grupper hårdare genom att turordningsregler och trösklar förpassar dessa grupper till bidragsberoende.

Ungdomsarbetslösheten innebär ett enormt utanförskap utan möjlighet till att skaffa sig en egen bostad eller börja sitt vuxenliv. Utanförskapet skapar en enorm social och psykisk stress. Det fråntar alla de unga som står utanför arbetsmarknaden en möjlighet att börja sitt vuxna liv med egen inkomst och därmed försvinner också möjligheten till en egen bostad.

7.5.1 Stärk individens roll på arbetsmarknaden

CUF vill se en arbetsmarknad där arbetstagarens ställning är stark. Anställningsavtal sluts mellan arbetstagare och arbetsgivare, ett avtal som borde präglas av avtalsfrihetens principer. Det ska stå arbetstagaren fritt att i samråd med arbetsgivaren förhandla fram ett anställningsavtal som lämpar sig bäst för just hen. Kanske vill arbetstagaren avvara en veckas semester för att i stället få mer i lön, extra friskvårdspengar, en tjänstebil, kortare fredagar eller något annat.

CUF verkar för att avskaffa de allmänna helgdagarna. Vi vill i stället att de ska läggas till i lagstadgad semester och fördelas enligt samma regler som semesterledighet, vilket låter människor ansöka om ledighet de dagar om året som de anser viktiga att vara ledig på.

Arbetstagarens rätt att vara medlem i ett fackförbund grundas i föreningsfriheten och således har arbetstagaren rätt till kollektiva förhandlingar. Dessa kollektiva förhandlingar skall självfallet inte inbegripa arbetstagare som inte är medlemmar i fackförbundet.

Sverige är ett av de OECD-länder med absolut högst ingångslöner. Detta ser kanske bra ut på pappret, men blir djupt problematiskt i praktiken. Lågproduktiva arbeten ges inte högre lön utan slutar istället existera vilket gör att ungdomar och utlandsfödda med låg utbildningsnivå ofta får stora problem med att få in en fot på arbetsmarknaden. Det är inte bara marginaliserade grupper som tar skada utan även samhällsekonomin i stort då färre betalar skatt och fler tvingas leva på bidrag.

Många har idag löner som nästan enbart följer kollektivavtalens löneökningar. Då blir det antalet arbetade timmar, inte kompetens och prestation som spelar roll när lönen kommer i slutet av månaden. Om du gör ett bra jobb är det självklart att du ska kunna förhandla med din arbetsgivare om högre lön. Idag kan arbetsgivare hänvisa till kollektivavtalets löneökningar och strunta i din prestation. För oss i CUF är det naturligt att din insats ska avspeglas i din lön. Vill du i stället ha ett eget avtal med din arbetsgivare som säger att din lön följer kollektivavtalet är det ju också ett eget val, inte som idag ett påtvingat måste.

CUF vill vara en kraft som står upp för en förnuftig arbetsmarknad där den enskilde får en starkare röst. Därmed vill vi se över och ta bort många delar av fackens formaliserade makt så som vetorätt vid arbetskraftsinvandring och statssanktionerade stridsåtgärder. Detta för att få ett mer balanserat förhållande mellan arbetsmarknadens parter, där arbetstagaren och arbetsgivaren ses som de naturliga parterna snarare än fackföreningen och arbetsgivarorganisationen.

Den arbetstidslagstiftning som stiftats inom EU, som obönhörligen kräver att alla arbetstagare får elva timmars nattvila, inskränker väsentligt arbetstagarens rättigheter. I federalistisk anda vore det mycket bättre om dessa frågor avgjordes av arbetsmarknadens parter, och vi vill därför jobba för att beslutet rivs upp. Svensk arbetsmarknadspolitik ska fortsatt beslutas i Sverige och inte i EU.

7.5.2 LAS

Lagen om anställningsskydd (LAS) är ett hot för såväl svenska arbetstagare som för landets arbetsmarknad. Regler som turordningsregler och rätten till återanställning skapar en ojämn viktning av den svenska modellen. Arbetstagarorganisationerna ges ett orättvist försprång vilket omöjliggör jämlika förhandlingar kring arbetstagares rättigheter och arbetsgivares ansvar. En i lag reglerad uppsägningstid gör också̊ att det är, framför allt för små företag, ett enormt risktagande att anställa människor.

Alltmer forskning pekar på att regler som LAS skapar en rädsla att byta arbetsplats på grund av risken att hamna sist i LAS-kön. Många personer stannar också kvar på en arbetsplats de inte trivs på eftersom de ekonomiska konsekvenserna slår allt för hårt. I Danmark har ett system som uppmuntrat rörlighet på arbetsmarknaden kommit att korta tiderna i arbetslöshet och skapa en rörlighet mellan arbetsplatser som varit nyttig för den enskilde såväl som samhället.

Vi behöver en modern, trygg och flexibel arbetsrätt. CUF vill därför genomföra en omfattande reform av LAS, bland annat genom att avskaffa turordningsreglerna helt.

7.5.3 Förtroendemannalagen

Den svenska förtroendemannalagen snedvrider avtalsförhållandet mellan arbetsmarknadens parter. Idag tvingas arbetsgivare betala för de fackliga ombudens arbete. Det är orimligt att en part via lag tvingas betala för den andres verksamhet. CUF anser att förtroendemannalagen måste reformeras så att varje part får bära sina respektive kostnader.

7.5.4 Skrota Arbetsförmedlingen

CUF anser att valfrihet borde råda även för de som är arbetslösa. Att den statliga Arbetsförmedlingen numera är konkurrensutsatt är ett viktigt första steg mot detta. Men CUF anser även att Arbetsförmedlingen, tillsammans med Försäkringskassan, på sikt bör läggas ned till förmån för en grundtrygghetsmyndighet med kontor i hela landet. Arbetsmarknaden har inget att vinna på att staten agerar mellanhand mellan arbetsgivare och arbetskraften. Staten bör helt enkelt sluta med åtgärder som inte leder till jobb och i stället sänka skatten på arbete och skapa möjligheter för fortbildning och praktik.

I andra länder har vi kunnat se hur privata arbetsförmedlingar ofta är betydligt effektivare än den statliga arbetsförmedlingen när det kommer till att förmedla arbeten. Därför vill CUF även införa fri etableringsrätt för arbetsförmedlare i Sverige. Då skulle det finnas flera olika arbetsförmedlare att välja på, som kan specialisera sig på olika områden. CUF vill även införa en s.k. jobbpeng, som följer med den arbetslöse och tilldelas den arbetsförmedlare som ser till att den arbetslöse hamnar i arbete. Detta möjliggör för den arbetslöse att välja sin egen jobbförmedlare bland privata, ideella och offentliga förmedlare.

7.6 Miljöekonomi, landsbygdens företagande och de gröna näringarna

Lands- och glesbygden har både likheter och skillnader med de mer tätbebyggda delarna av landet. Å ena sidan saknar man ofta de stora transportlederna, centralorter som drar hundratusentals potentiella kunder och löntagare och klustren av storföretag. Färre människor innebär också mindre pengar att finansiera infrastruktur och välfärd med, trots att det geografiska området som behöver dessa tjänster ofta är mycket större än någon storstadsregion. Å andra sidan är inte landsbygdsbefolkningen skild från befolkningen i andra delar av landet, det är människor som arbetar i alla möjliga företagstyper och verksamheter. Så trots att lands- och glesbygd mår bättre under en annan politik än storstäderna så räcker inte de smala satsningar som många partier gör på t.ex. jordbrukssektorn för att hålla hela landet levande. CUF:s ekonomiska landsbygdspolitik vill ta ett helhetsgrepp som gör det möjligt att gå med vinst oavsett om man är grisbonde, lanthandlare eller driver ett importföretag över en långsam internetuppkoppling.

En livskraftig ekonomi handlar om mycket mer än enbart skatteprocent. Många verksamheter skulle kunna leva och utvecklas på landsbygden utan problem, om bara förutsättningarna var bättre. Tyvärr är företagande i Sverige förenat med en hel del pappersarbete och regelkrångel. Trots att CUF vill minska på det statliga regelkrånglet är det viktigt att kommuner ändå gör sitt yttersta för att vägleda nyblivna företagare genom papperslabyrinterna. CUF vill minska krånglet och hindren för nya företag genom att samordna handläggningen av tillstånd och beslut både inom kommunen och med externa myndigheter som verkar i kommunen (exempelvis Skatteverket). Det är inte företagaren som ska lida av politikers oförmåga att fatta enkla och överskådliga beslut. CUF vill också att företagare enkelt ska kunna ge feedback och kritik till sin kommun och lokala myndigheter.

7.6.1 Jord- och skogsbruket, de gröna näringarna

De gröna näringarna är en viktig del av svensk ekonomi och avgörande för byggandet av ett hållbart samhälle. De bidrar till produktionen av hållbar mat och energiråvaror, ekonomisk tillväxt i hela landet och garanterar en viss självförsörjning, något som är viktigt ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv.

Jord- och skogsbruket är otroligt skiftande i vårt land. Sverige är ett väldigt varierande land med olika förutsättningar på olika platser. Företagarna i de gröna näringarna har dock vissa gemensamma utmaningar. Det handlar ofta om hårda regleringar och höga skatter, sådana som alla företagare i Sverige möter. Men för jordbrukarna så handlar det även om mycket stränga miljölagar och kvalitetskrav. Att kravnivån och miljöambitionerna är höga i Sverige är i grunden gott, men leder till att framför allt det svenska jordbruket har svårt att klara konkurrensen med övriga Europa och världen. Vissa av problemen kan lösas genom ett bättre företagsklimat, men även genom att EU-regelverk och -direktiv också efterföljs i alla medlemsländer. Det betyder dock inte att vi borde ge upp Sveriges ambitiösa linje, utan att fler länder behöver följa vårt omdöme.

Skogar och skogsbrukets förutsättningar skiljer sig stort mellan olika EU-medlemsländer. CUF anser därför att skogspolitiken även i fortsättningen bör vara en nationell angelägenhet, och inte ett område som EU ska lagstifta om eller på annat sätt inskränka. Självklart finns det EU-gemensamma regleringar och direktiv om bland annat artskydd, landanvändning och biologisk mångfald som indirekt påverkar det svenska skogsbruket och fyller goda syften, men regionala skillnader, förutsättningar och behov samt subsidiaritetsprincipen gör att begränsande EU-gemensamma regler för skogsbruket bör undvikas.

Skogsbruket har en stor roll att fylla i omställningen till ett grönt samhälle, framförallt genom att skogsråvaran i framtiden får fylla en större roll i att ersätta fossila drivmedel, samt leverera energiråvara, fiber till hållbara kläder, gröna kemikalier och miljövänliga byggmaterial. Dessutom tar en växande och produktiv skog upp koldioxid från atmosfären. I Sverige har familjeskogsbruket och äganderätten tillsammans med krav på återplantering lett till ett av världens mest produktiva och hållbara skogsbruk, med stor miljöhänsyn och växande skogsreserv. Det är viktigt att miljöhänsyn får genomsyra skogsbruket utan att leda till en död hand över familjeskogsbruket eller till politiska krav på vare sig så kallat kontinuitetsskogsbruk eller blädning, eller till nationella tak för skogsavverkning. Politiken ska gynna miljövinster, utan att strypa skogsbranschens möjligheter, eller frånta skogsägare rätten att bruka sin skog.

Skogen är en förutsättning för en grön omställning, både i Sverige och internationellt. Under förädling utvinns till exempel gröna kemikalier, fiber med kvalité nog att göra kläder av samt oljor som är nycklar till omställningen till ett fossilfritt samhälle. Dessutom binder skogen koldioxid under tillväxt och är ett bra byggnadsmaterial. En förutsättning för detta är en hållbar produktion av råvaran. Här måste en balans finnas mellan artskydd och bevarande av naturvärden samt ett livskraftigt skogsbruk och enskilda skogsägares rätt att äga och bruka sin skog. Skydd av höga naturvärden i skog och mark bör så långt det är möjligt baseras på frivilliga avtal och avsättningar, och expropriationsverktyget bör undvikas i största möjliga mån. För mindre enskilda skogsägare ska expropriationsverktyget begränsas kraftigt och endast användas om det kan motiveras av särskilda miljö-eller exploateringssyften. Vår naturliga flora och fauna ska kunna leva och frodas även i produktionsskogar och måste därför även fortsatt vara en riktlinje för skogsnäringens utveckling. För att uppnå en balans mellan miljö- och klimatnyttan som skogen ger oss är det ur klimatsynpunkt inte hållbart att skydda för stora arealer, eftersom skogen är en viktig resurs för bland annat bindandet av koldioxid och för ersättningen av fossila energikällor. Av den anledningen anser CUF att det varken är önskvärt att ha nationella mål på hur stora skogsarealer som ska skyddas eller att sätta ett tak för hur stora arealer som får skyddas.

Många skogsägare vill bidra till att höga naturvärden skapas i de skogsområden som finns i deras ägo. Tyvärr bidrar dock dagens system till att sådana skogsområden kan beläggas med avverkningsförbud, ofta utan ersättning. CUF vill premiera frivilliga naturvårdsinsatser genom att i högre grad låta markägare ta initiativ till formellt skydd av skog, i likhet med systemen som tillämpas i bland annat Norge och Finland. Detta utan att skogsägarens rätt till sin mark hotas. Vidare bör inventering av naturvärden fortsatt göras av myndigheterna, dock enbart i informations- och kunskapssyfte.

7.6.2 Livsmedel och energigrödor

Det avgörande är egentligen inte var livsmedel eller andra varor produceras, utan med vilka villkor det sker. I det samhälle CUF strävar efter har vi ett system där den som förstör miljön betalar för det och den som främjar miljön premieras. I ett sådant system kan marknaden avgöra var och hur varor, inklusive livsmedel, ska produceras och säljas. Vi är dock övertygade om att värdet av det svenska jordbruket består, dels genom att det genom ökad konkurrenskraft fortsätter att vara en viktig del av livsmedelsförsörjningen i sin egen rätt, och dels genom de övriga värden det tillför samhället. CUF anser dock att den offentliga sektorn inte bör upphandla animaliska varor som producerats under sämre djurskydd än vad svensk lag föreskriver. Har staten lagfäst vissa djurskyddsregler är det rimligt att det offentliga betalar för det mervärdet.

Gällande arbetet med att minska näringsläckage och användandet av bekämpningsmedel bör tonvikten ligga på hur detta kan minska genom tekniska lösningar och växtförädling, istället för att framhäva ekologiskt jordbruk kontra konventionellt. Detta bör också spegla målen i statliga och regionala livsmedelsstrategier.

Åkermark i Sverige och EU försvinner idag i en skrämmande hög takt. CUF anser att den obrukade åkermark som finns i unionen bör kunna tas i anspråk för odling av energigrödor, istället för att planteras igen eller bebyggas. Produktion av energigrödor konkurrerar idag knappast med matproduktionen, men kan snabbt ställas om till matproduktion om behovet skulle uppstå. EU:s och Sveriges energipolitik ska inte försvåra detta. Däremot bör inte åkermark planteras igen med energiskog som gör ett återställande alltför komplicerat. CUF anser av den anledningen att man inte ska kunna få bidrag för energiskog med längre omloppstid från plantering till avverkning än tio år.

7.6.3 Jordbruksstöd

 Vi ser inte jordbruksstöd som förenliga med CUF:s idealsamhälle. Direkta branschstöd snedvrider marknaden och protektionism drabbar alltid de fattigaste i världen samt missgynnar marknadens naturliga utveckling, därför måste produktionssubventionerna på sikt fasas ut. Vi måste dock i den processen vara medvetna om att vi, i Europa och inte minst i Sverige, har byggt upp ett stort beroende av stödsystemen. Därför måste vi handla med försiktighet i hur och när vi avskaffar dessa, gå fram och låta det gå hand i hand med en stärkt konkurrenskraft. Vad gäller miljöfrämjande och miljöbevarande åtgärder ser vi dock att det i många fall är en kostnad som faller på de gröna näringarna genom det allmännas vilja att bevara en god miljö och en biologisk mångfald. Eftersom det är rimligt att den viljan består är det också rimligt att någon typ av ersättningar eller miljöstöd också gör det.

7.6.4 Växtförädling och GMO

För att bemöta framtidens miljömässiga och ekonomiska utmaningar så behövs alltjämt innovation. Därför vill vi främja forskning på grön produktion och uppmuntrar till exempel växtförädling, GMO-grödor och dylikt då det minskar behovet av bekämpningsmedel och risken för näringsläckage. Således verkar CUF för att tillåta användning av och forskning på GMO-grödor med reservation för att dessa inte ska få patenteras på ett ansvarslöst vis.

7.6.5 Externaliteter

Vissa globala miljöproblem kan lösas genom att formalisera ett ansvarsfullt ägandeskap. Detta bemöter problematiken med att negativa externa effekter, så kallade externaliteter, bekostas av det allmänna. Givetvis finns det svårigheter med att beräkna externaliteter och definiera dess ägandeskap. Trots detta anser CUF att det är ett av de mest effektiva sätten att skapa ekonomiska incitament för omsorgsfullt ägande, för att bevara jordens resurser och naturtillgångar.

7.7 Äganderätt och expropriation

CUF anser att varje individ har rätt till sin egen anskaffade egendom. Det grundlagsstadgade egendomsskyddet bör göras om till en absolut rättighet som vi vill kalla “äganderätt” i formell mening. Att det offentliga idag, för att tillgodose egna intressen, får expropriera av individ ägd egendom är inte värdigt en liberal stat. Vi anser att det offentliga vid behov av tillgång till privat egendom i stället bör köpa den genom traditionellt köpeavtal. På sikt vill vi därför avskaffa statens rätt att expropriera privat egendom helt.

I de fall expropriation av privat egendom ändå används anser CUF att det offentliga bör bli skyldig att ersätta markägaren årligen genom ett arrende om det gäller intrång som går att återställa. Ett exempel på ett sådant intrång är införandet av ett naturreservat på̊ markägarens egendom. När det gäller oåterkalleliga intrång, som t.ex. byggandet av vägar och järnvägar, ska man ersätta markägaren med värdet på̊ motsvarande egendom plus 50 procent. Expropriationsrätten bör endast omfatta sådant som har ytterst stor betydelse för allmännyttan

När det kommer till jord- och skogsfastigheter så behöver avvägningen mellan enskilda markägares rätt att äga och bruka sin mark och den allmänna rättigheten till levande skog och mark utfalla till ägande- och brukanderättens fördel. Detta hindrar dock inte viss miljöreglering som eventuellt bedöms nödvändig för säkerställandet av allmänhetens tillgång till natur, en långsiktigt hållbar skogsförvaltning, samt behoven för fauna och ekosystemtjänster som sträcker sig över stora ytor eller ett stort antal fastigheter.

CUF anser att äganderätten är den kanske mest grundläggande rättigheten för en individ. Domstolar ska garantera individens rättigheter även gentemot stater, och särskilt när det gäller så grava kränkningar av äganderätten som expropriation. Därför borde individen ha rätt att pröva det i domstol.