Demokrati
Människan
Jämställdhet
Migration och integration
Miljö och klimat
Utbildning
6.1 Förskola
6.2 Grundskola
6.3 Gymnasieskolan
6.4 Likvärdig utbildning
6.5 Psykisk och social lärandemiljö
6.6 God och kvalitativ utbildning
6.7 Alla elever är olika
6.8 Styrning av utbildning
6.9 Elevers rätt till påverkan
6.10 Den högre utbildningen
Ekonomi
Internationell politik
Bostäder och infrastruktur

6. Utbildning

Utbildning är en grundförutsättning för den enskilda människans frihet och utveckling. Med utbildning får individen kunskap som ger möjlighet att förändra och påverka sin vardagssituation och samhället. Detta skapar möjligheter för människor genom hela livet vilket gör tillgången till utbildning till en avgörande rättvise- och likvärdighetsfråga. Utbildningen är ett av de viktigaste instrumenten för att stärka demokratin i ett samhälle och är en av nycklarna för att motverka rasism, främlingsfientlighet och olika former av diskriminering.

För oss är det liberala bildningsidealet viktigt. Idag är ofta fokus i skolan att eleven ska uppnå ett särskilt förutbestämt mål med utbildningen, såsom ett särskilt arbete. Vi anser att skolan även behöver prioritera synen att utbildningen har ett värde i sig för en individs utveckling. Genom fördjupade kunskaper om sin omvärld kan eleven på så vis bli en så fri och självständig individ som möjligt. Det är detta som kallas bildning. Utbildningen ska ske under olika former där elever med olika bakgrund lär sig för livet.

CUF anser att vi gemensamt ska garantera och finansiera utbildning för alla Sveriges barn och ungdomar och ser positivt på fristående alternativ.

Oavsett bakgrund och förutsättningar ska alla elever ha samma rätt att skaffa sig kunskaper, färdigheter och bildning. Undervisningsformen behöver dock inte se ut på samma sätt för alla elever. CUF vill därför reformera dagens skolplikt till en läroplikt för att ytterligare trycka på vikten av att det är elevens lärande som ska stå i centrum. Samma krav ska gälla för alla elever som omfattas av läroplikten oavsett hur och var undervisningen bedrivs. Kontroller ska finnas för att säkerställa kvaliteten i alla typer av undervisning och redovisas öppet. Föräldrars egenintressen får aldrig gå före elevens bästa i valet av undervisningsform.

För CUF handlar utbildning och kunskap om att ge människor förutsättningar att leva ett jämlikt liv tillsammans med andra människor. Utbildning är en nyckel för allas deltagande i samhället. Utbildning handlar också om att ge människor makt över sina liv. Kunskap är inte bara fakta om världen eller matematik. Kunskap är lika mycket förmågan att tänka kritiskt och hitta lösningar på problem. Skolans viktigaste uppgift är att ge eleverna verktyg för att kunna tänka och reflektera själva och bygga sina egna liv. I skolans uppgift ingår att ge eleverna en kunskapsbas att bygga vidare, verktyg att använda kunskaperna med och en vilja att lära för livet.

Skolan har även ett viktigt socialiseringsuppdrag att förmedla grundläggande värderingar om demokrati, acceptans och jämlikhet. Det är av stor vikt att eleverna inte tvingas in i könsroller, och där ska skolan spela en stor roll. En del i skolans medborgarskapande uppdrag är också arbetet med grundläggande demokratiska värderingar som är en viktig del av skolans värdegrund.

Likvärdigheten mellan skolor minskar idag, samtidigt som skillnaderna i skolresultat mellan pojkar och flickor ökar och de socioekonomiska faktorerna påverkar elevernas möjligheter i skolan. Detta innebär att den liberala tanken om att alla elever ska ges samma möjlighet att lära för livet minskar och att varje elev på så sätt inte får samma förutsättningar för frihet. Prioriteringar i skolformerna måste därför fokusera på att råda bot på dessa utmaningar. Det kompensatoriska uppdraget i skolan måste tas på större allvar och prioriteras högre, samtidigt som staten måste ge tillräckliga resurser till de skolor som behöver det.

För att förändra skolan genom forskning och evidens, istället för enskilda politikers tyckande, måste Skolverket få ett tydligare ansvar att granska förändringar som föreslås på skolområdet utifrån gällande forskningsläge och beprövad erfarenhet. Därför bör ett myndigheten få ett ansvar att granska ändringar med stöd av ett expertråd inom det utbildningsvetenskapliga området.

6.1 Förskola

Förskolan är ofta elevens första skolform. I förskolan utvecklas både språkliga kognitiva färdigheter, såväl som sociala förmågor. Därför är det viktigt att förskolan respekteras som en skolform, med utbildad, behörig pedagogisk personal och en god pedagogisk kvalitet på förskoleverksamheten. En viktig del i att ha god kvalitet är barngruppernas storlek, men även inne- och utemiljöernas utformning spelar stor roll. Förskolans bredd av pedagogiska inriktningar är positiv och skapar förutsättningar för barn att utvecklas inom ramen för undervisningen.

Förskolan är en viktig utbildningsform för att lägga grunden för elevens fortsatta utveckling. CUF ser därför positivt på att alla barn erbjuds plats på förskola och att staten borde tillskjuta medel för att barn i socioekonomiskt svaga grupper ska kunna tilldelas fler timmar i förskolan.

Förskolan är inte bara en samhällsviktig undervisningsverksamhet, utan även ett av de viktigaste verktygen för ett jämställt samhälle då förskolan ger vårdnadshavare möjlighet att kombinera föräldraskapet med yrkesliv.

CUF ser positivt på anammande av verksamheten ”Filosofi för barn” redan i förskolan. Verksamheten går ut på att barnen får bekanta sig med enkla filosofiska resonemang för att uppmuntra till kritiskt tänkande och reflektion. Detta för att ge barnen förutsättningar för en god skolgång.

CUF vill även öka den praktiknära forskningen i förskolan för att stärka förskolans vetenskaplighet och öka möjligheten till nya karriärmöjligheter för förskollärarna.

Förskolans läroplan ska vägleda förskollärare, barnskötare och annan förskolepersonal i deras undervisning. CUF anser att förskolans läroplan ska syfta till att lära ut intellektuella, sociala och emotionella förmågor. Förskolan ska även lära ut värderingar om demokrati, jämställdhet, jämlikhet och acceptans. Viktigt är även att läroplanen för förskolan, och andra styrdokument, tydliggör pedagogers och annan personals ansvar gällande likabehandling. Inget barn i förskolan ska få särbehandlas utifrån etnicitet, kön, könsuttryck, förmågor, funktionsnedsättning, åsikter, religiös åskådning eller socioekonomisk bakgrund. Varje barns rätt till att utvecklas enligt sina egna förmågor ska vara tydliggjort i läroplanen.

6.2 Grundskola

En av de viktigaste samhällsinstitutionerna i Sverige är grundskolan. Grundskolan har ansvar att lära alla elever att läsa, skriva, räkna, resonera och reflektera. Utöver detta ska grundskolan läraut kunskaper om den värld vi lever i, hur den utvecklats, och hur vi kan påverka den. Dagens skolplikt ska reformeras till en läroplikt som garanterar varje elevs lärande, kunskaper och färdigheter i varje enskilt skolämne. Elevers rättigheter och grundskolans syfte och mål, tillsammans med kunskapskriterier, ska regleras i nationell skollag och nationella styrdokument.

Fram till skolplikten ersatts av en läroplikt vill CUF införa ett frivilligt extra år i grundskolan enligt den danska modellen. Det extra året ska syfta till att ge elever som behöver ett ytterligare år i grundskolan möjlighet att läsa färdigt grundskolan utan att behöva gå om grundskolans sista ordinarie år. Det frivilliga extra året ska kunna läsas i annan kommun än eleven bor i, om den önskar så. På så sätt ges möjligheter för fler elever, under en övergångsperiod, att läsa grundskolan i sin egen takt.

De estetiska ämnena är viktiga för skolans undervisning, samtidigt som ämnenas roll i skolan måste förtydligas. Genom att göra om de estetiska ämnena år bild, musik, hemkunskap och slöjd i grundskolans sista till blockindelade färdighetsämnen som eleverna får välja fritt mellan kan även mer tid frigöras till annan undervisning. Samtidigt vill CUF avskaffa ämnet teknik och införliva innehåll från ämnet i fysikundervisningen. CUF vill stärka den samhällsorienterande undervisningen eftersom förståelse för demokrati och samhällsutveckling är avgörande för medborgardeltagande. CUF vill därför slopa blockindelningen av de samhällsorienterande- och naturorienterande ämnena till förmån för att dessa ska läsas separat.

För att stärka kunskapsresultaten bör alla elever i grundskolan erbjudas någon form av fysisk rörelse varje dag. Meningsfulla, planerade rastaktiviteter bidrar även till ökad studiero och mindre konflikter i klassrummet.

För de flesta elever sker kunskapsinhämtandet genom läsning. Därför är det viktigt att utveckla läskunnigheten hos elever tidigt under skolgången, och ge stöd till de elever som har lässvårigheter. För att skapa läslust är tillgång till kvalitativ skönlitteratur oerhört väsentlig samt utbildad personal som kan tillhandahålla denna. CUF ställer sig även positivt till en litterär kanon som baseras på kriterier och genrer och inte detaljstyr fördefinierade titlar.

Skollagens, och styrdokumentens, målsättningar om att elever ska ha möjlighet att påverka sin skolgång måste respekteras. I olika ämnen passar fördjupning och flexibilitet bättre än i andra. Det är dock eftersträvansvärt att elevers möjlighet att ha inflytande över sin skolgång stärks i samarbete med läraren. Skolor måste även ges större möjlighet att profilera sig inom särskilda ämnen, inriktningar och pedagogiker.

Elever ska uppmuntras att ta egna initiativ, engagera sig i skolans utveckling och lära sig att ta eget ansvar. En del i detta är att entreprenörskap ska ses som en naturlig del av undervisningen. Genom det kan förmågor att ta eget ansvar, och få utlopp för sin kreativitet stödjas, vilket berikar och utvecklar vårt samhälle.

För att elever ska kunna ta till sig den kunskap och utveckling som de erbjuds i skolan måste de också få i sig näringsriktig mat. Samtliga grund- och gymnasieskolor ska därför erbjuda en kostnadsfri, näringsriktig och klimatsmart lunch till alla elever. Skolan behöver erbjuda fullgott alternativ med växtbaserad kost till de elever som behöver det, och ska erbjuda kost till personer med kostpreferenser som baseras på religionstillhörighet eller allergier.

CUF anser att informationssäkerhet bör integreras i samhällskunskapen i grund- och gymnasieskolan. Bristen på grundläggande kunskap om nät- och informationssäkerhet är en risk för medborgares integritet som samhällets säkerhet. Större förståelse för ämnet kan minimera sårbarheter skapade av den mänskliga faktorn.

6.2.1 Läroplikt

Alla lär sig i olika takt och föredrar olika lärmetoder. Därför bör även skolans undervisning anpassas efter detta. CUF har som mål att skapa en mer kunskapsbaserad skola i Sverige som anpassas efter varje enskild elev. CUF vill därför reformera dagens skolplikt till en läroplikt.

Läropliktens utgångspunkt ska vara elevens lärandeutveckling. Detta kallas kunskapsprogression och innebär att skolan ska ta hänsyn till den enskilde elevens utveckling i stället för ålder när det kommer till stadieindelning i skolans olika ämnen. I dagens ålderdomliga skolpliktssystem fördelas elever istället i regel enligt ålder och individanpassningar sker oftast inom ramen för ordinarie klassundervisning. I läropliktssystemet ska eleven kunna studera med olika elevgrupper i olika ämnen beroende på elevens kunskapsutveckling i ämnena. Läroplikten ska fortsatt innebära att eleven är inskriven på en skola och deltar i skolans undervisning. Eleven kan dock studera på annan plats om eleven så önskar och det inte finns pedagogiska, didaktiska eller kunskapsmässiga hinder för det. Skulle elevens kunskapsprogression hämmas av att eleven inte närvarar kan skolan fatta beslut om närvaroplikt. Skolan ska fortsatt ha tillsynsansvar, det vill säga garantera elevers trygghet och säkerhet samt ansvara för att veta var eleven befinner sig under ordinarie undervisningstid.

Inom ramen för läropliktssystemet ska lärare och elev upprätta en studieplan för eleven som ska följas upp minst en gång per termin. Även om möjligheten att upprätta en sådan studieplan finns idag begränsas den av skolpliktens ramar. Den individuella studieplanen kan exempelvis innehålla att undervisning sker över klassgränser och att eleven ges möjlighet att läsa ämnen i en annan takt än den annars skulle.

Läroplikten innebär att alla elever börjar grundskolan tidigast vid fem års ålder och senast vid sju års ålder, om inte särskilda skäl föreligger, och ska avsluta sin grundskoleutbildning beroende på när den uppnått den kunskap som krävs enligt styrdokumenten, dock senast vid arton års ålder. Elever som av olika skäl inte haft möjlighet att påbörja grundskolan innan sju års ålder ska påbörja grundskolan så snart som möjligt.

6.2.2 Fjärr- och hemundervisning

CUF har som mål att man ska kunna bo och leva i hela landet. En stor utmaning kommunerna står inför är nedläggningar av mindre skolor på landsbygden. Detta leder ofta till ökade avstånd till närmast skola för de drabbade eleverna. För att öka möjligheten att kunna bo kvar på landsbygden även om skolan lagts ned så ser vi möjligheten till fjärrundervisningen som ett avgörande verktyg. Detta kan ske genom exempelvis lektioner på internet, med kontinuerliga besök av lärare. Distansundervisning bör dock enbart ske i undantagsfall för elever som ännu inte uppnått sjätte klass eller motsvarande i ett läropliktssystem. Fjärrundervisningen är även ett verktyg att kunna möta den lärarbrist som uppstått. I vissa ämnen saknas många behöriga lärare vilket kan mötas av fjärrundervisning i dessa ämnen.

Om en elev anser sig själv, eller av sin lärare, ha behov av hemundervisning så ska det kunna beviljas. Under hemundervisningens gång ska eleven regelbundet få besök av behöriga lärare. Eleven ska fortsatt vara inskriven på en skola, och det ska vara den pedagogiska personalen som har huvudansvaret för elevens undervisning för att garantera så hög kvalitet som möjligt. En vårdnadshavares önskemål ska inte kunna leda till beviljande och religiösa och kulturella grunder ska inte tillåtas vara skäl för att en elev ska kunna beviljas hemundervisning. I de fall där hem undervisning beviljas är det viktigt att skolan där eleven är inskriven, och dess huvudman, med jämna mellanrum följer upp så eleven får fullgod undervisning och att beviljandet gjorts på skäliga grunder. Beslut om hemundervisning ska omprövas vid varje terminsstart. Om annan myndighet, som exempelvis socialtjänst, lyfter oro ska hemundervisningen omedelbart upphöra.

6.2.3 Lovskola

Idag är det alltför många elever som lämnar grundskolan eller gymnasieskolans årskurser med ofullständiga kunskaper. CUF anser att alla elever ska erbjudas att studera under sommarlovet, så kallad sommarskola. Under denna tid ska eleven kunna arbeta med det eller de ämnen som den ej är godkänd i. CUF ser även positivt på andra former av lovskola under läsårets andra lovtillfällen för elever som behöver det.

6.2.4 Betyg och bedömning

Betygsdiskussionen behöver nyanseras och betygens för- och nackdelar tydligt vägas in i skolpolitiken. För att betyg ska bli så jämförbara och rättssäkra som möjligt krävs att betygskriterierna är tydliga för både elever och lärare och att eventuella subjektivitetsrisker elimineras i största möjliga mån. Därför är det viktigt att den som sätter betyg har både utbildning inom sitt ämne och inom betygssättning och bedömning. Enbart en behörig, legitimerad lärare ska ha rätt att sätta betyg. Det är också viktigt att läraren kan hållas ansvarig för undervisningen

Forskning visar att omdömen är viktigare än betyg. Det är därför viktigt att skolan jobbar formativt med omdömen, det vill säga att läraren förklarar för elever via feedback och feedforward vad eleven gör bra och behöver utveckla för att nå sin fulla potential.

Betyg bör sättas tidigast i åttonde klass så länge skolplikten är oförändrad. Införs läroplikt ska betyg sättas när eleven uppnått motsvarande nivå.

Lärarna ska själva äga betygssättning och bedömning inom ramen för sin profession. Samtidigt ser CUF att det är viktigt att lärare kontinuerligt fortbildas inom betyg och bedömning eftersom forskning på området utvecklas fortlöpande. På så sätt kan kvaliteten vara så god som möjligt. Rektor ska fortsatt inte tillåtas påverka lärares betygssättning och föräldrars påverkansförsök måste motverkas.

Betygssättning är en myndighetsutövning som kan komma att påverka en elev resten av livet. Det är viktigt att det finns tydliga statliga styrdokument för hur betyg ska sättas och på vilka grunder. Idag är betyg ett av få myndighetsbeslut som inte kan överklagas. Det är inte värdigt en rättssäker demokrati. CUF vill därför att möjligheten till betygsöverklagan införs för slutbetyg och att ansvaret för överklagan ska ligga på Skolväsendets överklagandenämnd.

I en strävan efter att relevant kompetens främjas, vill CUF att betyg värderas olika beroende på dess relevans vid ansökan till gymnasiet, exempelvis att matematik väger mer än slöjd i ansökan till det naturvetenskapliga programmet. Detta skulle kunna verkställas genom att betyg delas in i tre grupper (programspecifika ämnen, gymnasiegemensamma ämnen och ickeprogramspecifika ämnen) där de olika grupperna värderas olika.

Betygsskalan bör vara så internationellt jämförbar som möjligt. Detta för att underlätta för exempelvis utlandsstudier. CUF vill även att konverteringen av betyg från IB-utbildningar till det svenska betygssystemet ska bli mer rättvist.

6.2.5 Skolskjuts

CUF accepterar inte nuvarande riktlinjer som säger att en kommun endast måste erbjuda skolskjuts till elever som valt friskolor “så länge det inte orsakar organisatoriska eller ekonomisk börda för kommunen”. Det är i stället CUF:s mening att varje familj och individs rätt att välja skola måste gå före kommunens bekvämlighet, oavsett om familjen valt en annan skola av praktiska skäl, sociala skäl eller grundat på skolans inriktning och pedagogik. Därför verkar CUF för att skolskjuts eller busskort ska erbjudas alla elever till den skola de valt inom hemkommunen oavsett om det är en kommunal eller fristående skola, förutsatt att avståndet kräver detta.

6.3 Gymnasieskolan

CUF vill ha en mer flexibel gymnasieskola än dagens, där elevens lärande står i centrum. Eleven ska i högre grad än idag kunna välja kurser och anpassa utbildningen efter sina egna behov, förutsättningar och intressen. Gymnasieskolan ska inte vara obligatorisk och varje skola ska själva kunna bestämma, i samråd med elever, under vilka lektioner som det ska råda närvaroplikt. Kravet på en treårig gymnasieskola bör slopas. Elever ska istället avsluta sina studier i egen takt, inom rimliga tidsramar, dock längst fem år.

6.3.1 Gymnasieskolans utformning

I en mer flexibel gymnasieskola ska eleverna själva få göra fler val än i dagens gymnasieskola. Dock ska det finnas ett antal gymnasiegemensamma ämnen som svenska/svenska som andraspråk, engelska, matematik, historia, samhällskunskap, naturkunskap samt idrott och hälsa. Samtliga av dessa kurser ska omfatta 100 gymnasiepoäng och utgöra ungefär en tredjedel av gymnasieutbildningen. Utöver detta ska ytterligare en tredjedel vara programspecifika ämnen för gymnasieskolans program. Den valbara delen ska vara 900 gymnasiepoäng. Gränsen för hur många gymnasiepoäng som en elev ska kunna ta inom en examen ska slopas. Gymnasieutbildningen ska omfattas av minst 2500 gymnasiepoäng, men utan en övre gräns.

CUF ser positivt på att elever som inte vill studera vidare också kan anpassa sin utbildning till det, men också att elever på yrkesprogram ska kunna studera vidare. Därför vill vi att det i samtliga yrkesförberedande program ska ingå grundläggande behörighet till högre utbildning, men att detta kompletteras med ett opt-out-system. Det skulle möjliggöra för elever på yrkesprogram att både vara behörig till högre utbildning och skapa valmöjligheter för elever att inte studera vidare.

För att en mer flexibel gymnasieskola ska vara framgångsrik krävs en högkvalitativ studie- och yrkesvägledning som stödjer eleverna i informerade och välgrundade val under gymnasieutbildningens gång.

Dagens system med meritpoäng i språk och matematik minskar elevers incitament att läsa de kurser som eleven faktiskt vill läsa, samtidigt som det gör antagningssystemet otydligt. Därför vill CUF avskaffa systemet med meritpoäng på gymnasieskolan och istället ge lärosäten möjlighet att vikta betyg på samma sätt som CUF vill gällande inför antagning till gymnasieskolan, där olika betyg får olika stor betydelse baserat på deras relevans för den valda vidareutbildningen.

Vi tycker att det är viktigt att skolor använder sig av olika pedagogiska metoder för att tillgodose elevers individuella förutsättningar för lärande. Ett mer individbaserat lärande tror vi kommer att resultera i att elever lär mer för livet, men också att de kan avsluta sina gymnasiala studier tidigare. Kurser ska kunna tentas av gratis under gymnasietiden, för att kunna tillägna sig fler poäng och betyg.

Ett nära samarbete mellan gymnasium och näringsliv skapar bättre förutsättningar för att elever får de kunskaper de behöver i arbetslivet. Arbetsplatsförlagt lärande, förkortat APL, är därför en viktig del i gymnasieutbildningen och ska i största möjliga mån erbjudas gymnasieelever någon gång under utbildningen. CUF tycker att genusvetenskap bör vara en valbar kurs i gymnasiet.

Det är oerhört viktigt att varje elev får göra ett fritt och eget val till gymnasieskolan. Den enskilda individen ska själv avgöra var i landet de vill läsa på gymnasiet. Detta kan bäst tillgodoses genom att riksintag ska gälla för samtliga utbildningsenheter. På så sätt skapar man också möjlighet för jämförbarhet och konkurrens mellan aktörer, vilket leder till bättre kvalitet. För elever som av olika anledningar kräver extra resurser skall det gå att söka ett utökat bidrag.

För att kunna slutföra gymnasiet i efterhand om något har avbrutit ens studier är det viktigt att det även går att läsa in motsvarande kunskaper i den kommunala vuxenutbildningen.

6.3.2 En skola för förmågor

I en tid med stor konkurrens och teknisk utveckling är förmågor en avgörande pusselbit för att snabbt kunna ställa om. Därför bör både grundskolan, men i synnerhet gymnasiet, lägga stor vikt att lära ut olika förmågor i kombination med faktakunskaper. Det kan vara förmågor som att analysera eller att kritiskt granska sin omvärld. Detta kan exempelvis inkludera att kritisera sina egna läromedel. Därför är det viktigt att läromedlen innehåller källreferenser vilka går att källkritiskt granska. Detta ger elever och lärare möjlighet att praktisera källkritik under den löpande undervisningen.

6.3.3 Lärlingsutbildning

Lärlingsutbildning är en utbildningsform där det praktiska lärandet utgör huvuddelen av utbildningen. För CUF är det självklart att det skall finnas stora möjligheter till lärlingsutbildning i Sverige, och att gymnasieutbildningarna i högre grad ska kunna innehålla lärlingsundervisning. Eleverna får således en utbildning som förenar teori och praktik i skolmiljö och arbetsliv.

För att detta skall vara möjligt är det viktigt att skolan samarbetar med det omgivande samhället och näringslivet. Lärlingsutbildningens undervisningsupplägg bör vara flexibelt och anpassat efter rådande förhållanden och behov. Vi vet att de små företagen har en stor betydelse för jobbskapandet och det är viktigt att dessa ges goda möjligheter att ta emot lärlingar.

För lärlingsutbildningar är inte alltid teoretiska examinationsprov det idealiska sättet att klargöra en uppnådd kunskapsnivå. CUF anser att en vidgad form av examination ska finnas för att säkerställa både elevens kunskap i ett ämne, men också för att säkerställa en utlovad yrkeskompetens. Sådan examination kan exempelvis utföras genom praktiskt utformade gesällprov och mästarbrev. CUF vill att skolpeng även ska tilldelas lärlingsutbildningar som inte ger högskolekompetens men däremot tillräcklig yrkeskompetens på kortare tid än tre år.

6.4 Likvärdig utbildning

CUF anser att det är avgörande med en likvärdig utbildning i oavsett var i landet man bor. Därför är det viktigt att läroplaner, ämnesplaner och kursplaner, som är de styrdokument som lärarna förhåller sig till när de undervisar, förblir nationella. Likvärdigt behöver dock inte innebära lika. Varje lärare ska ha makten att anpassa undervisningen efter varje elevgrupp och varje enskild elev. Därför måste också läroplanerna erbjuda viss flexibilitet. För att öka likvärdigheten i undervisningen är det positivt med samarbete inom lärarkåren, exempelvis inom arbetslag på skolor eller lärargrupper i kommunerna.

CUF vill reformera grund- och gymnasiesärskolan för att öka elevernas möjlighet att komma in på arbetsmarknaden. Detta genom att höja kvalitén på utbildningen så de nationella kunskapsmålen nås och öka elevens självbestämmande inför framtiden. En inskrivning i särskolan ska inte innebära begränsade möjligheter till arbete och vidare studier.

6.4.1 Skolsegregeringen

En allvarlig likvärdighetsutmaning som finns i Sverige är skolsegregrationen. Skillnaderna mellan skolor runt om i landet växer starkare, vilket bland annat kritiserats av OECD. Därför vill CUF se över resursfördelningen till skolan och ge skolor i socioekonomiskt utsatta områden mer resurser. En viktig del i detta är att kontinuerligt utvärdera resultaten av detta för att få så goda resultat som möjligt.

CUF vill även att staten ska kunna ta särskilt ansvar för skolor som inte uppnår en gymnasiebehörighet som motsvarar snittet i övriga kommunen. Huvudmannaskapet ska i dessa fall inte övergå till staten, men staten ska under en övergångsperiod om tre år gå in för att stödja skolan resursmässigt för att vända utvecklingen, bland annat genom att en särskilt skicklig skolledare förordnas till skolan. Vänds inte utvecklingen ska skolan kunna läggas ned

6.4.2 Statsbidrag

Idag innebär de riktade statsbidragen att långsiktigheten i lyckade skolsatsningar urholkas. Samtidigt är de krångliga att ansöka om och huvudmännen är inte säkra på att få de. De riktade statsbidragen bör därför avskaffas och ersättas med generella statsbidrag utan särskilda krav. De generella statsbidragen ska vid behov kunna riktas mot särskilda parametrar som socioekonomi och liknande.

6.4.3 Jämställdhet i skolan

Skolan bär ett ansvar i att arbeta med jämställdhet i klassrummet. Det bästa sättet att göra det på är att tidigt medvetet motverka att tjejer och killar behandlas olika. Redan i förskolan ska ett medvetet normkritiskt arbete genomsyra verksamheten för att bryta könsroller och låta barnen växa upp som fria och likvärdiga individer.

CUF anser att ett jämställdhetslyft behövs inom den svenska skolan. Kommuner bör tillföras statliga medel för att kunna fortbilda skolledare och lärare inom jämställdhetsområdet. Vi vill även att Skolinspektionen ska få i uppdrag att granska skolans verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv.

Särskilt oroande inom detta område är de ökande skillnaderna i resultat mellan pojkar och flickor. Färre pojkar än flickor klarar idag gymnasiebehörighet och fler flickor klarar gymnasieskolan än pojkar. Även i fråga om kunskapsnivå är könsskillnaderna stora. Framförallt visar forskningen att förklaringen bakom detta ligger i sociala och kulturella förväntningar. Det är viktigt att lärarna ges verktyg att ge pojkar och flickor samma förutsättningar i skolan genom normkritiska förhållningssätt och arbete med skolkulturer. En skola som är flexibel och varierande har visat sig ha goda effekter gällande att motverka könsskillnaderna i klassrummet. Både ett införande av en kunskapsbaserad läroplikt och ett frivilligt tionde år i dagens grundskola skulle vara delar i ett sådant systematiskt arbete.

6.5 Psykisk och social lärandemiljö

6.5.1 Mobbning och kränkande behandling.

Skolans värdegrund är tydlig med att den svenska skolan vilar på principen om alla människors lika rättigheter och värde. Därför måste det tas krafttag mot mobbning och kränkningar i skolan. Det måste tydligt framgå i skollagen att lärare och övrig skolpersonal som upptäcker kränkningar mobbning har en skyldighet att vidta omedelbara åtgärder. Det ska även finnas en skyldighet att informera vårdnadshavare om eleven är omyndig, samt rektor. Om en elev mobbar en annan elev ska det vara skäl för avstängning för den mobbande eleven. Mobbning ska likställas misshandel och polisen måste ta anmälningarna på större allvar. Skolinspektionen måste även ta anmälningar om att detta inte efterlevs på större allvar.

Mobbning och psykisk ohälsa skapar oerhört mycket lidande för de berörda. Lärare måste få de verktyg som krävs för att upptäcka och motverka dessa problem. CUF anser därför att lärarutbildningen ska tillhanda en obligatorisk utbildningvetenskaplig kärnkurs av hög kvalité som innehåller grundläggande kunskaper om mobbing och psykisk ohälsa samt hur det förebyggs och stoppas. Dessutom ska lärare kontinuerligt erbjudas fortbildning inom mobbning och psykisk ohälsa

6.5.2 Disciplinära åtgärder.

Skolan ska endast i undantagsfall få använda sig av disciplinära åtgärder. Om läraren anser att en elev stör undervisningen på sådant sätt att studiemiljön antingen blir svårhanterlig, eller rent av farlig, ska en lärare kunna utvisa en elev ur klassrummet under resten av lektionen eller skoldagen. Enbart i vissa undantag skall en elev kunna stängas av från undervisningen. Detta ska enbart få ske under kortare perioder och där skolan under den perioden ska en skyldighet att utreda orsaker och lösningar på de problem som uppfattats. Disciplinära åtgärder får aldrig användas godtyckligt, och får aldrig vara ett enkelt sätt att inte lösa problem i skolan. Förhållningssättet måste vara att varje elev ska kunna delta i ordinarie undervisning så mycket som möjligt

6.5.3 Elevhälsa.

Skollagen bör ställa krav på att alla elever ska ha tillgång till en kvalitativ elevhälsa. I en sådan bör tillgången finnas till skolsköterska, kurator och psykolog samt vid behov även skolläkare, socionom och arbetsterapeut. Ett elevhälsoteam ska finnas på varje skola bestående av kurator eller skolpsykolog, skolsköterska, specialpedagog och speciallärare för att förbättra den fysiska och psykiska hälsan på skolan samt stödja elever och lärare vid behov i studierna. Att detta efterföljs skall granskas vid inspektioner av ansvarig myndighet och viten ska utdömas om det inte efterlevs.

I den senare delen av utbildningen ska varje elev och lärare dessutom ha möjlighet till att kalla till en elevhälsokonferens gällande den enskilda elevens skolsituation. På elevhälsokonferens bör rektor, elevens handledare, speciallärare/specialpedagog, kurator, omyndig elevs vårdnadshavare, samt eleven själv närvara. Detta för att stärka elevens trygghet, skolsituation och hälsa. CUF anser att det är viktigt att varje elev tas på allvar och att varje enskild elev när som helst har rätt att kalla till en elevhälsokonferens.

CUF anser att en likabehandlingsplan, som även innefattar eleverna, ska upprättas på samtliga skolor i Sverige, precis som man upprättar likabehandlingsplaner på arbetsplatser. En likabehandlingsplan ger skolan förutsättningar att utvecklas till en jämställd institution, där elever i första hand behandlas efter sina egenskaper och inte efter sitt kön, etnicitet, religion och så vidare. Att detta efterlevs måste kontrolleras av ansvarig tillsynsmyndighet och viten ska utdömas om det inte efterlevs.

CUF vill öka samordningen mellan gymnasieskolor, Barn- och ungdomspsykiatrin och ungdomsmottagningarna

6.6 God och kvalitativ utbildning

Grunden för en bra skola är en god och kvalitativ undervisning. Vad detta innefattar är en utbildning som både ger eleven grundläggande kunskaper och förmågor men som också lär eleverna för livet genom bildning och socialisering. För att skapa en god och kvalitativ utbildning måste elever och vårdnadshavare ges insyn och påverkansmöjlighet i skolans kvalitetsarbete. Enbart när skolans samtliga aktörer är med och diskuterar skolans kvalitet och syften blir arbetet lyckat. Insynen kan ges genom exempelvis kvalitetsredovisningar och kontrolldokument, och påverkansmöjligheten kan ges genom lokala skolstyrelser, där elever och skolpersonal ges en möjlighet att förändra skolkvaliteten.

Kvalitetsredovisningar är även viktiga när det kommer till det fria skolvalet. Med dessa som grund kan elever och vårdnadshavare göra ett välinformerat skolval. Dock får inte frågan om kvalitet bli en anledning att ge mer administration till lärarkåren. Varje huvudman, kommunerna och staten, måste kontinuerligt utvärdera om kvalitetsmätningarna bidrar till den effekt som önskas och om det leder till onödig administration för skolans personal.

Nationella prov kan fungera som kvalitetsmätare i skolan men de ska inte bara vara ett sätt att läsa av elevernas kunskapsnivå, utan också ett sätt att göra det möjligt att se var man ska sätta in extra resurser för att stötta elever och för att utveckla en lärares kompetens. I klasser där man har övervägande dåliga resultat bör man se över om läraren i det aktuella ämnet behöver kompletterande utbildning eller andra resurser för att kunna utveckla sin undervisning. De nationella proven ska rättas externt. och enbart vara betygsgrundande om läraren anser det lämpligt. Därför bör kravet i skollagen på att använda nationella provet som betygsunderlag strykas.

Då den svenska skolan ska vara anpassad för alla bör den också vara neutral inför religion. Därför bör skrivelserna om kristen etik strykas ur läroplanerna. Dock är det viktigt att skolans värdegrund fortsatt vilar på tanken om alla människors lika rätt och värde.

Lärare som av skolledning anses duktiga och som uppvisar bra resultat, måste ges avsevärt högre löner samtidigt som dåliga lärare måste kunna sägas upp enklare än idag. Det måste vara möjligt för skolledning att avskeda lärare som uppenbart inte klarar sitt uppdrag. Dåliga lärare skyddas idag av att hela kommunen utgör ett område för lagen om anställningsskydd (LAS), vilket gör att de lärare som skiljs från sin tjänst ofta dyker upp på en annan skola i kommunen. För att ha verklig nolltolerans mot dåliga lärare måste en förändring ske så att varje skola blir en egen enhet.

Det är oerhört viktigt med opartisk undervisning. Lärare bör därför inte öppet uttrycka politiska åsikter inom ramen för sin yrkesutövning.

6.6.1 Fristående skolor

När friskolereformen genomfördes var ett av motiven att det fria skolvalet skulle motverka segregationen. Liksom alla stora reformer var inte heller friskolereformen perfekt då den genomfördes. Därför krävs det en nyanserad bild av såväl de positiva som de negativa följderna av friskolereformen och det fria skolvalet. CUF verkar för att ansökan till grundskolor, oavsett huvudman, ska bli gemensam och ske samtidigt. Vidare föreslår CUF att valet av urvalsmetod till grundskolor ska decentraliseras till huvudmannen, med tillsyn av Skolinspektionen. På så sätt kan skolsegregationen motverkas samtidigt som det fria skolvalet värnas.

En av de grundläggande delarna av friskolereformen var att skapa lika villkor för fristående och offentliga huvudmän, vilket bland annat tog sig uttryck i form av en kommunal skolpeng. Då den kommunala skolpengen infördes skulle skolor oavsett typ av huvudman få lika resurser per elev för den egna verksamheten, men med ett avdrag som kompensation för att fristående huvudmän inte har ett utbudsansvar. Att någon aktör har det yttersta ansvaret för att säkerställa att alla barn och elever får en skolplats är nödvändigt för att friskolesystemet ska gå ihop. Därför vill CUF decentralisera beslutet om att kunna differentiera skolpengen, till kommunen, i de fall då det finns tydliga ekonomiska beräkningar som stödjer detta.

Det svenska systemet med fristående skolor, så kallade friskolor, är unikt. I inget annat land får alla, oavsett socioekonomisk bakgrund, möjlighet att fritt välja skola. Friskolor är en stor tillgång för Sveriges elever och lärare. Att elever själva får välja vilken skola de vill gå på, och att lärare själva kan få välja arbetsgivare, är en viktig pusselbit i det svenska skolsystemet.

För oss är skolans undervisningskvalitet och den ökande variationen av undervisningsformer och pedagogiska inriktningar viktigare än vem som driver skolan. Genom att öka elevers valmöjligheter skärps kraven på varje skola att göra ett bra jobb och erbjuda en attraktiv utbildning. En friskola ska arbeta under samma lagar, förordningar och styrdokument som en offentligt styrd skola. Skillnaden är att ett företag, kooperativ eller förening är huvudman för verksamheten i stället för kommunen.

Samma kvalitetskrav ska gälla för alla skolor, såväl friskolor som offentligt drivna och bland annat innehålla krav på lärarbehörighet, tillgång till bibliotek, elevhälsovård och psykisk och social lärandemiljö. Skolorna ska även vara tvungna att följa de statliga riktlinjerna gällande antalet undervisningstimmar. Följer inte skolorna de krav som ställts upp ska de inte tillåtas ta ut vinst ur skolan. Fortsätter bristerna ska skolorna kunna stängas av Skolinspektionen, alternativt kommunaliseras.

Fristående skolor ska likställas offentligt drivna skolor och därför också omfattas av offentlighetsprincipen.

Konfessionella friskolor ska fortsatt tillåtas men kvalitetssäkras tydligare. Bland annat ska krav ställas vid bildandet att skolan förbinder sig, genom en skriftlig försäkran från ägare och ledning, att agera efter den svenska skolans gemensamma värdegrund. Efterföljs inte detta ska skolorna kunna stängas omgående.

När friskolereformen genomfördes var ett av motiven att det fria skolvalet skulle motverka segregationen. Liksom alla stora reformer var inte friskolereformenn heller perfekt när den genomfördes. Därför krävs en nyanserad bild av såväl de positiva som de negativa följderna av friskolesystemet och det fria skolvalet. CUF verkar för att ansökan till grundskolor, oavsett huvudman, ska bli gemensam och ske samtidigt. Vidare föreslår CUF att valet av urvalsmetod till grundskolor ska decentraliseras till huvudmannen, med tillsyn av Skolinspektionen och där det finns en platsbrist ska platserna till den valda skolan lottas ut mellan de barn som befinner sig i kön. På så sätt kan skolsegregationen motverkas samtidigt som det fria skolvalet värnas. För att lösa den utmaning med skolsegregering som uppstått mellan fristående och offentliga skolor vill CUF införa ett obligatoriskt skolval i samtliga kommuner. CUF vill även ge Skolinspektionen i uppdrag att undersöka den socioekonomiska elevsammansättningen vid inspektionerna och att skolans huvudman ska vara skyldiga att ha en plan med åtgärder för att komma till rätta med segregeringsproblematik. Kommunerna måste i sina översiktsplaneringsprocesser aktivt arbeta för att motverka boendesegregering som är den viktigaste orsaken till skolsegregationen.

En av de grundläggande delarna av friskolereformen var att skapa lika villkor för fristående och offentliga huvudmän vilket bland annat tog sig uttryck i form av en kommunal skolpeng. Då den kommunala skolpengen infördes skulle skolor oavsett huvudman få lika resurser per elev för den egna verksamheten men med ett avdrag som kompensation för att fristående huvudmän inte har ett utbudsansvar. Att någon aktör har det yttersta ansvaret för att säkerställa att alla barn och elever får en skolplats är nödvändigt för att friskolesystemet ska gå ihop. Därför vill CUF decentralisera beslutet om att kunna differentiera skolpengen till kommunen i de fall då det finns tydliga ekonomiska beräkningar som stödjer detta.

6.6.2 Lärarutbildningen

Allt börjar med en bra lärare. Kvaliteten i utbildningen hänger tätt samman med lärarens förmåga att inspirera eleven till lärande. Det är därför viktigt att alla yrkesverksamma lärare har behörig högskole- och universitetsutbildning och god pedagogisk och didaktisk skolning. Det är viktigt att lärarutbildningen håller en hög kvalitet, och att lärarstudentens olika förmågor utvecklas och fördjupas. Det är också viktigt med en utbildning som kombinerar ämnesstudier, utbildningsvetenskap och praktiskt arbete för att skapa så bra lärare som möjligt.

Det är viktigt att lärarutbildningen inte blir en utbildning för omotiverade studenter med låga betyg. Därför anser CUF att de som antas till lärarutbildningen måste ha minst betyget C i de ämnen som den antagna ska ha som undervisningsämnen. Undantag ska kunna göras om det finns särskilda skäl. CUF vill även stärka lärarutbildningens resurser för att öka antalet lärarledda timmar på utbildningen och ge mer resurser till utbildningsvetenskaplig forskning. CUF vill även stärka den klassrumsnära forskningen och öka yrkesarbetande lärares möjlighet att kombinera arbete och forskning.

För att öka den vardagsnära utbildningen av lärarstudenter vill CUF utreda införandet av övningsskolor på ett liknande sätt som genomförts i Finland. Ett sådant system innebär att lärarstudenterna under sin utbildning är ute på särskilt utpekade övningsskolor där studenten får praktisera sin kunskap i verkligheten parallellt med den teoretiska utbildningen.

Beroende på vardagliga problem och konflikter som uppstår i klassrummet anser CUF att utbildning i konflikthantering ska vara en obligatorisk del i lärarutbildningen.CUF anser även att lärarhögskolorna skall kunna inrätta snabbspår på lärarutbildningarna så att studenter med högre studietempo kan avsluta sin utbildning tidigare och då komma ut snabbare i arbetslivet.

CUF anser att lärarutbildningen borde få större inslag av mångfalds- och HBTQIA+ frågor. Detta för att ge lärarna en grund till att arbeta aktivt med dessa frågor i klassrummet och således skapa en skola där alla elever kan känna sig accepterade.

6.6.3 Lärarlegitimationer

Med examen från lärarutbildningen ska en lärarlegitimation följa. Legitimationen skall garantera att läraren har erforderliga kunskaper i sina ämne, pedagogik och didaktik, men också att läraren är insatt i de lagar, regler och styrdokument som gäller inom skolans ramar. Ingen som saknar lärarlegitimation ska få kalla sig för lärare, och personer som saknar lärarlegitimation ska enbart få undervisa i undantagsfall högst en termin åt gången. En lärare ska kunna förlora sin legitimation om stora brister i undervisningen framkommer.

Om en person kan anses ha kompetensen och förmågan att undervisa i ett visst ämne, utan att ha fullgjort en lärarexamen, så ska Skolverket kunna göra en särskild prövning och bevilja en legitimation.

Handläggningstiden för lärarlegitimationer måste bli avsevärt kortare, och ansökningsavgiften bör slopas helt. CUF vill även att examinerade lärare ska tilldelas legitimationen automatiskt vid examen för att minska handläggningstiderna ytterligare.

6.6.4 Läraryrket som profession

Lärarlegitimationerna är en del i den professionalisering som behöver ske inom läraryrket för att höja dess status. Ingen annan än en lärare ska få undervisa i skolan och kalla sig för lärare. Ett annat viktigt steg i att höja lärarstatusen är att höja lärarnas löner. Detta är dock ingen statlig uppgift, utan måste bestämmas lokalt via förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. En fortsatt individuell lönesättning för lärare är viktigt för att uppmuntra de lärare som presterar bra.

Att erbjuda fler karriärsteg än rektor för lärare är önskvärt. Dock har inte den genomförda förstelärarreformen gett det resultat som den syftade till. Därför vill CUF på sikt avskaffa förstelärartjänsterna till förmån för en mer generös lönetrappa som premierar duktiga lärare.

För att frigöra mer tid för lärare att vara lärare vill vi se att arbetet med så kallade Lärarassistenter intensifieras. Lärarassistenter ska jobba nära några lärare som den utför administrativt arbete för. Denna lärarassistent skall även kunna vikariera för läraren om den är frånvarande. Arbetet som lärarassistent ska gå att validera och tillgodoräkna sig vid eventuell lärarutbildning.

6.6.5 Skolinspektionen

För att garantera att utbildningen håller en jämn, likvärdig kvalitet över hela landet så krävs en myndighet som inspekterar skolorna i landet med jämna mellanrum, denna myndighet är skolinspektionen. Det ska högst gå tre år mellan att skolorna inspekteras. Vid inspektionerna skall samtliga skolor i kommunen granskas, såväl fristående som kommunala, på lika villkor.

Skolinspektionen ska granska kvaliteten i skolan och undervisningen, såväl styrdokument som psykisk och social lärandemiljö. Om skolinspektionen finner brister skall stora krav ställas på skolans huvudman att åtgärda detta. Om bristerna inte åtgärdas så skall skolinspektionen ha möjlighet att antingen stänga skolan, eller driva den i egen regi under en övergångsperiod. Detta skall gälla såväl kommunala skolor som fristående.

Skolinspektionen skall även ha betygsöverklaganden som ett ansvarsområde, där inspektionen skall granska elevens skäl till överklaga, lärarens skäl till betygssättning och göra en egen, objektiv bedömning av fallet. Det är också skolinspektionen som skall ha möjlighet att dra tillbaka lärarens legitimation om brister i yrkesutövandet finns.

Ett viktigt arbete som skolinspektionen har ansvar för är Barn- och elevombudet. Det är detta ombud som granskar att förskolor och skolor följer skollagen när det kommer till frågor om mobbning och kränkande behandling. Ansvaret är ytterst att ta tillvara på barn och elevers rättigheter. Att vissa anmälningar till BEO är felaktiga får aldrig bli ett skäl att urholka dess betydelse

6.7 Alla elever är olika

Alla människor har olika förutsättningar för att lära. Det finns många olika vägar för att tillgodogöra sig kunskap, och skolan ska kunna erbjuda flera olika alternativ. CUF vill ge den enskilda skolan mer makt att till exempel profilera sig och utforma utbildningen efter särskilda förutsättningar och önskemål. Detta skapar en mångfald i skolan samtidigt som den anpassas för fler.

När det gäller elever med psykiska eller fysiska funktionsnedsättningar ska den enskildes önskemål och behov vara i fokus. Det ska finnas möjlighet både till individintegrering och att få sin undervisning i speciella undervisningsgrupper.

Hjälp och stöd till elever ska sättas in tidigt för att inte problemen ska följa med längre upp i skolgången. Elever med särskilda behov ska ha rätt till extra resurser för att klara av skolgången. Vilka resurser som ska sättas in avgörs av elev, skolhälsovård och lärare i samråd med vårdnadshavare. Det är viktigt med en väl fungerande skolhälsovård som arbetar proaktivt och förebygger problem.

Det är viktigt att skolan tar i beaktning att alla är olika och står för olika värden. Ett exempel på detta är att man inte ska kunna bli tvingad att tillaga saker man inte vill, exempelvis fläskkött, under hemkunskapsundervisningen.

CUF trycker på vikten av att alla skolor följer de riktlinjer som finns från Livsmedelsverket om skolmat. För att elever ska kunna ta till sig av den information och utveckling de erbjuds i skolan, måste de också få i sig näringsriktig mat. Skolan behöver då erbjuda fullgott alternativ med växtbaserad mat till de elever som önskar det.

6.7.1 Trygghet och studiero

En trygg studiemiljö är oerhört viktig för att alla ska kunna klara skolan. Därför måste lärare ha befogenheter att utvisa elever som stör i klassrummet och vidta ytterligare disciplinära åtgärder vid behov.

Samtidigt är det viktigt att lyfta förhållningssättet till klassrummet. För att en god undervisning ska kunna råda måste lärare arbeta respektfullt och relationsskapande med sina elever. Lärare som har goda relationer med eleverna har lättare att få ordning i klassrummet. Forskning visar att det är ömsesidighet som skapar goda lärandemiljöer. Därför är det viktigt att lärare arbetar med olika arbetssätt för detta. Detta ska dock inte missförstås som vänskap. Lärare är fortfarande en auktoritet i klassrummet, men får aldrig bli auktoritär.

CUF ställer sig mot betyg eller omdömen i ordning. Ett sådant betyg eller omdöme skulle vara subjektivt baserat på lärarens känsla och kan till och med riskera att skada arbetet med att få eleven att ändra sitt beteende. Vi anser inte att det är statens rätt eller roll att avgöra vad som är gott beteende och inte. Dessutom innebär det en ytterligare administrativ börda på en redan alldeles för ansträngd yrkesgrupp. Istället bör lärare arbeta relationellt och formativt för att vid behov tillsammans med elev och eventuellt elevhälsan förändra elevens agerande.

Det ska dock förekomma nolltolerans mot våld, hot, kränkningar, mobbning och diskriminering. Förekommer detta ska det polisanmälas och eleven ska avvisas och vid behov stängas av.

6.7.2 Elevernas arbetsmiljö

Det är viktigt att skolan respekteras som elevernas arbetsplats. Utbildningsmiljön måste därför likställas arbetsmiljö, och därför behövs en anpassad variant av arbetsmiljölagstiftningen för skolan. Denna ska reglera elevernas rätt till en god skolmiljö som inbjuder till kunskapssökande och såväl enskilt arbete som samarbete. CUF anser att det är viktigt med vuxna närvarande under raster och i matsalen.

Det är också viktigt att elevernas möjligheter att påverka sin arbetsmiljö ökar. Om studiemiljö som exempelvis luftkvalitet brister ska eleverna ha möjlighet att påverka detta i lokala elevråd eller skolstyrelser. Det är viktigt att det ställs högre krav på skolornas huvudmän att respektera och åtgärda klagomål på elevernas studiemiljö. Därför är det också viktigt att varje skola har elevskyddsombud som representerar eleverna i arbetsmiljöarbetet.

Det är viktigt att både garantera elevers trygghet i skolan och att göra det tydligt för lärare vilka skyldigheter kontra rättigheter som förväntas av dem. CUF verkar därför för att lagstadga lärarnas tillsynsplikt, samt att förtydliga i lag vilka befogenheter lärarna har vid ingripande vid olika situationer i skolmiljöer i skollagen.

6.7.3 Stöd till elever med behov

Alla elever ska ha möjlighet att klara skolan och skolan har en skyldighet att sätta in extra stöd och resurser till elever som behöver det för att klara sin skolgång. Det är viktigt att detta förtydligas i skollagen och att huvudmannen kan bli skadeståndsskyldig om kravet inte efterlevs. I detta arbete har lärarna en viktig roll i att stödja i den direkta undervisningen och lägga märke till om någon elev är i behov av extra stöd. Det är viktigt att skolorna har tillgängliga specialpedagoger som kan stötta upp där det behovs, både gentemot lärarna i givna undervisningssituationer, men även mot eleven som är i behov av stöd. System med åtgärdsprogram måste fungera och skolor ska ha en öppen inställning till att upprätta och genomföra sådana.

Elever som bedöms ha behov av elevassistent ska tilldelas sådan och få behålla rätten till sådan även om eleven byter skola. Enbart då kan alla elever ha samma möjlighet till ett fritt skolval. För att uppnå ett verkligt fritt skolval får ingen skola heller neka en elev att börja på skolan baserat på elevens behov av extra stöd och resurser.

Det är även viktigt att köerna till utredningar för olika former av diagnoser kortas för att elever ska kunna få rätt stöd i tid. Det är även viktigt att lärare kontinuerligt fortbildas i att dels känna igen kännetecken på att en elev behöver stöd och dels hur läraren ska hantera olika former av behov och stöd för att hjälpa eleven.

6.7.4 Särbegåvade elever i skolan

En grupp som råkar illa ut i den svenska skola är de särbegåvade eleverna. Trots sin förmåga att förstå och lära sig mer och snabbare än vad läroplanen är utformad efter, är det ofta som dessa elever faller mellan stolarna. Utan möjlighet att utvecklas i sin egen takt blir de lätt uttråkade och understimulerade. I ett längre perspektiv resulterar en sådan situation ofta i att eleven på grund av bristande stimulans inte utvecklar någon studieteknik vilket får konsekvensen att eleven, trots den inneboende potentialen, vid en viss punkt till och med kan ha svårare med studierna än andra.

Detta påverkar både den drabbade eleven, och samhället i sin helhet genom att begåvning går förlorad.

Särbegåvade elever behöver mer stöd från lärare och skola för att tillfredsställa elevens behov. Första steget är att identifiera särbegåvning. CUF anser att information och utbildning om särbegåvning bör tillhandahållas i lärarutbildningen. Med en individuell studieplan och identifiering kan skolan ge mer stöd till den särbegåvade eleven.

6.7.5 Specialskolan

ASL (American Sign Language) har globalt vuxit sig starkare som utbildningsspråk för högre studier påteckenspråk. Sverige bör utveckla dövstudierna genom att kombinera studier i ASL och engelska inom specialskolan för att underlätta för våra döva studenter i Sverige att kunna studera utomlands. CUF anser därför att riksdagen ska göra ett tillkännagivande till regeringen att dessa ska skicka direktiv till Skolverket om en förändring av kursplanen i engelska för döva och hörselskadade.

6.8 Styrning av utbildning

På nationell nivå ska det finnas lagstiftning som reglerar alla elevers rätt till utbildning för att garantera likvärdig skola i hela landet. I lagen ska också målen för skolan sättas upp samt övergripande läroplaner. Ansvaret för tillsynen av att lagstiftningen efterföljs ska även i fortsättningen ligga på statlig nivå.

Skolan ska styras så nära elever och lärare som möjligt enligt en federalistisk modell. Eftersom den kommunala nivån i flera fall visat sig otillräcklig för en så svår och viktig uppgift som att styra skolan så bör styret kunna överföras till den regionala nivån. Utbildningen skall vara finansieras gemensamt via skatter.

Rent ekonomiskt kan det också vara fördelaktigt för skolor att vara en egen enhet. Att budgetplanera och ha möjlighet att återinvestera överskott i verksamheten för att genom en långsiktig strategi förbättra skolan, öka elevantalet och höja studieresultaten. Därför ser CUF positivt på att kommunala skolor drivs genom intraprenad.

Ersättningsnivåer för skolors lokalhyror bör inte användas som budgettekniska åtgärder för att fylla hål i kommuners eller stadsdelsnämnders budget genom höga hyror i kommunalt ägda fastigheter. Ersättning för lokalhyror bör innefattas i skolpengen för mer transparens och jämnare villkor.

Varje skola ska ha rätt att organisera sig på det sätt som elever, lärare och vårdnadshavare finner bäst. Det viktiga är att hela makten över skolan, inom lagens ramar, utövas av dem som brukar skolan.

6.9 Elevers rätt till påverkan

Demokrati är bland det viktigaste vi har. Att alla människor får vara med och påverka samhället är självklart. Men demokratin bör inte börja vid myndighetsdagen. Redan i skolan skall eleverna kunna påverka både undervisningen och skolmiljön. Tyvärr sker det alldeles för sällan. CUF ser det som självklart att elever ska ha inflytande över sin skolgång, och får möjlighet att påverka presentationsmetoder och innehåll i den mån det är möjligt. Elever måste aktivt få diskutera och komma fram till gemensamma beslut. För att elevdemokratin skall fungera krävs att både lärare och elever vet vilka regler som gäller. Därför anser vi att både lärare, skolledning och elever bör få utbildning i vilka rättigheter och skyldigheter som elever, lärare och skolledning har gentemot varandra. Detta skall också ingå i lärarutbildningen. CUF tar också ställning för elevers föreningsfrihet och rätt att organisera sig i fristående elevkårer och elevråd. Detta då skoltiden blir mer givande genom föreningarnas olika aktiviteter men också för att elever, likt studenter i studentkårer, ska kunna opinionsbilda och kritisera skolledningen med juridisk uppbackning.

Det är också viktigt att skolor har forum där elever får insyn och påverkansmöjlighet i skolans verksamhet, vi anser därför att klass- och/eller elevråd eller liknande bör finnas på varje skola och elevers möjligheter till påverkan ska granskas i samband med skolinspektionens inspektioner.

6.10 Den högre utbildningen

Vikten av högre utbildning är något självklart i dagens samhälle och den måste därför kunna erbjudas till alla på samma villkor. Därför ska all högre utbildning i Sverige vara avgiftsfri. Dock ska den högre utbildningen ses för vad den är, ett extra steg för individer att utveckla sig och sin kunskap, och inte som en arbetsmarknadsåtgärd. Utökning av platser till högre utbildningar bör därför i första hand ta hänsyn till vilka kunskapsområden som det kommer krävas utbildade personer inom i framtiden, och inte efter dagens sysselsättningsgrad.

6.10.1 Kvalitet i högre utbildning

För att våra högskolor och universitet ska kunna hålla en god kvalitet i framtiden måste de utvecklas tillsammans med övriga delar av samhället. Det innebär att de resurser som allokeras till dessa skolor måste fokuseras till de områden som kräver det. Det är inte hållbart att utöka antalet platser till ett visst program endast baserat på exempelvis dess popularitet. Det måste finnas goda anledningar till att både utöka eller skära ner antalet platser, och detta bör göras för att justera till marknadens framtida behov samt efter forskningens behov.

Högskolor och universitet ska även kopplas samman bättre med näringslivet. Detta för att få en mer verklighetsbaserad utbildning, samt att ge studenter en större chans att komma ut i arbetslivet snabbare. En bättre koppling mellan högskolor och näringsliv öppnar även för en möjlighet att få in fler gästföreläsare i skolsalarna, som kan ge studenter en helt annan nivå på sina respektive kunskapsområden.

För att öka flexibiliteten för studenterna vill vi att varje lärosäte ska kunna välja vilket terminssystem de vill använda sig av.

Studentkårerna fyller en viktig elevdemokratisk funktion, då studenterna genom kårerna får möjlighet att påverka olika frågor inom sin utbildning.

6.10.2 Studenters ekonomi

Som student är det inte alltid lätt att få ekonomin att gå ihop. Många studenter måste arbeta på sidan om studierna. Detta är också en bra möjlighet att få en kontakt med den framtida arbetsmarknaden. Vi i CUF tycker att det är bra om människor arbetar, och tycker inte att det är statens uppgift att sätta gränser för hur mycket människor ska arbeta.

Att genom fribelopp bestraffa engagemang och ansvarstagande för sin framtid är absurt. Ett första steg är att göra undantag från fribeloppet för tid då studenten inte får studiemedel. Idag kan du behöva betala tillbaka studiemedel om du jobbar mycket på sommaren, en tid då du inte ens får studiemedel. Så snart som möjligt vill vi dock givetvis ta bort hela fribeloppssystemet för lånedelen. För bidragsdelen bör dock ett fortsatt fribelopp existera om än på en högre nivå än dagens.

För att underlätta för denna grupp, som är så viktig för Sveriges framtid, bör studiemedlet höjas. Vi vill då se att det är lånedelen som höjs och att bidragsdelens proportion relativt lånedelen minskas för att på sikt slopas helt. Det skulle fortfarande bibehålla den önskade effekten att även de med sämre ekonomi har råd att utbilda sig, då låntagaren inte behöver betala tillbaka förrän vederbörande är klar med sin utbildning och har en inkomst. Samtidigt skulle det eliminera en snedvridande fördelningspolitik där de som idag väljer att inte utbilda sig, och därmed förväntas tjäna en lägre lön, får försörja utbildningen för de som väljer att utbilda sig och således förväntas få en högre inkomst.

6.10.3 Flexibel högskola

Flexibiliteten inom högskolevärlden måste förbättras. Att studenter kombinerar studier med arbete som är relevant för deras utbildning är något som CUF ser mycket positivt på. Vi vill förenkla möjligheterna för företag att anställa studenter och röja undan de hinder som studenter möter i form av fribeloppsgränser och dylikt som försvårar arbete vid sidan av studier. I Danmark finns ett utbrett system med studentmedarbetare. Systemet innebär konkret att studenter arbetar deltid, parallellt med studierna, och avlönas, men får mindre betalt än en nyexaminerad. Studier har visat att personer som varit studentmedarbetare får jobb snabbare efter studierna, högre lön och dessutom avslutar sina studier tidigare än personer som inte varit studentmedarbetare.

Systemet är med andra ord lyckosamt både för studenter och företag och blir för många en bro in i arbetslivet. Samtidigt som företag breddar sin rekryteringsbas och kan anställa värdefulla medarbetare får studenter meriter, ett kontaktnät, en insyn i arbetslivet och en möjlighet att koppla samman teori och praktik, något som i förlängningen gör dem mer anställningsbara. Systemet har också visat sig minska missmatchningen eftersom studenter redan under studietiden kan anpassa sina kurser och utbildning efter vad som visat sig vara relevanta kunskaper och färdigheter i deras framtida yrkesutövande.

Vi är också positiva till distansstudier som är viktiga för att människor under hela sitt liv ska kunna studera och för att det ska finnas studieformer som passar fler. Detta kan också öka mångfalden bland sökande till högre studier. Vidare vill vi att möjligheten till studieuppehåll för att arbeta, resa utomlands eller skaffa barn måste förbättras. Det gäller inte bara i grundutbildningen utan också inom forskningen. För att bredda basen för forskningen behövs en flexibilitet även här, med bland annat ett system som gör det möjligt att kunna gå in och ut ur forskningen. Detta måste ske på ett rimligt sätt för både individen och forskningen. För att nå resultat krävs långsiktighet, men det kommer även ge resultat om fler får en möjlighet att delta i forskningen.

6.10.4 Sveriges studenter i en globaliserad värld

Dagens globaliserade värld skapar stora möjligheter för studenter; möjligheten att studera och jobba utomlands. Högskolans internationalisering är viktig både för högskolans mångfald och kvalitet. För att underlätta för de som har studiebidrag och lån från CSN men studerar utomlands så ska det vara möjligt att få sitt CSN fastställt och utbetalat i euro.

Samarbetet i Europa innebär att ett gemensamt betygssystem är nödvändigt. Det som diskuteras i nuläget är ECTS (European Credit Transfer System) och för CUF är den utvecklingen välkommen. Dock är dagens förslag, där endast ett visst antal av varje steg på betygsskalan kan delas ut, omodernt. För oss är det självklart att det betygssystem som införs i hela Europa ska vara målrelaterat och att studenters betyg inte ska påverkas av kurskamraternas. Valideringen av betyg utför detta system bör få en prioritet inom berörd myndighet. En utbildning från utanför Europa måste också snabbt och enkelt kunna komma en student till godo, även när denne kommer tillbaka till Sverige. Eftersom det är värdefullt för svenska studenter att studenter från utanför Europa studerar i Sverige vill CUF åter göra det avgiftsfritt för dessa studenter att studera i Sverige.

6.10.5 Forskarutbildning

Forskarutbildningen, med licentiat- och doktorsexamina som slutmål, är en spetsutbildning som är viktig för Sverige. Forskarutbildningarna syftar till att få fram personer med en kunskapsnivå i nationell och internationell toppklass och som hjälper mänskligheten att uppnå ny kunskap genom forskning, och är därigenom en motor i det kommande kunskapssamhället.

Forskarutbildningen har på många sätt särskilda förutsättningar jämfört med andra utbildningar. Ett sätt detta yttrar sig på är det sätt som studierna finansieras på – normalt sett antingen doktorandtjänst eller anställning som industridoktorand. Tyvärr förekommer det bredvid dessa dominerande sätt att finansiera doktorandstudierna på även så kallade skuggdoktorander, med en finansiering som oftast är oklar. CUF menar att varje forskarstuderande ska ha en tydlig studiefinansiering och att man i möjligaste mån ska fasa ut dessa informella finansieringsformer.

Vidare är många doktorander indirekt beroende av institutionens finansiering, som ofta kommer via olika typer av forskningsprojekt. Att dessa normalt har en längd på 2-3 år, medan en doktorsutbildning tar ytterligare flera år, hindrar långsiktigheten i utbildningen, och möjligheter till mer långsiktig finansiering för de som studerar för en doktorsexamen vore önskvärt.

Slutligen vill vi se att man samverkar betydligt mer mellan olika universitet inom ett ämnesområde, för att tillsammans kunna erbjuda ett bredare men ändå mer anpassat kursutbud. Det kan ske exempelvis genom att uppmuntra bland annat nätverk och nationella forskarskolor

6.10.6 Forskning och patent

Våra högskolor och universitet utför viktig forskning. Mycket grundforskning görs som leder till viktiga upptäckter och sådant som kan nyttjas i uppfinningar.

Många delar av forskningen ger också upphov till patent av olika slag. Idag tillfaller patenten forskarna som gjort innovationerna eller upptäckterna, trots att det är lärosätena som betalar för forskningen. Många av patenten marknadsintroduceras inte heller eftersom forskarna just är bäst på att forska, inte att introducera sina patent på marknaden genom nystartade företag. Sverige har en hög andel beviljade patent men en väldigt låg användning av dessa. Det är därför rimligt att se över det nuvarande systemet.

På många andra håll i världen tillfaller de beviljade patenten lärosätena, precis som ett beviljat patent tillfaller ett privat företag som anställer forskare. Det är rimligt att de som betalar forskningen också ska få del av den ekonomiska nytta som kan uppstå. Ett lärosäte har dessutom betydligt bättre resurser att förvandla patent till affärsidéer och blomstrande nya företag än vad enskilda forskare har. Det kan däremot vara lämpligt med löneavtal som kan ta hänsyn till forskartjänsten och ge någon form av royalty för marknadslanserade patent. Många lärosäten har också ett system där de väljer vilka patent de vill satsa på internt, och sedan säljer eller skänker bort andra patent för att skapa så stor samhällsnytta och så mycket inkomster som möjligt.

6.10.7 Antagning

Vi vill införa bredare antagning till högskola och universitet. Skolan ska i större utsträckning bestämma vilka antagningskriterier som ska finnas. Betyg och högskoleprovet är inte helt problemfria urvalsgrunder till universitet. Därför uppmuntrar CUF fler institutioner att använda sig av urvalsmetoder som antagningsprov, tidigare arbetslivserfarenheter, intervjuer och portfolios.

CUF värderar kunskaper lika, oavsett när i en människas liv som de inhämtats. Det är orimligt att samma kursbetyg kan innebära olika möjligheter att konkurrera om platser vid högre utbildning, enbart baserat på vilken utbildningsform kursen studerades vid. CUF verkar därför för att urvalsgrupperna BI och BII till högre utbildning slås samman så att alla som ansöker till högre utbildning konkurrerar på lika villkor.

6.10.8 Livslångt lärande

Människan slutar aldrig att utvecklas och har ständigt ett behov av att lära sig nya saker. Det är viktigt att möjligheten till livslångt lärande finns i samhället. Principen om alla människors lika rätt till kunskap är viktig att slå fast. Därför ska det inte finnas någon övre åldersgräns för att tillgodogöra sig gymnasiekompetens. Idag kan inte elever tillgodoräkna sig kursbetyg äldre än åtta år, om de saknar gymnasiekompetens.

CUF anser att eleven alltid ska kunna tillgodoräkna sig dessa betyg när denne vill läsa upp sin gymnasiekompetens. Utbildning består inte enbart av grund- och gymnasieskola. Det livslånga lärandet förverkligas bland annat genom högskolor och universitet, men också genom folkhögskolor, kvalificerade yrkesutbildningar (KY), uppdragsutbildningar och studieförbund. Det ska finnas en mångfald av eftergymnasiala utbildningar för att så många människor som möjligt ska få chansen till utbildning. Det är också viktigt att låta näringslivet vara en aktiv del i utvecklingen av eftergymnasiala utbildningar. Detta för att öka möjligheterna till omskolning till ett nytt yrke samt att öka intresset för företagande och entreprenörskap hos fler människor. CUF är övertygade om att det civila samhället har mycket att tillföra när det handlar om utbildning. Vi ser till exempel positivt på att studieförbund ges möjlighet att bedriva fler uppdragsutbildningar.

Vi lever allt längre i Sverige, samtidigt har vi en välfärd som ska stödja fler och bekostas av färre. För att få det att gå ihop kommer fler behöva jobba längre och mer. Samtidigt är samhället föränderligt vilket skapar nya behov av utbildning. Då behöver människor ha möjlighet att kunna byta yrkesbana senare i livet. Reglerna kring åldersgräns för studiemedel borde därför göras mer flexibla. För att bättre motsvara dagens förhållanden vad gäller förmodad livslängd och pensionsålder vill CUF att CSN:s åldersgränser för studiemedel avskaffas så att alla erbjuds lån för samma antal veckor heltidsstudier, oavsett när de väljer att ta ut dem.

CUF ska verka för att alla människor i världen ska ha rätt att lära sig läsa, räkna och skriva samt ha möjlighet att införskaffa kunskaper om historia, för att på så sätt främja demokratiska värden och i förebyggande syfte lära oss om misstag som begåtts.

6.10.9 Universitetsstatus

En högskola som får universitetsstatus genomgår inte bara ett namnbyte, utan statusen ger också rätten till att dela ut forskarexamen och att universitetet har rätt till högre statligt anslag. En högskola som söker universitetsstatus ska ha ett förankrat kvalitetsarbete, och en fullt godkänd kvalitetsrapport från Universitetskanslersämbetet (UKÄ) för att få universitetsstatus. Universitetsstatusen ska inte drivas igenom till följd av politiska ändamål utan högskolans kvalitetsarbete ska diktera utgången av processen.

Utbildning