1. Demokrati

  2. Människan

  3. Jämställdhet

  4. Migration och integration

  5. Miljö och klimat

  6. Utbildning

  7. Ekonomi

  8. Internationell politik

  9. Bostäder och infrastruktur

    9.1 Bostadsmarknaden

    9.2 Kredtitkrav och ekonomi

    9.3 Hyresrätter

    9.4 Hyrköp

    9.5 Ägarlägenheter

    9.6 Allmännyttans roll

    9.7 Andrahandsuthyrning

    9.8 Besittningsrätt

    9.9 Finansiering av bostadsbyggande

    9.10 Regelförenklingar

    9.11 Detaljplaner och översiktsplaner

    9.12 Bygglov, handläggning och överklagande

    9.13 Kulturskydd

    9.14 Strandskydd

    9.15 Mark

    9.16 Samhällsplanering

    9.17 Hållbart boende

    9.18 Hållbart byggande

    9.19 Levande samhällen

    9.20 Finansiering av infrastruktur och regelvärk

    9.21 Sjöfart

    9.22 Kollektivtrafik

    9.23 Avfallshantering

    9.24 Digital infrastruktur

9. Bostäder och infrastruktur

Bristen på bostäder och svårigheterna för individer att skaffa ett eget hem och följa sina drömmar har blivit till ett generationssvek. Unga, studenter, ensamstående, äldre, invandrade. Alla drabbas av den icke fungerande bostadsmarknaden. Därför krävs kraftiga åtgärder för att säkerställa att det byggs fler bostäder men också att det befintliga beståndet används bättre. Nybyggnationen av bostäder måste också bli grönare än idag. Genom att sätta höga miljökrav samtidigt som vi tar bort onödigt regelkrångel kan vi ställa om och samtidigt bygga till fler. Genom att planera våra samhällen bättre kan vi också se till att bygga bort otrygghet, göra det lättare att åka kollektivt och skapa samhällen där människor kan skapa sina egna liv. CUF verkar för att sänka kreditkraven till en rimlig nivå, göra marknaden till en riktig marknad och få i gång flyttkedjorna så att rörligheten på bostadsmarknaden ökar. När studenter tvingas tacka nej till universitetsplatser, människor tacka nej till arbeten och unga inte kan flytta hemifrån är något allvarligt fel. Därför vill vi göra om bostadsmarknaden från grunden.

En av de viktigaste miljöfrågorna handlar om framtidens infrastruktur. Att skapa ett grönt transportsystem och en fossilfri fordonsflotta är en av de största miljöutmaningarna vi står inför. Kommunikationer och infrastruktur är själva blodomloppet i vårt samhälle, utan dem stannar Sverige. Människor behöver tåg som går i tid för att pendla till jobbet eller skolan, åkerinäringen bygger på välfungerande vägar samt stambanor - och produktionsindustrin behöver välfungerande transporter för att generera utveckling och arbetstillfällen.

Sverige är ett stort och glesbefolkat land. En av statens kärnuppgifter är att säkerställa kvalitén på vägarna, goda spårförbindelser och hållbara flygkommunikationer i hela landet. Det är ingen nödvändighet att det är staten som ska äga och driva alla vägar och bannät men där andra lösningar inte är lönsamma är det offentligas uppgift att trygga infrastrukturen.

Kommunikationer och infrastruktur kommer alltid att behöva finnas, vi kan inte fortsätta skapa jobb och tillväxt om tåget ska gå mer sällan eller bilen stå kvar i garaget. Ett miljövänligt transportsystem är grunden för en trovärdig klimatpolitik. CUF verkar för en grön omställning inom transportsektorn. Genom fossilfria drivmedel och klimatsmarta förbindelser utvecklar vi inte bara den svenska ekonomin utan blir även ett globalt föregångsland för att tillväxt och miljö kan gå hand i hand. En långsiktig infrastrukturpolitik är grunden för en sådan utveckling.

9.1 Bostadsmarknaden

Liberalismen grundar sig i alla individers möjlighet till social rörlighet, oavsett vilken bakgrund man har. Sverige har idag kommit långt, men bostadsmarknaden har inte hunnit med. En överreglerad och icke fungerande marknad gör att unga inte kan flytta hemifrån, individer får tacka nej till jobb och studier. Avsaknaden av långsiktiga politiska förslag gör att bostadsmarknaden blir som ett svart hål. För att inte låta det största generationssveket genom tiderna fortsätta vill CUF göra en rad förändringar, genom att göra bostadsmarknaden till en riktig marknad och sänka trösklarna till den första bostaden.

9.2 Kreditkrav och ekonomi

Bostadsmarknaden är idag omgärdad av flertal olika skatter och avgifter som skapar inlåsningseffekter och som gör att vi idag nyttjar dagens bostadsbestånd ineffektivt. Dessutom finns det en rad finansiella regleringar med syfte att bland annat minska hushållens skuldsättning, men som i stället gör att de med en svagare privatekonomi får det svårare att etablera sig på bostadsmarknaden. Om vi på allvar vill att fler ska kunna köpa sin första bostad måste vi även se till att riva dagens höga ekonomiska murar som stänger ute framför allt unga och nyanlända från bostadsmarknaden.

9.2.1 Kontantinsats och amortering

När man idag ska ansöka om ett bostadslån får det som högst uppgå till 85% av bostadens värde. Detta är ibland mer känt som bolånetaket. Bolånetaket innebär att resterande andel av bostadens värde måste täckas upp att ens egna sparade pengar, alltså det som kallas för kontantinsats och som därmed uppgår till minst 15% av bostadens värde. Syftet bakom bolånetaket och kontantinsatsen var att bromsa hushållens skuldsättning. CUF ser att denna reglering slår hårt mot de som inte lyckats spara ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna tillgodose kontantinsatsen. Detta drabbar framför allt unga men även familjer med låga inkomster. Kontantinsatsen är ett nödvändigt ont, för i längden gynnar den individen då den visar att man är kreditvärdig det bostadslån man tar sig an. Dock anser CUF att kravet på kontantinsats kraftigt bör sänkas och beroende på vilka andra kreditkrav som ställs slopas helt.

Kreditkraven sträcker sig längre än kontantinsatsen, för dessutom måste man idag årligen amortera ett visst antal procent på sitt bostadslån beroende på belåningsgraden. CUF anser att amorteringskravet bör slopas, då staten inte bör tvinga individer att amortera. Det bör vara upp till individen och banken.

9.2.2 KALP-kalkyl

Finansinspektionen reglerar bankverksamheten och sätter bland annat krav på bankernas KALP-kalkyl, alltså den kvar-att-leva-på-kalkyl som bankerna räknar på när de bedömer kreditvärdigheten hos en eventuell låntagare. CUF anser att det är rimligt att det finns någon typ av kalkyl som bankerna räknar på och att denna kalkyl ska vara transparent så att låntagare också vet vad som förväntas av dem. Däremot anser vi att kalkylen ska hållas realistisk, så att faktiskt även unga och grupper med lägre inkomst ska kunna ta ett bostadslån.

9.2.3 Kapitalvinstskatt och fastighetsskatt

Skatt på mark och fastigheter skulle inte bara få negativa praktiska konsekvenser för vårt jordbruk och för det privata ägandet; det hade även förflyttat ägandet från de individer som rättmätigt äger och brukar marken till det offentliga. CUF ställer sig därför emot införandet av skatt på mark och fastigheter i någon form.

Reavinstskatten är en skatt på kapitalvinsten vid fastighetsförsäljning. Trots att reavinstskatten innebär vissa inlåsningseffekter på bostadsmarknaden anser CUF att det är nödvändigt med en skatt på kapitalvinst vid fastighetsförsäljning för att den avkastningen inte ska behandlas annorlunda än avkastning på andra former av kapital. Vidare bör nivåerna för beskattning av alla former av avkastning på kapital, inklusive reavinstskatten sänkas.

9.2.4 Ränteavdrag

Ränteavdragen innebär att det i dagsläget går att dra av 30% av räntekostnaderna för ett lån i sin inkomstdeklaration. I praktiken innebär detta att staten är med och subventionerar befolkningen till att ta lån, vilket i sin tur innebär att staten bidrar till befolkningens växande skuldsättning. I och med att det allmänna ränteläget över tid har sänkts anser CUF att ränteavdraget successivt bör fasas ut, för att inte orsaka stora samhällsekonomiska konsekvenser. Ett utfasande av ränteavdraget bör i sin tur även viktas mot en minskad kapitalvinstbeskattning för att bibehålla den samhällsekonomiska stabiliteten. I och med att ränteavdraget fasas ut skulle incitamenten till sparande och amortering öka.

9.2.5 Stämpelskatter

En av de mer okända skatterna vid bostadsköp är lagfartsavgiften på 1,5%. Den tas ut när fastigheter byter ägare. CUF ser inte att avgiften fyller någon direkt funktion på bostadsmarknaden och vi vill därför avskaffa lagfartsavgiften.

En annan okänd skatt vid bostadsköp är stämpelskatten på pantbrev på 2%. Den tas ut om man väljer att ta ett bostadslån där en fastighet utgör säkerheten, precis som de flesta gör idag. I och med att stämpelskatten på pantbrev inte på något sätt gynnar låntagaren, utan helt fungerar som inkomstkälla för statskassan, vill CUF avskaffa även denna stämpelskatt.

9.3 Hyresrätter

Fler hyresrätter behöver byggas för att möta den stora efterfrågan som finns. Hyresrätten som bostadsform är viktig för Sverige då den ger flexibilitet för hyresrättstagaren. En marknad i balans skulle göra det enklare för människor att flytta hemifrån, att flytta temporärt till nya platser och för företag att locka till sig arbetskraft. CUF vill att fler hyresrätter byggs så att marknaden hamnar i balans. Särskilt hyresrätter för unga och studenter ska prioriteras.

9.3.1 Marknadshyror

De reglerade hyrorna på den svenska bostadsmarknaden har lett till en enorm svart marknad i de större städerna. Den som vill skaffa sig ett eget boende kan inte få tag på en hyreslägenhet utan får lov att betala svart eller hyra i andra hand för att kunna ha tak över huvudet. Ingen ska tvingas köpa ett svartkontrakt för att komma in på bostadsmarknaden. För att motverka handeln med svartkontrakt vill CUF kriminalisera försäljningen av svartkontrakt och införa böter till de som säljer svartkontrakt. De som köper svartkontrakt har drabbats av en icke fungerande bostadspolitik och bör således inte straffas.

I våra grannländer Norge och Finland har man sedan länge slopat hyresregleringarna. I Sverige är det inte ovanligt att det är dyrare att bo i förorten än i stadskärnorna på grund av regleringen. Det gör också att det skapas ett stort tryck på att omvandla hyresrätter till bostadsrätter. Om inte marknadshyror införs kommer marknaden inte att tillfriskna. Det riskerar att leda till, exempelvis, att samtliga hyresrätter innanför tullarna i Stockholm försvinner. När staten via regleringar håller priserna nere får det också den effekten att bostadsbyggandet inte tar fart som det borde. De som bor i eget hus eller bostadsrätt befinner sig på en marknad liksom de som tvingas till svarta affärer eller andrahandskontrakt. Statens uppgift är att stimulera friska marknader och inte cementera sjuka sådana.

Införandet av marknadshyror kan dock inte ske över en natt. CUF verkar för att marknadshyror fasas in under en övergångsperiod, och i samklang med att man genom exempelvis bostadsbidraget säkerställer att de som på grund av till exempel en låg inkomst eller social utsatthet har svårt att efterfråga bostad inte drabbas hårt av övergången. Hela hyresrättsbeståndet måste ingå i marknaden, inte enbart nyproducerade hyresrätter.

9.3.2 Ombildningar

Mellan 1965–1975 genomfördes Miljonprogrammet. Det resulterade i en stor mängd nya bostäder, vilket var bra, men har lett till problem. Miljonprogramshus byggdes i stor utsträckning utanför städer och tätorter och blandades inte med annan bebyggelse eller andra upplåtelseformer. En del av detta projekt innebar byggnationen av höghusområden men en mängd liknande hyresbostäder. Detta har medverkat till att många av dessa områden är segregerade och homogena. CUF tror att det på lång sikt är positivt för individer att äga sitt boende. Därför vill vi också underlätta ombildningar från hyresrätter till bostadsrätter. Kommuner och fastighetsbolag ska inte stoppa viljan från hyresrättstagarna.

9.4 Hyrköp

Tröskeln för att köpa en bostadsrätt är idag hög. För att göra det möjligt för fler att så småningom äga sitt boende vill CUF införa en ny typ av bostadsform, nämligen hyrköp. Där äger individen först en avtalad procentsats av bostaden för att sedan successivt köpa in sig, kvadratmeter för kvadratmeter. Ju större andel individen äger, desto lägre blir hyran och på sikt ägs lägenheten av individen.

9.5 Ägarlägenheter

Den som vill bo i lägenhet och samtidigt äga sin egen bostad är på den svenska bostadsmarknaden hänvisad till bostadsrätter. I egentlig mening äger dock inte den som köper bostadsrätt sin lägenhet, utan endast en ekonomisk andel i fastighetens bostadsrättsförening samt rätten att nyttja en av bostadsrätterna under obegränsad tid.

En alternativ upplåtelseform är det som kallas ägarlägenheter. Systemet innebär att den som vill bo i en lägenhet köper den, på samma sätt som radhus och småhus köps och säljs på den svenska bostadsmarknaden idag. Den som bor i en ägarlägenhet har större frihet att bestämma över hur bostaden ska skötas än den som bor i en bostadsrätt. CUF ser positivt på ägarlägenheter eftersom det ger privatpersoner större möjligheter att hyra ut bostäder vilket skapar en marknad med fler stabila hyreskontrakt, något som den svenska bostadsmarknaden är i desperat behov av.

Systemet med ägarlägenheter fungerar väl i flera av våra nordiska grannländer, men i Sverige har väldigt få ägarlägenheter byggts sedan det blev möjligt 2009. CUF är positiva till insatser för att uppmuntra fastighetsbolag att bygga fler ägarlägenheter och därigenom både ge fler möjligheten att äga sin egen bostad och skapa en stabilare hyresmarknad. Vi är också positiva till ombildande från bostadsrätter till ägarlägenheter.

9.6 Allmännyttans roll

I dagsläget bygger kommunala bostadsbolag en stor andel bostäder som riktar sig mot ett flertal målgrupper av bostadssökande. CUF ser hellre att privata aktörer står för den större andelen bostäder på bostadsmarknaden, detta för att maximera fördelarna som kommer med en fri marknad. Kommunala bostadsbolag bör i stället fokusera på att säkerställa bostäder till de mest utsatta i samhället, som personer med skadligt bruk och äldre hemlösa. Särskilt utsatta grupper som har ett akut behov av tryggheten en egen bostad medför, exempelvis kvinnor utsatta för hedersförtryck eller våld ska ha förtur till dessa bostäder.

CUF vill se att kommunala bostadsbolag ändrar inriktning till så kallad social och affordable housing, det vill säga, bostäder till de som har sämre ekonomiska förutsättningar eller inte har möjlighet till att införskaffa ett boende överhuvudtaget. Vi vill också att kommuner ska arbeta med “bostad först”-principen, vilket ger människor som på grund av missbruk eller andra motsvarande sociala problem, en egen bostad. Genom att upplåta en plats för dem att börja om och starta ett eget liv kan de också enklare söka och få ett fastvarande jobb. CUF anser att alla typer av social housing ska vara utspridda och helst bestå av enskilda lägenheter på ett flertal bostadsområden för att förhindra segregation eller isolering på grund av ekonomiskt tillstånd.

De som har det tuffast att ta sig in på bostadsmarknaden ska prioriteras hos de kommunala bostadsbolagen. Bostäderna ska därför fördelas efter ett behovsbaserat kösystem. Det skulle innebära att endast de som kan uppvisa behov av en ny bostad, till exempel för att de ska flytta hemifrån, bor trångbott, eller ska separera, har möjlighet att ställa sig i kön. Det bör också finnas en begränsning på hur många lägenheter du får tacka nej till för att få stå kvar i kön. Detta skulle leda till att kötiderna kortas, och det skulle bli en fördelning av lägenheter till dem som är i behov, snarare än en försäkring för dem som redan har ett fullgott boende men vill kunna skaffa en lägenhet när barnen flyttat hemifrån.

9.7 Andrahandsuthyrning

Den som bor i en bostadsrätt har köpt sig rätten att nyttja den på det sätt som hen vill och det borde gälla oavsett vem som faktiskt bor i lägenheten. Därför anser CUF att bostadsrättslagen borde skrivas om så att bostadsrättsföreningar fråntas rätten att neka andrahandsuthyrning, däremot ska de alltid informeras om så sker. Vid giltiga skäl kan föreningen dock avbryta en uthyrning.

Vid andrahandsuthyrning av bostadsrätter är det idag tillåtet att ta hänsyn till läge och andra faktorer när hyran sätts. I praktiken innebär det att fri hyressättning redan gäller vid andrahandsuthyrning av bostadsrätter. Den som hyr ut en hyresrätt i andra hand får däremot bara ta ut den ursprungliga hyran med ett mindre påslag för slitage. Därför väljer många innehavare av förstahandskontrakt att inte hyra ut i andra hand eftersom de inte får ta ut en hyra som ger någon vinst, samtidigt som det finns en risk att hyrestagaren hävdar besittningsskydd. CUF anser att det är orimligt att göra sådana särskiljningar mellan andrahandsuthyrning av olika bostadstyper, och att fri hyressättning bör tillämpas vid andrahandsuthyrning av alla typer av bostäder.

9.8 Besittningsrätt

Besittningsrätt, också kallat besittningsskydd, innebär att den som är hyresgäst kan begära att bo kvar i en bostad även om hyresvärden vill säga upp hyresavtalet. Hyresvärdens möjligheter till att avsluta avtalet mot en hyresgäst som använder besittningsrätt är orimligt begränsade, och därför inskränker lagen på hyresvärdens äganderätt av bostaden. CUF anser att besittningsrätt enbart ska gälla den som har ett förstahandskontrakt. Det skulle medföra att den som hyr i andrahand kan skriva andrahandskontrakt över en längre tid vilket skulle öka andrahandsgästens trygghet.

9.9 Finansiering av bostadsbyggande

De senaste åren har bostadsbyggandet sjunkit samtidigt som bostadskön och bostadspriserna ökat. En av anledningarna är att prissättningen inte kan följa de kostnader som uppkommer när man bygger, särskilt inte vid byggande i kommuner drabbade av avfolkning. Här behöver vi göra en rad åtgärder för att främja utveckling av både jobb och bostäder, för när det finns jobb finns det också större chans att människor bor kvar.

9.10 Regelförenklingar

Lagstiftningen kring byggnation är full av detaljkrav som både försvårar och fördyrar byggprojekt. Dessa lagar, regler och riktlinjer är utspridda över två balkar i lagboken, plan- och bygglagen och miljöbalken. Dessutom har Boverket olika byggregler och föreskrifter och det finns också en stor mängd lokala regler. För att göra det möjligt för fler att kunna bygga utan att kräva en juristexamen så måste alla regler förenklas och finnas lättillgängliga. Därför vill CUF pröva alla dagens byggregler och utreda vilka regler som faktiskt behövs för att bygga hållbart och säkert.

Med nya regelförenklingar kan byggföretag anpassa sina bostäder, eller delar av bostäderna i en byggnad, mot specifika grupper för att utbudet bättre ska möta efterfrågan på bostadsmarknaden. Unga har exempelvis lägre krav på deras bostad än en barnfamilj. Om för skarpa och specifika krav ställs på alla bostäder innebär det också att kostnaden för nybyggnation blir högre än nödvändigt, vilket slår hårt mot bland annat studenter och låginkomsttagare som inte har råd att betala en hög hyra. CUF anser därför att lagstiftningens krav måste kunna tillämpas med en större flexibilitet så att alla har möjlighet att bo i en ändamålsenlig bostad till en rimlig kostnad.

Tillgänglighetsanpassning av bostäder är viktigt för att ge alla goda förutsättningar att leva i en egen bostad. På grund av systemets stelbenthet innebär dock tillgänglighetskraven att många lägenheter blir större, och därmed dyrare, än vad som är önskvärt. CUF anser därför att man bör kunna göra skillnad på bostäder som byggs med boendetillgänglighet och besökstillgänglighet. Lägenheter med boendetillgänglighet ska anpassas till behoven hos boende med begränsad rörelse- eller orienteringsförmåga. Resten av lägenheterna kan dock byggas med besökstillgänglighet, vilket innebär att bostaden är anpassad för kortare visiter av personer med begränsad rörelse- eller orienteringsförmåga, men inte för att dessa ska bosätta sig i lägenheten under en längre tid. Det kan till exempel innebära att en tillgänglighetsanpassad toalett placeras i korridoren, istället för att anpassa badrummet i varje lägenhet. Med ett sådant system kan mindre och billigare bostäder, till exempel för studenter, byggas.

Många regelförenklingar är nödvändiga på bostadsområdet, men det skriande behovet av att bygga fler bostäder måste alltid viktas på ett sådant sätt att det ej leder till stora negativa konsekvenser för närmiljön eller klimatet. CUF ser det därför som positivt och självklart att det finns lagar och normer som reglerar byggen för att hänsyn ska tas till miljön.

Reglerna för bostadsbyggande har kommit i olika omgångar och är inte anpassade efter hur vi lever idag. CUF anser därför att vissa regler bör slopas direkt, exempelvis kravet på bygglov vid ommålning och fasadändringar eller en förändring av byggnadens användning. Det borde vara tillåtet att använda en byggnad för ett annat ändamål än tidigare eller byta färg på sin bostad utan att be om tillstånd från kommunen. Även kraven på dagsljusnivåer i kök som fastställs i Boverkets byggregler bör avskaffas, då dessa begränsar på vilken plats i fastigheter som kök kan placeras och medför onödigt krångel. Det är inte heller en mänsklig rättighet att kunna öppna fönstret utan att behöva höra avlägset buller och därför borde buller mätas på insidan av fönster och inte från fasaden.

9.11 Detaljplaner och översiktsplaner

Idag är det inte ovanligt att markägare får sin mark prickad, vilket betyder att marken skyddas genom en detaljplan. CUF anser att markägaren vars mark blir prickad ska få ekonomisk ersättning. Dessutom anser CUF att detaljplaner bör vara tidsbegränsade till 20 år, därefter ska de omprövas. Detta för att fastighetsägare inte ska drabbas av begränsande och gammeldags detaljplaner som inte rimmar med vad grannskapet ser för utvecklingspotential i sitt område. CUF anser också att alla nya fastighetsägare ska få information om rådande detaljplaner och översiktsplaner vid köp, då dessa ofta är svåra att ta del av annars. Dagens översiktsplaner är inte juridiskt bindande, utan kan ses som målsättningar för kommunen, så bör det fortsatt vara.

9.12 Bygglov, handläggning och överklagande

Bygglovsprocesser kan i dag vara ett gissel och de olika handläggningstiderna i kommunerna drabbar både fastighetsbolag som vill bygga nytt men också privatpersoner och företagare. Det måste bli enklare att få tillfälliga bygglov och senare även göra dem permanenta. Vid små ingrepp, som till exempel inrättande av staket runt en villa, bör fastighetsägaren kunna upprätta avtal med de närmast berörda grannarna och inte behöva söka tillstånd genom kommunen

Kravet på bygglov för att göra större förändringar av ett hus är i många fall berättigat. Däremot ser CUF det som omotiverat att kräva bygglov för att byta exempelvis dörrar eller fönster för att åstadkomma energieffektiviseringar genom att dessa släpper ut mindre värme. CUF vill därför att åtgärder med syfte att energieffektivisera en fastighet eller att minska dess klimatpåverkan ska vara bygglovsbefriat. 

Rätten att överklaga fyller en central roll i den moderna rättsstaten där politiska beslut ska kunna granskas och i vissa fall upphävas om olika oegentligheter förekommer. Detta gäller naturligtvis även politiska beslut rörande bostadsbyggande som många gånger granskas extra hårt. Däremot riskerar överklaganden att i alltför hög grad sakta ner framväxten av nya bostäder, framför allt när det handlar om okynnesöverklaganden. Naturligen påverkas närboende av ett nybygge i mycket högre grad än de i en annan del av kommunen. Därför menar CUF att sakägarkretsen ska begränsas till enbart de som är direkt berörda av en nybyggnation. Därtill vill CUF införa en symbolisk schablonavgift vid överklagande av exempelvis bygglov och detaljplaner, som sedan återbetalas om överklagandet godkänns. 

Det är orimligt att kommunala skönhetsråd ska få sätta stopp på byggprojekt. Politiker ska inte bedöma vad som är fint eller fult, utan den makten ska lämnas till de som är berörda av bygget. De har rätt att överklaga om de tycker att det nya grannhuset är fult och ska fortsatt ha det. CUF verkar därför för alla typer av skönhetsråd avskaffas.  

Byggnader på upp till 25m², så kallade Attefallshus, undantas idag från bygglov. Detta är bra då det ger en flexibilitet att nyttomaximera tomtytan vare sig det är för att bygga en till boendeyta för uthyrning eller som en självständigare boendeform för familjemedlemmar. Attefallshus kan byggas för att vara just en flexibel fastighet där tomtägaren kan disponera vilken verksamhet hen en vill. CUF vill höja den övre gränsen av yta för vilken det är möjligt att undantas bygglovet till 30m², eller ännu högre, för att ge ännu större frihet till tomtägaren.

Utöver de bygglovsbefriade Attefallshusen kan ägare till ett en- eller tvåbostadshus göra bygglovsbefriade tillbyggnader, så kallade Attefallstillbyggnader, till huset på upp till 15 kvadratmeter. Attefallstillbyggnaderna var en viktig frihetsreform för husägare. Däremot kan sådana tillbyggnader endast ske på färdiguppförda hus, vilket CUF tycker är en omotiverad begränsning av äganderätten som även är ologiskt ur ett hållbarhetsperspektiv. Därför bör Attefallstillbyggnader kunna skapas redan under husets byggtid. Men för att ytterligare stärka äganderätten bör Attefallstillbyggnader kunna vara större än 15 kvadratmeter.

9.13 Kulturskydd

Idag är de olika formerna av kulturskydd snåriga att navigera genom. Olika former av kulturskydd innefattas under olika lagar och olika beslutande organ. Exempel på olika kulturskydd är länsintresse, riksintresse, byggnadsminnen, statliga byggnadsminnen, kulturreservat, bevarandeplaner, områdesbestämmelser, k-märkning, f-märkning och Q-märkning. CUF anser att alla dessa olika märkningar behöver smalas ner till ett fåtal skyddsformer. Det som inte uppenbart måste hanteras av högre nivåer ska beslutas av kommunen. Dessutom bör denna typ av skydd i görligaste mån påverka enskilda fastigheter och inte omfatta större områden än det.

CUF anser att alla fastighetsägare som ofrivilligt drabbas av olika kulturskydd ska kompenseras ekonomiskt. Kommuner och privatpersoner ska ha möjlighet att överklaga skyddsmärkningar som kommer från statens håll. CUF anser också att antalet nya fastigheter som utpekas som skyddsvärda måste begränsas, eftersom det ger mindre incitament att investera i äldre fastigheter.

9.14 Strandskydd

Syftet med strandskyddet är att skydda utsatta områden kring vatten genom att kraftigt försvåra alla ombyggnationer och nybyggnationer i områden som befinner sig 100 meter från vattendrag i hela Sverige. Det onödigt rigorösa strandskyddet sätter käppar i hjulen för boende och företagande på landet, samt kränker markägares rätt att bruka sin egendom. CUF vill därför avskaffa dagens strandskyddslagstiftning och ersätta den med kommunala regleringar som bättre kan anpassas till de lokala förutsättningarna runt om i landet.

9.15 Mark

55% av Sveriges land- och vatten är idag utpekade riksintressen vilket innebär att staten på olika nivåer har öronmärkt vad viss mark ska användas till. Detta leder till att marken ibland inte kan användas till det som den skulle vara mest effektiv till då det ofta helt eller delvis förhindrar nybyggen. Därför vill CUF se över riksintressena med målet att inte fortsätta utöka dessa utan snarare tvärtom.

Idag sätts det en siffra på antalet parkeringar varje fastighet ska tillhandahålla. Detta gör att byggbolag förutom att anskaffa mark för fastigheten också måste anskaffa mark för parkeringar. Utöver att detta ger höga kostnader så tycker CUF att det bör vara upp till markägaren att bestämma om och hur många parkeringsplatser hen vill bygga. Därför vill vi avskaffa parkeringsnormen.

9.16 Samhällsplanering

För att bygga effektivt och hållbart bör regioner samverka för att planera hur större områden över kommungränserna ska utvecklas. Genom utvecklingsplaner och dialog bör kommuner och regioner ta gemensamt ansvar att bygga fler bostäder, arbetsplatser och samhällsservice i områden nära kollektivtrafik och övrig infrastruktur. CUF ser därför positivt på att alla regioner använder regionala utvecklingsplaner när samhällen planeras.

Kommunerna måste jobba aktivt med samhällsplanering för att säkerställa att alla, oavsett om man bor på landsbygd eller i städer, ska ha tillgång till samhällsservice som skolor, livsmedelsaffärer och vårdcentraler i närheten till där man bor. Hela landet kan inte leva om vissa områden glöms bort. CUF anser därför att kommuner måste ta ökad hänsyn till människors rätt till samhällsservice när de planerar för nybyggnation.

Genom att bygga högre kan fler människor bo på en mindre markyta och spara på våra naturområden. CUF anser att det är positivt att bygga högt eftersom detta leder till en förtätning på den begränsade markytan som finns. Eftersom det idag inte finns en gemensam definition på vad som egentligen är ett höghus eller en skyskrapa är det dock svårt att främja att dessa byggs. Därför verkar CUF för att branschen kommer överens om vad som faktiskt ska klassas som höghus och skyskrapor, så att också kommuner enklare kan upplåta markyta för dessa och för att översiktsplaner och detaljplaner ska kunna tolkas enklare.

Områden utan personbilstrafik bör i högre utsträckning etableras och expanderas i svenska städer. Likaså behöver den framtida inriktningen inom samhällsplanering vara stadskärnor utan personbilstrafik där i stället kollektiva färdmedel och cykelstråk premieras. På så sätt kan fler bostäder byggas och fler natur- och rekreationsområden anläggas i städer.

I den moderna staden är det av stor vikt att använda den begränsade ytan så effektivt som det är möjligt. I det är det ett ofrånkomligt faktum att biltransport tar mycket mer yta i anspråk än andra transportmedel såsom kollektivtrafik och cykel. Detta tar sig i uttryck både genom stora vägar och leder, men också parkeringsplatser. Skulle fler stadsbor välja bort bilen skulle det frigöra stora ytor i Sveriges innerstäder till förmån för saker som bostäder och rekreationsområden. Utöver det kommer bilismen i städerna med flera externaliteter såsom försämrad luftkvalitet och trafikolyckor. CUF anser därför att en vision om framtida städer bör vara en där bilen tar väsentligt mindre plats i stadsbilden. Staden ska vara en plats främst för människor, inte för bilar.

9.17 Hållbart boende

När vi blir allt fler och lever allt längre är det viktigt att vi förvaltar våra resurser väl för att kommande generationer ska kunna möta sina behov. Dagens boendelösningar måste vara långsiktigt hållbara, både under tiden för själva byggandet och efter att bostaden färdigställts då folk börjar flytta in.

Det blir allt vanligare att nybyggnationer, och i en del fall även ombyggnationer, blir miljöklassificerade. En miljöklassificering innebär att byggnader kan deklareras som miljömässigt hållbara på en objektiv grund utifrån ett antal uppsatta kriterier. CUF ser utvecklingen av fler miljöklassificerade byggnader som något positivt eftersom det ger incitament för såväl byggherren som bostadens ägare att effektivisera bland annat byggnadens energiförbrukning och vattenanvändning. CUF tror dessutom att möjligheten för elkonsumenter att följa sin elförbrukning i realtid kan fungera som ett annat incitament för att minska elanvändningen.

Med den ökande urbanisering som Sverige gått igenom de senaste årtiondena och som ej förväntas matta av framöver lever nu fler människor på mindre yta. Som en konsekvens av detta belyses natthimlen i en större utsträckning från växande tätorter och städer, samtidigt som färre platser på jorden blir fria från buller. Effekterna av ökat ljud och ljus är outforskade och kan vara potentiellt farliga för såväl människor som för miljön. CUF tror därför att det är viktigt att mäta nivåerna och utreda effekterna av så kallad Noise and Light pollution för att åstadkomma ett långsiktigt hållbart boende.

9.18 Hållbart byggande

På grund av den urbanisering som skett under de senaste decennierna är ytan som tas upp av stadsområden större än någonsin. För att inte värdefull mark som hade kunnat användas till åkermark, brukbar skog eller andra samhällsnyttiga syften ska asfalteras över, måste förtätning bli norm i svenska tätorter. Genom att bygga tätare i kollektivtrafiknära lägen kan också bostadsbristen i stadskärnorna minska, infrastrukturen utnyttjas mer effektivt och ytor som kan användas till grönområden frigörs. Att bygga tätt bör uppmuntras genom att skapa bättre förutsättningar för att bygga höghus och bygga på oanvända ytor mellan befintlig bebyggelse, exempelvis på stora innergårdar. För att underlätta för byggherrarna och säkerställa att den täta staden blir funktionell behöver kommuner ta fram strategier för förtätning av staden samt se till att samhällsviktiga funktioner placeras ut tidigt i planläggningsprocessen.

Byggsektorn är en stor miljöbov. Utsläppen från byggsektorns alla delar uppgår till 100 miljoner ton koldioxid per år, vilket är lika mycket som utsläppen från Sveriges alla bilar under ett år. Den största delen av byggsektorns koldioxidutsläpp kommer från fasen då nya hus byggs eftersom att byggmaterialen och byggmetoden släpper ut mycket koldioxid. CUF ser därför den ökade användningen av trä som byggmaterial som något positivt. Att bygga i trä är inte bara mycket bättre för klimatet, det förkortar även byggtiderna med upp till 80% och är mer kostnadseffektivt.

Avfall från byggsektorn står för en tredjedel av allt avfall som uppstår i Sverige om man inte räknar med gruvavfall. Eftersom omkring en tiondel av byggavfallet klassas som farligt avfall innebär det allvarliga miljörisker om inte avfallet tas omhand på ett korrekt sätt. Globalt finns stora problem med illegal export av avfall från byggsektorn och en betydande del av de illegala avfallstransporter som stoppas på väg in eller ut ur Sverige består av byggavfall. För att motverka illegal transport av avfall från byggsektorn krävs både nationella insatser och internationellt samarbete för ökad insamling av avfallet samt kontroller vid gränsöverskridande transporter.

9.19 Levande samhällen

För att skapa levande samhällen bör vi låta kulturen ta större plats. Genom att möta människor på konserter, marknader och andra event skapar vi en ökad lokal gemenskap och gör döda ytor levande. CUF anser att kultur och event har en naturlig plats i stadsmiljön och att fler kulturevenemang bör anordnas för att öka tryggheten på dessa platser.

Döda ytor är ytor där organisk aktivitet sällan förekommer. Dessa ytor upplevs ofta som otrygga och kan dra ner emotionellt och ekonomiskt värde på hela bostadsområden. CUF anser därför att kommuner aktivt måste jobba med dessa områden för att göra de mer levande. Genom att öka prioritering för underhåll och skapa möjligheter för exempelvis kulturevent kan dessa platser programmeras om och i stället bli trygga platser där människor kan mötas. CUF verkar därför också för att kommuner ska underlätta för samhällsaktörer som vill nyttja döda ytor och arrangera event att få tillstånd till detta.

För att skapa levande och gröna samhällen i tätorter och städer anser CUF att fler ytor bör upplåtas till stadsodlingar. Detta främjar inte bara luftkvaliteten utan också människors känslor för sitt bostadsområde, då de gemensamt kan ta hand om odlingen och skörda. CUF ser därför positivt på att till exempel bostadsrättsföreningar inrättar gemensamma stadsodlingar på oanvända parkeringsplatser eller annan mark i anslutning till lägenhetshus.

9.19.1 Exkluderande design

CUF motsätter sig den exkluderande design som idag förekommer på många platser runtom i Sverige. Denna typ av design innefattar till exempel ståbänkar vid busshållplatser, parkbänkar med armstöd i mitten och vassa former under broar, allt för att förhindra att personer ligger där. CUF anser det vara ovärdigt ett land som Sverige och motsätter sig starkt den här sortens design vars enda syfte är att trycka samhällets mest utsatta längre bort. Därför verkar CUF för att den här sortens design inte ska vara tillåten på platser som styrs av det offentliga.

9.20 Finansiering av infrastruktur och regelverk

Transportsystemens ekonomi handlar om finansiering, förvaltning och beskattning av infrastruktur och kommunikationer. Det kan handla om allt från miljöskatter till finansiering av större infrastrukturprojekt och fibernätsatsningar. CUF menar att långsiktighet måste vara ett ledord för att kunna främja tillväxt och hållbarhet. Det är vad industrin, näringslivet och det svenska folket efterfrågar. För att privata aktörer ska våga göra investeringar inom transportsektorn krävs det att politiken stakar ut inriktningen i arbetet för flera år framåt. Detsamma gäller mindre aktörer såsom nätfibergemenskaper och vägföreningar. Långsiktiga förutsättningar är därför väsentligt i arbetet med transportsystemens ekonomi.

CUF menar att det offentliga ska vara garanten för utveckling och underhåll av infrastruktur i hela landet. Det är inte samma sak som att vara den enda aktören. CUF ser positivt på och uppmuntrar lösningar där privata aktörer bygger och underhåller infrastruktur såsom vägar, elnät och järnvägar. Samverkan och dialog mellan den privata aktören, region och kommun är viktigt för att kunna koordinera region- och trafikplanering. CUF menar även att Trafikverket bör kunna bistå privata aktörer med stöd och administrativ avlastning för att uppmuntra fler privata eller ideella lösningar att utvecklas. För att kunna trygga Sveriges kommunikationsförbindelser är det viktigt att staten har fortsatt inflytande över det svenska stam- och motorvägsnätet.

CUF menar att en lösning för finansiering av större infrastrukturprojekt kan vara så kallade OPS-lösningar. OPS-lösningar står för offentlig-privat samverkan och innebär att näringslivet helt eller delvis, i ett inledningsskede, kan finansiera ett infrastrukturprojekt. Det offentliga köper sedan tillbaka projektet under en längre tidsperiod. CUF ser positivt på denna form av samverkan då den statliga, regionala och privata agendan på infrastrukturområdet lättare kan matchas och samordnas.

CUF anser att regionerna fortsatt ska ha ansvar för kommunikationer och kollektivtrafik. Mer makt på infrastrukturområdet bör även successivt överföras från länsstyrelsen och staten till regionerna.

9.20.1 Transportskatter

CUF vill ha ett enhetligt och marknadsneutralt transportskattesystem där utsläpp av växthusgaser och koldioxid beskattas på ett likvärdigt sätt över transportslagen. Dagens system består i stället av många olika separata miljöskatter på bil, båt, tåg och flyg som beskattar olika faktorer såsom bränsle, avstånd och utsläpp. Det skapar ett heterogent och byråkratiskt system som leder till skeva incitamentsstrukturer och ökar utsläppen. CUF menar att vi behöver en skattereform för transportsektorn för att skapa ett enhetligt system som gynnar både miljön och ekonomin.

CUF verkar för ett transportskattesystem som beskattar utsläpp lika, oavsett transportslag. På så sätt skapas incitament för näringslivet att förbättra de bränslen som finns, ställa om till fossilfria drivmedel och utveckla nya, klimatsmarta lösningar för transportsektorn. CUF ställer sig skarpt emot separata transportskatter på t.ex. flyget eller båten som beskattar lika oavsett utsläpp och skapar ett komplicerat och ineffektivt skattesystem.

CUF menar också att vi behöver utveckla internationella miljöskatter inom transportsektorn, men tills det är genomfört är det viktigt att Sverige går i framkant som ett grönt exempel för andra länder att ta efter.

Trängselskatter såsom i Stockholm och Göteborg kan vara ett viktigt redskap för storstadsregioner att kunna minska trängsel, utsläpp och köbildning till stadskärnan. CUF menar att det fortsatt ska vara kommunerna som ska besluta om trängselskatter. I flera regioner förs redan dialog om att anpassa trängselskatterna utefter kollektivtrafikzonerna för att främja ett resmönster med större andel kollektivt resande, även på platser där personbilstrafik fortsatt är nödvändigt vissa sträckor. Det ser CUF positivt på.

CUF anser att de skattefria reseersättningar som betalas ut med offentliga medel ska vara kilometerbaserade och oberoende av trafikslag. Reseavdraget i deklarationen bör fungera på samma sätt. Det handlar om att gynna de mest miljövänliga trafikslagen och inte som idag att enbart subventionera de mest miljöskadliga. Reseavdraget behöver även bli mer begränsat än idag. CUF anser att gränsen bör höjas till när resa till arbete överstiger fem (5) mil samt att avdraget premierar miljövänliga färdmedel.

CUF är övertygade om att transportskatter kan vara ett bra redskap för att ställa om till en grönare transportsektor, om vi utformar dem på rätt sätt. En välfungerande modell för miljöbeskattning inom infrastrukturen är ett enormt klimatkliv som kombinerar tillväxt och miljöansvar. Det gynnas både klimatet, ekonomin och världen av.

9.20.2 Regler för vägtrafik

Kravet samt priset på förar- och handledarutbildningen har genom åren ökat. I takt med att svårighetsgraden höjs kan utfallet av de som till sist tar körkort påverkas. När staten inför tvingande licenser är det viktigt att önskat utfall och faktiskt utfall viktas och att utbildningen formas därefter. Vi CUF vill därför att utbildningen i sin helhet ska genomgå en grundlig utredning för att undersöka hur den går att effektivisera utan på bekostnad av säkerheten.

Ett körkort är ett bevis på att en förare har de förmågor som krävs för att på ett säkert vis framföra ett fordon i trafiken. Med det i åtanke ser CUF ingen anledning att kräva ytterligare licens för att köra taxi och verkar således för att kravet på särskild utbildning för taxiförarlegitimation avskaffas. Däremot bör krav på särskild förarutbildning kvarstå för sjukresor med specialfordon, färdtjänst och skolskjuts

I vårt avlånga land är tillgänglighet inte alltid självklart. Många ungdomar färdas därför idag med EPA-traktor, A-traktor och mopedklass I. Vägarna idag är säkrare och kravet på besiktning hårdare. Eftersom distanserna kan vara långa utan möjlighet till bra och tillgänglig kollektivtrafik är en hastighetsgräns på 30 km/h relativt låg, en ökning hade således gjort skillnad för många ungas livskvalité. Vi CUF anser det därför vara rimligt att höja hastighetsgränsen till 50 km/h för A-traktor, EPA och mopedklass I.

Alla som har en NPF-diagnos behöver idag ett läkarintyg för att få körkortstillstånd. Det skapar onödig administration både inom vården och hos Transportstyrelsen. Idag behöver alla som söker körkortstillstånd redan redovisa om de är under medicinsk behandling och i de fall behandlingen anses kunna påverka körförmågan krävs ett läkarintyg. Transportstyrelsen bör fortsatt kunna kräva läkarintyg, men endast i de fall det är medicinskt motiverat. Vi anser därför att det generella kravet gällande läkarintyg för den med NPF-diagnos ska avskaffas.

9.21 Sjöfart

Sjöfarten är ett relativt miljövänligt och energieffektivt transportsätt och den har stor potential att vara en stor del av framtidens effektiva och miljövänliga transportmix. En stor del av vår utrikeshandel samt export sker via den, och det är viktigt att goda förutsättningar för hamnverksamhet och sjöfart råder. För att på bästa sätt kunna nyttja de fördelar sjöfarten erbjuder måste lämplig infrastruktur till hamnarna säkerställas.

CUF uppmuntrar det pilotprojekt där större europeiska hamnar, bland annat Göteborgs hamn, tillhandahållit anslutning till elnätet för större fartyg. På detta sätt kan fartyg slippa köra på tomgång för att hålla igång fartygets eget elsystem. Vi vill även verka för att tomgångskörning under längre perioder ska förbjudas i hamnområdena. Detta är en stor vinst inte bara tack vare minskade utsläpp av växthusgaser utan kanske framförallt på grund av minskade utsläpp av skadliga partiklar. Incitament för att göra elen i hamnarna mer konkurrenskraftig krävs då det i dagsläget inte är lönsamt för fartyg att koppla om till drift via det fasta elnätet när de ligger i hamn. För att ytterligare förbättra sjöfartens miljöprestanda krävs att de tillåtna svavelhalterna i bränslet, den så kallade bunkeroljan, sänks. CUF vill verka för att kraftfullare lagstiftning införs på området, speciellt i känsliga hav såsom Östersjön.

För att ge ytterligare incitament för sjöfarten att reducera sina utsläpp vill CUF att sjöfarten skall inkluderas i EU:s handel med utsläppsrätter. Vi ser också positivt på att svaveldirektivet och liknande initiativ skärps och vidareutvecklas.

9.22 Kollektivtrafik

Om vi ska kunna lösa klimatutmaningarna behöver fler människor välja kollektivtrafik och cykel i stället för bilen. Genom att åka kollektivt minskar vi inte bara utsläppen utan även buller, föroreningar och säkerhetsrisker. Det menar CUF är viktigt, framförallt i våra större städer. Det måste bli enklare att använda flera transportslag under samma resa, till exempel genom att ta cykeln till pendeltåget. Därför vill CUF att regioner och kommuner aktivt jobbar med att ta fram regionala utvecklingsplaner som främjar byggandet av fler regionala cykelvägar och infartsparkeringar.

CUF tror att tillgängligheten, punktligheten och bekvämligheten är viktiga faktorer för att göra kollektivtrafiken mer attraktiv. Enklare byten samt fler och tätare turer på de platser där efterfrågan finns kan vara en del i att öka kvalitén på kollektivtrafiken. CUF vill därför att länsjärnväg och bannät binds samman i trafikplaneringen. Smidiga bytespunkter möjliggör ett förenklat livspussel för många människor vilket ökar attraktiviteten i kollektivtrafiken.

CUF välkomnar en mångfald i kollektivtrafiken. Tunnelbana under jord, spårvagnar över jord, bussar, linbanor, båtar och så vidare. Det ökar människors valmöjligheter i det kollektiva resandet. Investeringar inom kollektivtrafik måste dock göras på samma premisser som inom övrig infrastruktur. Utan påvisad samhällsekonomisk nytta riskerar skrytbyggen att bli en flopp och miljoner av skattepengar att bli försakade. En långsiktig strategi för kollektivtrafiken som matchas mot infrastrukturagendan är viktig för gemensamma investeringar med tydliga förutsättningar. Det är också viktigt att vid planering av nya bostadsområden också planera för att ge de boende möjligheten att resa kollektivt till och från sitt hem.

9.23 Avfallshantering

Sopor stinker men sophantering är som andra varor och gynnas därför av konkurrens. Därför vill CUF avskaffa det kommunala avfallsmonopolet. I tider då resursslöseri missgynnar företag så kommer vinstmaximerande företag att minska sitt resursslöseri så mycket som möjligt för att gå med vinst. Skattefinansierade monopol har inte samma incitament. Människor skulle även kunna få större inflytande i hur deras sophantering fungerar genom att ges möjligheten att välja den tjänst som passar dem bäst.

 

9.24 Digital infrastruktur

I dagens globaliserade samhälle är den digitala infrastrukturen precis lika viktig som den fysiska. Digital infrastruktur möjliggör inte bara kunskapsutbyte och informationsinhämtning - det skapar också hundratusentals företag och arbetstillfällen runt om i världen. Plötsligt kan du bo på en gård i Skavböke och ändå veta precis vad som händer i Shanghai och Stockholm. Du kan plugga kurser på Mittuniversitetet men ändå bo i Ånge. Den digitala infrastrukturen skapar nya möjligheter att bo och verka på landsbygden. Möjligheterna när globaliseringen flyttar ut i orter och glesbygd gör att Sverige och världen växer. Det tycker CUF är viktigt.

Blodomloppet för all digital infrastruktur handlar om bra bredband och internet. Fortfarande är det alldeles för många som bor på lands- och glesbygd som saknar den möjligheten. Ideella krafter i form av fibernätföreningar och liknande gör ett stort jobb där samhället sviker. CUF vill utöka möjligheterna till sådana föreningar genom regelförenklingar, skatteavdrag men också möjligheten till att inkludera nätgemenskaper i vissa föreningsbidrag. På så sätt blir det lättare för eldsjälar i uppstartsprocessen.

CUF verkar också för att införa driftskyldigheter för tele- och bredbandsbolag liknande de som elbolag i dagsläget har och att de på ett liknande sätt ska bli ersättningsskyldiga vid längre driftuppehåll.

CUF tycker också att det är viktigt med ett välfungerande mobilnät i hela landet. Det är fortfarande alldeles för vanligt med dålig täckning som bryter samtal eller gör att samtal inte kommer fram. Därför menar CUF att det är viktigt att bygga ut det mobila bredbandet och frigöra mer utrymme för mobil telefoni. CUF vill att 700-bandet används för att förbättra mobiltäckningen på landsbygden. På så sätt kan vi få ett mobilnät som täcker större delar av Sverige men också klarar en ökad belastning när allt fler vill använda telefonnätet. Mobiloperatörer behöver även samarbeta mer på landsbygden för att bygga ut täckningen.

CUF verkar för ett nationellt mål om att samtliga hushåll och arbetsplatser som så önskar, ska vara uppkopplade mot välfungerande tele- och bredbandsnät senast 2025.