1. Demokrati

  2. Människan

  3. Jämställdhet

    3.1 Könsroller, normer och jämställdhetsarbete

    3.2 Feminism

    3.3 Jämställdhet i skolan

    3.4 Kvinnors karriärer

    3.5 Kvotering

    3.6 Mediernas makt

    3.7 Vård och hälsa

    3.8 Familjepolitik

    3.9 Könsrelaterat våld

  4. Migration och integration

  5. Miljö och klimat

  6. Utbildning

  7. Ekonomi

  8. Internationell politik

  9. Bostäder och infrastruktur

3. Jämställdhet

CUF ser människan framför systemen och vill att alla ska ha möjlighet att nå sina drömmar och mål utan att stoppas av strukturer.

Vissa tror att lagstiftning skapar total jämlikhet mellan könen; genom tvingande åtgärder kan vi skapa ett Sverige som på papperet är det mest jämställda landet i världen. Men en jämställd värld mäts inte genom siffror på ett papper och kan därför inte symboliseras som ett styrelserum där ledamöterna till hälften utgörs av kvinnor och andra hälften av män. Ett jämställt samhälle kännetecknas istället av att alla individer har möjlighet att kämpa för sina drömmar utan att hållas tillbaka av sitt kön. Alla ska kunna konkurrera på en arena där vi deltar på lika villkor.

Det krävs politiska åtgärder för att skapa möjligheter och förutsättningar för jämställdhet, men också opinionsbildning så att jämställdhetsfrågorna lyfts i det offentliga samtalet. På så vis synliggörs skadliga strukturer, både i det offentliga och privata rummet.

Jämställdhetsproblematiken bottnar i att vi omedvetet rättar oss efter invanda samhällsnormer och könsroller. Att därför försöka lagstifta bort jämställdhetsproblematiken kan i bästa fall leda till ett samhälle som med siffror mätt är jämställt men där de faktiska problemen kvarstår.

CUF tycker det är viktigt att synliggöra allt det som omedvetet sker i vår omvärld och bidrar till upprätthållandet av de frihetsberövande strukturerna som styr hur vi ser och verkar i världen. Först när vi blir medvetna om dem kan vi börja förändra dem. CUF vill ta makten över strukturerna. Vi vill ge kvinnor och män möjligheten att ta upp kampen för det jämställda samhället.

3.1 Könsroller, normer och jämställdhetsarbete

Jämställdhetsproblem är ett ständigt inslag i samhället. Problematiken hänför sig emellertid inte till någon specifik grupp utan är snarare ett resultat av normer och strukturer som kan uppkomma med varierande tydlighet. Kvinnor och män behandlas slentrianmässigt olika redan från födseln där pojkar uppmanas att vara tuffa och hårdhudade, medan flickor ska vara ödmjuka och omtänksamma. Detta sker till stor del omedvetet men individer tillskrivs på detta vis egenskaper utifrån vilket kön de har; kvinnligt definieras i relation till vad som är manligt och det skapar en polariserad bild av att olika egenskaper endast kan erkännas det ena eller det andra könet. En kvinnlig ledare betraktas utifrån dessa förutsättningar ofta som ”okvinnlig” och en man som intresserar sig för något som enligt rådande konventioner anses vara typiskt kvinnligt blir på samma sätt sedda som ”omanliga”. Dessa generella skillnader som görs mellan kvinnor och män möjliggör att vi utifrån könsstereotyper kan behandla och värdera kvinnor och män olika.

Att alltid förhålla sig till en roll som ”man” eller ”kvinna” håller människor tillbaka och begränsar allas vår frihet; jämställdheten mellan kvinnor och män är kanske det tydligaste exemplet på hur människors personliga frihet inskränks. Vi som lever idag, både män och kvinnor, måste börja ställa oss frågan om hur vi ska bli bra människor istället för hur vi ska bli ”riktiga” män eller kvinnor.

För CUF är det viktigt att lagar behandlar alla människor lika. Lagar som upprätthåller normer i stället för att jämställt behandla könen ska därför tas bort. Ett exempel på det är brottet “blottning” där en kvinna till skillnad från en man kan bli dömd för att visa sina bröst offentligt. Många badhus ägs av kommunerna och på dessa platser ska alla bli behandlade lika när det gäller klädkod. Vi ser det som positivt om även privatägda badhus gör detsamma.

Vi i CUF anser att normkritik är ett viktigt moment inom jämställdhetsarbetet. Det är därigenom vi kan uppmärksamma och därmed förändra de strukturer och normer som finns i samhället. Vi bör alltid föredra kritik mot normer, i stället för kritik mot människors olikheter som inte alltid passar in i strukturernas “mallar”. Genom att belysa hur normer skapas och vilka som skapar dem kan vi bekämpa skadliga normer.

CUF anser att jämställdhetsarbete ska pågå i alla offentliga organ. Jämställhetsmyndigheten riskerar att centrera jämställdhetsfrågorna till en myndighet och frågorna bort prioriteras i annan offentlig verksamhet. Patriarkala strukturer finns överallt i samhället och det perspektivet måste finnas med i alla delar av den offentlig verksamhet. Därför anser vi att Jämställhetsmyndigheten läggas ner. I stället bör samtliga offentliga organ jobba med jämställdhet i den mån det är relevant för myndighetens verksamhetsområde.

Trots att det är en generalisering är det ändå så att det framför allt är män i medelåldern som sitter på ledande positioner i samhället, skapar och producerar media samt ansvarar för vad som distribueras till allmänheten. Kvinnor i sin tur jobbar i huvudsak inom vård och serviceyrken. Att världen definieras enligt en syn där ett visst kön är norm i en viss situation är ett stort demokratiproblem. Kvinnor är till exempel inte politiker, de är ”kvinnliga politiker” och en kvinna är inte företagare, hon är en ”kvinnlig företagare”, på samma sätt är en man inte en sjuksköterska, utan en ”manlig sjuksköterska”. CUF tycker att det är fel att vi blir fångar genom språket och vill arbeta för att en politiker är en politiker, en företagare är en företagare och en sjuksköterska är en sjuksköterska oavsett vilket kön utövaren har.

CUF anser vidare att alla myndiga människor själva ska få byta namn till vad de vill inom rimliga gränser. Vi vill också slopa regeln om att en flicka ej får ges ett traditionellt pojknamn och vice versa. Dessutom ska alla nya namn som föräldrar ger sina barn givetvis anses könsneutrala och fortsättningsvis kunna ges till såväl pojkar som flickor.

3.2 Feminism

Feminism innebär att man ser att samhället är präglat av patriarkala strukturer och att man vill förändra det. CUF är feminister eftersom samhället i dagsläget präglas av ett patriarkat. Vi ser att hur vi uppfattas och hur vi kan leva våra liv alltför ofta styrs av könsroller, patriarkala strukturer och uppväxtmiljö. Alla bör ha möjlighet till självförverkligande, oavsett hur deras kroppar ser ut. Vår vision är ett samhälle där människan bedöms utifrån deras erfarenheter och kunskap, inte deras kön. Ett samhälle där människor inte begränsas av könsroller och könsnormer.

Vi i CUF är feminister, och därför är det viktigt för oss att uppmärksamma att det i samhället finns både goda och progressiva såväl som dåliga och reaktionära normer. Normer och strukturer hindrar alldeles för ofta individens frihet och självförverkligande. Kvinnor och män är inte homogena grupper, utan utsätts för olika problem och förtryck beroende på bland annat kön, etnicitet, sexuell läggning, religion eller funktionsnedsättning. Jämställdhetsarbetet måste därför utgå från kön, men även inkorporera den intersektionella synen om att andra faktorer påverkar människors utsatthet och livssituation.

3.3 Jämställdhet i skolan

Den patriarkala normen att män är överordnade kvinnor följer oss genom hela livet och inskränker individens utrymme att få vara den man är och vill vara. Redan i förskolan finns det bra och enkla metoder att arbeta utifrån för att göra barn medvetna om när de behandlas utifrån sitt kön och inte utifrån den unika individ som barnet är. CUF tycker att all personal i förskola och skola ska vara utbildade för att inte särbehandla flickor och pojkar. Målet är att alla barn, och övriga människor i samhället, ska stärkas utifrån den unika individ man är och inte utifrån det kön man har. Genusperspektiv i undervisningen kan vara ett verktyg för att nå målen, men ska inte krävas.

För att skapa ett jämställt samhälle krävs det att skolans alla nivåer medvetet arbetar för att inte förstärka dagens ojämställda samhälle.

CUF anser att skolan har ett stort ansvar gällande att bryta upp könsrollerna och skapa lika förutsättningar för alla. Läromedlen i de svenska skolorna inom exempelvis samhällskunskap och historia bidrar i många fall till en förminskning av kvinnors roll i samhällsutvecklingen, ofta ges kvinnor mindre plats än män.

Historiebeskrivningen ska givetvis bedrivas på vetenskaplig grund och män har de facto varit överrepresenterade på ledande positioner genom historien men starka, ledande kvinnor saknas inte. Undervisningen ska inte osynliggöra historiska aktörer baserat på deras kön utan välja vilka aktörer de lyfter fram baserat på deras påverkan på historien och samhället. Dessutom borde undervisningen tydligare lyfta fram de könsroller och levnadsförhållanden som präglat olika historiska epoker. 

CUF anser ett jämställdhetslyft behövs inom den svenska skolan. Lärare bör vara utbildade i genuspedagogik och normkritiskt tänkande, både för att behandla sina elever rättvist, och för att lära elever hur man bör behandla sina medmänniskor. Vi vill även att Skolinspektionen ska få skarpa direktiv att granska skolans verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv.

CUF tycker att jämställdhetsdiskussionen ska vara ett självklart inslag på sex- och samlevnadslektionerna. Jämställdhetsproblematiken tar sig tydliga uttryck även på detta område och fördomar, förväntningar och strukturer bör tidigt uppmärksammas.

På senare år har pojkarnas studieresultat försämrats kraftigt i jämförelse med flickornas. Den vanligaste förklaringen som slentrianmässigt används är att killar utvecklas senare än tjejer. Hade situationen varit den omvända hade vi aldrig tillåtit oss att använda biologiska argument för att förklara skillnaderna i studieresultat. CUF tycker att det borde utredas varför utbildningen, som den ser ut idag, skapar stora kunskapsskillnader mellan pojkar och flickor.

3.4 Kvinnors karriärer

Vår vision är ett samhälle där alla människor har samma möjligheter till makt och ägande vilket resulterar i att människan känner sig trygg och har inflytande över sin livssituation.

Idag är makten och ägandet skevt fördelat. Kvinnor, som utgör hälften av jordens befolkning, äger bara en knapp procent av världens totala tillgångar. Även ur ett nationellt perspektiv finns stora skillnader i ägandet.

Förklaringen är enkel, lönediskrimineringen motverkar kvinnors ägande. Tjänar kvinnor i genomsnitt mindre faller det sig ganska naturligt att de satsar mindre på ägande. Om bägge könen hade haft likvärdiga inkomster så hade man också haft samma möjligheter att skaffa sig ägande. För oss som liberaler känns det naturligt att utifrån vår feministiska analys arbeta för att både män och kvinnor ska ha samma incitament till att förskaffa sig ägande och makt.

Vi kräver lika lön för likvärdigt arbete. Kvinnor är generellt sett bättre utbildade än män, ändå förändras inte löneskillnaderna på arbetsmarknaden. Den offentliga sektorn har ett ansvar att vara en god arbetsgivare. Stat, kommun och region ska vara först ut i denna omställning.

Vi ser ett problem i att många kvinnor ofrivilligt arbetar deltid vilket leder till en lägre disponibel inkomst. Deltidsanställningar ger också lägre pensioner, vilket skapar ännu ett problem för dem som inte ges möjlighet att arbeta heltid. Kvinnors ofrivilliga deltid kan inte och ska inte lösas genom en lagstadgad rätt till heltid. Grundförutsättningarna för att fler ska kunna arbeta heltid är att vi har tillväxt och företagare som skapar fler arbetstillfällen. Den offentliga sektorn är idag sämre än privat sektor på att skapa heltider och detta måste förändras. Den offentliga sektorn måste ta ett större ansvar och CUF vill därför utreda varför den privata sektorn har fler heltider än den offentliga. Den offentliga sektorn måste också bli bättre på att skapa fler karriärvägar för att möjliggöra utmaningar och stimulera vidareutbildning. Detta kommer tillsammans med löneökningar att höja attraktiviteten i branschen.

Vår vision är att fler människor, såväl män som kvinnor, ska starta fler företag. Endast vart tredje företag startas av en kvinna. Genom att uppmuntra kvinnor att starta nya företag i samma utsträckning som män ökar vi Sveriges tillväxt och skapar fler arbetstillfällen. Så länge staten har en roll i näringspolitiken bör den verka för att främja jämställdheten inom näringslivet. Det statliga företaget Almi Företagspartner bör få ännu tydligare direktiv att främja företagande bland kvinnor. CUF vill även att innovationsstöden och statens tillväxtprogram ska kunna användas aktivt för att få ett mer jämställt näringsliv. Inom flera av de branscher som idag domineras av kvinnor är det svårt att bedriva näringsverksamhet eftersom den offentliga sektorn i alltför hög utsträckning bedriver skola, vård och omsorg. Detta skapar inte bara dåliga förutsättningar för kvinnor att själva driva företag, utan också för de som är anställda att ställa krav på sin arbetsgivare. Med fler företag inom dessa sektorer skulle konkurrensen driva upp lönerna och möjliggöra för den anställda att byta arbetsgivare om hen är missnöjd.

Alla individer oavsett kön ska ha samma möjligheter att nå en position i samhället. Det är inte försvarbart att en grupp har mer makt beroende på deras kön, eller att en grupp har mindre makt beroende på kön. Här måste det till en förändring.

3.4.1 Diskriminering

Det är särskilt viktigt att uppmärksamma både homosexuella och invandrade kvinnors situation då de ofta upplever en dubbel diskriminering, både sexuellt, etniskt och ur ett genusperspektiv.

Vår vision är ett samhälle där alla människor har samma möjligheter till makt och ägande, vilket resulterar i att människan känner sig trygg och har inflytande över sin livssituation. Alla individer oavsett kön ska ha samma möjligheter att nå en position i samhället. Det är inte försvarbart att en grupp har mer makt beroende på deras kön, eller att en grupp har mindre makt beroende på kön. Här måste det till en förändring.

Vi tror inte på vänsterns tvångstankar, vare sig när det handlar om kvotering eller jämställdhetsplaner. I stället ser vi att företagande, frihet och karriärmöjligheter är vägen att gå för jämställdhet på den ekonomiska fronten, vilket ökar jämställdheten på alla plan.

Lönegapet har minskat på senare år men vi har fortfarande en lång väg kvar innan vi har jämställda löner. Normer gör att kvinnor i större grad är hemma med barnen medan män gör karriär. Detta måste motverkas. En utbyggd tjänstesektor, som skapas genom generellt lägre skattetryck, bättre villkor för företag och en mer flexibel arbetsrätt, befriar ofta kvinnor och ger tiden för karriär.

Offentliga monopol har låst in framför allt kvinnodominerade sektorer vilket har haft negativ inverkan på jämställdheten. Möjligheten att driva välfärdsföretag har inte bara var suveränt ekonomiskt utan även varit viktigt för jämställdheten, både genom att företagandet bland kvinnor ökat och genom att lönerna förbättrats. RUT-avdraget har haft samma effekt och är därför framgångsrikt såväl ekonomiskt som ur ett jämställdhetsperspektiv.

Idag diskrimineras många i samband med anställningsprocesser. För att minska den omedvetna subjektiva påverkan vid anställningsprocesser inom den offentliga sektorn bör CV:n anonymiseras i förmån till likabehandling.

När det kommer till värderingar om jämställdhet hamnar Sverige ofta i topp i världen, men samtidigt ligger vi i botten i EU när det kommer till andel kvinnliga chefer och särskilt när det gäller kvinnliga VD. Vi måste arbeta mot normer men det räcker inte utan samhällets ekonomiska struktur behöver ändras i enlighet med liberala ideal. Ofrihet och stelbenthet tenderar att främst missgynnsamma redan marginaliserade grupper. Därför är vi liberalfeminister.

3.5 Kvotering

Kvotering är en enkel väg att nå resultat snabbt men verklig jämställdhet uppnås inte genom tvingande lagstiftning. Därför är CUF emot kvotering. CUF anser inte heller att positiv särbehandling är avgörande för om vi en dag kommer att få ett jämställt samhälle. I debatten glöms ofta bort att någon annan måste särbehandlas negativt på grund av sitt kön för att någon ska bli positivt särbehandlad. CUF anser istället att det bör vara upp till exempelvis varje enskild arbetsgivare att avgöra om den vill anställa någon som tillhör det underrepresenterade könet.

3.6 Mediernas makt

Medierna ingår i våra dagliga referensramar och spelar en stor roll i att befästa könsroller och könsmaktsordningen. Medierapporteringen är idag tydligt dominerad av män. Det är framför allt män som formulerar mediebilden; män används i långt större grad som källor och de är också de mest framträdande. När världen tolkas och formas av män blir mannens offentlighet vår offentlighet och mannens intresse blir det allmänna intresset, något som CUF ser stora problem med. Kvinnor och män framställs ofta annorlunda i medier och vi tycker det är oacceptabelt att kvinnor ofta bedöms utifrån sin roll som mor eller hustru snarare än sin profession och analyseras mer utifrån sina kläder än sin prestation.

Konsumentmakten ska aldrig underskattas. Medvetna konsumenter tvingar medierna att förändra rapporteringen mot en mer könsneutral sådan.

3.7 Vård och hälsa

Det är viktigt att män och kvinnor får samma möjligheter till vård. Idag får män generellt sett dyrare behandlingar och mediciner än kvinnor, medan kvinnor får fler behandlingar. Därför är det viktigt med könsseparerad statistik och ordentlig uppföljning för att båda könen ska få samma möjligheter till rätt vård. Vård och även generell forskning ska utföras med både män och kvinnor som utgångspunkt för att minska risken för att människor får fel vård.

Det finns områden i vården där könsstrukturerna gör sig särskilt tydliga både vad gäller diagnos och behandling. Ett exempel på detta är psykisk ohälsa som ses som en kvinnosjukdom, vilket gör att deprimerade män riskerar att inte upptäckas och få behandling. Forskning kring kvinnors hälsa är också eftersatt, t.ex. att p-piller ordineras mot menstruationsproblem istället för att specifika läkemedel tas fram.

Sjukdomar som drabbar människor med livmoder trivialiseras ofta och bortförklaras som ‘naturliga krämpor’. Endometrios är en sådan sjukdom som både allmänheten som sjukvården saknar större kunskap om. Det finns mycket liten forskning om sjukdomen, likväl som fungerande medicinsk behandling.CUF anser att endometrios likt andra sjukdomar som främst drabbar kvinnor behöver lyftas mer i den offentliga debatten inom vård, utbildning och forskning. Det behövs mer forskning kring sjukdomarnas orsaker och hur man ska kunna behandla dem. Kunskap om sjukdomar som endometrios bör inkluderas ytterligare i högre utbildning för medicinsk vårdpersonal.

3.8 Familjepolitik

Vår politik ska utgå från människan. Utgångspunkten ska vara barnets bästa och barnets rätt till en trygg och kärleksfull familj. Därför vill CUF ersätta dagens föräldraförsäkring med en barnförsäkring, som ger ett barns vårdnadshavare rätt till ledighet. Denna ledighet syftar till att ge barnet tid med sina föräldrar och det är viktigt att det därför är barnet som är i fokus. Därför menar CUF att de ledighetsdagar som ledigheten ger rätt till ska följa barnet och inte vårdnadshavarna. Därför vill vi ge vårdnadshavarna rätt att fritt fördela samtliga ledighetsdagar mellan varandra och/eller tredje part. På så vis ökar familjens valfrihet, och hänsyn tas till att inte alla familjer är baserade på tvåsamhet.

Dagens föräldraförsäkring är väldigt lång, vilket kostar oerhört mycket för skattebetalarna och ökar lönegapet och pensionsgapet mellan män och kvinnor. Kvinnor tar ofta ut den större delen av försäkringen och är borta längre från arbetsmarknaden. Därmed får de en sämre löneutveckling. På grund av detta bör den svenska föräldraförsäkringen halveras. Sverige skulle då hamna på OECD-ländernas snitt. Vi vill dessutom att föräldraförsäkringsdagarna endast kan tas ut tills barnet är tre år, och avskaffa de 90 dagar som man idag kan ta ut på lägstanivå. Vidare anser CUF att föräldraledigheten bör knytas till uttag av föräldrapenning och motverka uttag av obetald ledighet. Det skulle förbättra främst kvinnors karriär och ekonomiska situation under och efter föräldraledigheten, samtidigt som kvinnors anknytning till arbetsmarknaden stärks. I kombination med detta vill CUF att jämställdhetsbonusen återinförs. Genom ekonomiska incitament uppmuntras föräldrar att dela lika vilket motverkar de negativa ekonomiska effekterna av dagens föräldraförsäkring.

För att skapa bättre förståelse för föräldraledighetens negativa ekonomiska effekter bör mer information tydliggöras om konsekvenserna av att överlåta dagar och ta ut obetalda dagar vad gäller livsinkomst, pension och karriärmöjligheter. Informationen bör såväl tillgängliggöras på Försäkringskassan i samband med ansökan om föräldrapenning som genom riktade informationskampanjer till nyblivna och blivande föräldrar.

Det är idag omöjligt att föra så kallad positiv faderskapstalan i svensk domstol. En man kan hävda att han inte är far till ett barn, men har ingen möjlighet att påvisa motsatsen. CUF ser det som självklart att alla människor ska ha lika möjligheter till att föra talan inför en domstol, samt att en förälders rätt till sitt barn naturligtvis även ska gälla män. När en vårdnadstvist avgörs ska man alltid se till barnets bästa. Vid ett avgörande ska beslutet bygga på fakta och inte på det faktum att man är av ett visst kön.

3.9 Könsrelaterat våld

Misshandel och sexuellt våld förekommer i såväl tvåkönade som samkönade relationer. Merparten av det våld som sker i hemmen är våld mot kvinnor och barn. Detta har delvis sin förklaring i att majoriteten av alla förhållanden är heterosexuella, men framförallt är detta ett tydligt uttryck för det icke jämställda samhälle vi lever i och att många ännu upplever att våld i relationer är kulturellt accepterat.

När en person utsätts för ett sexuellt övergrepp kan det många gånger leda till dubbelt våld. Utöver att av ha blivit förgripen av en gärningsman utövar också samhället våld mot den utsatta. Det är inte ovanligt att gärningsmannen är den som sätts i offerrollen och att övergreppet ursäktas och motiveras av att den utsatta hade en ”kort kjol” eller på annat vis var klädd på ett ”utmanande sätt”. 

Detta tycker CUF är oacceptabelt, skulden ska aldrig läggas på den utsatta och människor ska aldrig behöva oroa sig för att utsättas för våld eller övergrepp!

Brott i nära relationer innebär ofta att det är fler än de direkt inblandade som skadas, fokus måste framför allt läggas på de barn som direkt eller indirekt blir offer för våld, samhället har ett stort ansvar för att de skyddas.

Något som åsidosatts allt för länge är våldet i samkönade relationer, där också makt och över- respektive underordning ligger till grund. De som drabbas av detta våld ska på samma villkor som personer i tvåkönade relationer ges stöd och hjälp.

CUF vill att polisen ska ges utökade resurser för att utreda och lagföra dessa typer brott. Vi vill också att mer resurser ska läggas på kvinnojourer och mansjourer samt på poliser och åklagares utbildning vad gäller bevissäkring och hur våldsoffer i våld från närstående reagerar.

CUF ser behovet av ett flertal reformer för att motverka våld i nära relation. Ett flertal åtgärder är avgörande för ett offer ska ha möjlighet att lämna en relation eller för att våldet ska upphöra. Det ska vara möjligt att meddela kontaktförbud utan att förövaren har tidigare dom emot sig. Det är en förutsättning för att det ska ha önskad verkan i många fall. Samverkan mellan polis och socialtjänst är centralt för att deskalera en situation och för att göra korrekta riskbedömningar. Därför måste kraven på samverkan och informationsutbyte mellan myndigheterna öka. Till exempel så bör samverkansmöten ske när samtycke finns från offret för myndigheterna ska kunna stötta på bästa sätt. Tillgången till skyddat boende mellan kommuner skiljer sig beroende på hur mycket pengar kommunen har. Därför bör ett statligt program för finansiering och fördelning av skyddat boende delfinansieras av staten för att tillförsäkra att det finns platser i hela landet.

CUF vill införa ett nationellt lämna-program där de som lever i våldsamma relationer tas emot av en samordnare och kontaktperson som ansvarar för att skapa samverkan mellan bl.a. polis, Skatteverket, socialtjänst, ekonomisk rådgivare, vård och psykiatri. Syftet är att underlätta för de som vill lämna och samtidigt ge dem möjlighet att fokusera på eftervård och en ny vardag utan våld. Programmet ska samverka med bl.a. kommuner för att kunna erbjuda förtursbostad, förskole- och skolplatser.

CUF ska verka för att kontrollerade beteende kriminaliseras. Att kontrollera sin partners umgänge, ekonomi eller rörelse är ofta förstadiet till våld i nära relation. Genom att kriminalisera kontrollerande beteende i nära relationer stärker den utsattes rätt och deras möjlighet att komma ur en destruktiv relation innan det är för sent. Kontrollerande beteende bör inkluderas ett brott kallat psykisk misshandel