Demokrati
Människan
Jämställdhet
Migration och integration
Miljö och klimat
5.1 Internationellt klimatarbete
5.2 Europeisk miljö- och klimatpolitik
5.3 Nationell miljö- och klimatpolitik
5.4 Djur- och växtskydd
5.5 Energi
5.6 Infrastruktur
5.7 Hav och vattendrag
5.8 Gröna samhällen
Utbildning
Ekonomi
Internationell politik
Bostäder och infrastruktur

5. Miljö och klimat

CUF brinner för att minimera människans negativa påverkan på miljön och klimatet. Att skapa ett ekologiskt hållbart samhälle är vår tids största utmaning och vår viktigaste uppgift. På såväl individ- som samhällsnivå har vi har ett ansvar inför kommande och nuvarande generationer. Stater, kommuner, andra offentliga liksom privata aktörer måste förvalta vårt gemensamma ansvar att inte förbruka den planet vi lever på. De skadliga utsläppen till jord, vatten och luft måste upphöra och återvinning, återanvändning och cirkulär ekonomi ta större plats i såväl offentlig som privat verksamhet. Utsläppen av växthusgaser driver på klimatförändringar och kan leda till oåterkalleliga konsekvenser. För att undvika de negativa konsekvenser som en ökad medeltemperatur kan ge upphov till krävs kraftfulla åtgärder på samtliga politiska nivåer.

I detta kapitel föreslår vi åtgärder på global, nationell och lokal nivå för hur vi vill att miljö- och klimatfrågorna hanteras. Vi ser internationellt samarbete som en nyckelfaktor för att vi ska kunna nå ett mer hållbart klimat. Utöver detta är en viktig princip för en hållbar miljö- och klimatpolitik värnandet av äganderätten som är central i ett liberalt, demokratiskt samhälle. Äganderätten måste alltid värnas och tillvaratas och CUF är övertygade om att värnandet om miljön och äganderätten kan gå hand i hand.

5.1 Internationellt klimatarbete

Den globala uppvärmningen stannar inte vid Sveriges gränser. Att lyckas i den internationella politiken är därför avgörande för att hantera klimathotet. Miljöproblem är sällan endast lokala, överallt korsar ekosystem och habitat gränser. Således är ett framgångsrikt internationellt arbete nyckeln till att skapa en hållbar framtid.

5.1.1 Globala avtal

Internationella avtal gör att vi tillsammans kan lösa klimatproblemen och är en förutsättning för att konkurrensen mellan länder, människor och företag inte ska snedvridas. Det är glädjande att allt fler stater tar sitt ansvar och deltar i klimatarbetet men målen och åtgärderna på dessa områden behöver bli mer ambitiösa. CUF anser därför att Sverige måste ta ett större ansvar för att målen i de internationella avtal som träffas skall bli hårdare, men också för att industriländerna skall stimulera omställningen i mindre utvecklade länder genom klimatbistånd och investeringar. Till exempel manifesteras detta i att verka för ambitiösa revideringar av åtagandena i Parisavtalet.

5.1.2 Nya miljöavtal

Som komplement till Parisavtalet, vill CUF se ett globalt miljöavtal ämnat att reglera miljö- men inte nödvändigtvis klimatskadlig verksamhet. Exempel på sådan miljöskadlig verksamhet kan vara plastutsläpp i haven, biologisk mångfald, försurning, kemikalieutsläpp, oljedumpning, överfiske eller liknande.

Ett av de långsiktigt viktiga målen för en hållbar utveckling inom internationellt lantbruk är att på ett miljömässigt hållbart sätt försörja jordens alla människor med mat. CUF vill se ett globalt avtal för en hållbar livsmedelsproduktion som tar hänsyn till såväl miljö som klimat, människor och djurs hälsa.

Mot denna bakgrund ser CUF positivt på införandet av den globala fond för förluster och skador på grund av klimatförändringar som klimattoppmötet COP27 beslutat om, där bland annat effekterna av höjda havsnivåer, ökenutbredning, försurning och extremväder inkluderas.

CUF ser positivt på åtgärderna fastslagna i Kunming-Montrealramverket, om att bl.a. skydda 30% av jordens land- och vattenyta, fasa ut miljöskadliga subventioner, samt att öka takten i återställandet av förstörda eller skadade ekosystem till 2030. För att detta ska bli verklighet behöver alla länder ta sitt ansvar och implementera åtagandena nationellt, samt se till att tillräckliga medel avsätts för att kunna finansiera åtgärderna även i utvecklingsländer.

5.1.3 Miljö och klimatdomstol

CUF anser att en internationell miljö- och klimatdomstol ska inrättas för att kunna hantera och sanktionera större miljöbrott och sådana brott som är gränsöverskridande. Vid undertecknandet av internationella miljöavtal lämnar länder ifrån sig domstolssuveränitet i utbyte mot att domstolen dömer företag och stater som bryter mot avtalen. Länderna binder sig vid att följa och genomföra domstolens utslag och exempelvis driva in böter.

5.1.4 Miljöskatter

CUF vill se en global skatt på koldioxidekvivalenter som omfattar alla växthusgaser. Eftersom det inte finns någon överstatlig institution med beskattningsrätt, hade en skatt behövts regleras genom mellanstatliga avtal. Vi hade gärna sett att detta skedde på ungefär samma sätt som Parisavtalet med undantaget att länder faktiskt förbinder sig till att implementera en internationellt reglerad avgift på utsläpp baserat på deras uppvärmningseffekt mätt i koldioxidekvivalenter. Avgiften ska tas fram av ett internationellt organ, exempelvis IPCC, och vara ämnad att fungera som det primära verktyget i kampen mot växthuseffekten. Det internationella organet får i uppgift att höja eller sänka priset baserat på hur väl i fas vi ligger med Parisavtalet. Det är också organets uppgift att se till att koldioxid beskattas vid den instans som tydligast kopplas till utsläpp för att motverka dubbelbeskattning och snedvridning av marknaden.

CUF ställer sig som konsekvens av detta emot de bränslesubventioner som förekommer i många länder och de internationella överenskommelser som förhindrar beskattning av flygbränsle

5.1.5 Rymdmiljö

Den ökande mängden rymdskrot i jordens omlopp stör teleskop, skadar satelliter och hotar rymdfarkosters säkerhet på grund av ökad risk för punktering. CUF söker hårdare lagstiftning om förstörelse av pensionerade satelliter och andra konstgjorda objekt i omlopp, med genomförandet av felsäkra deorbitationssystem, samt kortare perioder före självdeorbitering. Vi ser gärna en lokationsavgift eller dylikt som ägaren av en satellit, eller annat föremål, betalar så länge den befinner sig i omloppsbana. Detta skulle ge incitament för företag och stater att hushålla med den faktiskt begränsade rymden nära jorden.

5.1.6 Global fond för återställande

CUF vill se en global katastrof- och återställningsfond vars huvudsakliga uppgift är att dämpa miljöeffekterna av de globala klimatförändringarna. Därtill hör bland annat att återställa och försvara nyckelbiotoper som exempelvis korallrev och regnskogar, återintroducera utrotningshotade arter och motverka havsförsurning. Den ska också investera i projekt som motverkar de mänskliga konsekvenserna av klimatförändring, exempelvis bygga dammar som skyddar utsatta bosättningar. Fonden skulle exempelvis kunna finansieras av en global skatt på koldioxidekvivalenter.

5.1.7 Biologisk mångfald

Mänsklig aktivitet leder till utsläpp av växthusgaser som i sin tur påskyndar klimatförändringar och kan leda till irreversibla konsekvenser samt påverka möjligheterna till liv för såväl djur och växter. CUF kräver att världens ledare kommer samman för att nå målen i Parisavtalet och därmed motverka allvarliga klimatförändringar. I takt med att klimatförändringarna går allt snabbare hotas den biologiska mångfalden när arter inte kan anpassa sig till de nya förhållandena.

CUF anser att klimatförändringarna och den biologiska mångfalden måste hanteras samordnat för att kunna nå effektiva resultat då frågorna till stor del är sammankopplade. Genom ett förändrat klimat påverkas populationer, arter och livsmiljöer. Mer långsiktiga konsekvenser av en ökad temperatur såsom minskad isbildning, ökad nederbörd och havsnivåhöjningar bidrar också till att arter och livsmiljöer blir än mer känsliga. Det innebär att ekosystem som påverkats av mänsklig aktivitet inte blir lika motståndskraftiga för exempelvis väderförändringar.

Samtidigt vet vi att biologisk mångfald och våra ekosystem spelar en viktig roll för klimatet och bidrar bland annat till att minska effekterna av klimatförändringar. Vi måste därför alla agera innan dessa system rubbas. Utöver att säkerställa efterlevnaden av Parisavtalet och målet om 1,5 graders uppvärmning vill CUF se ökat fokus på att bevara och återställa naturområden och våtmarker, väl avvägd och smart markanvändning såsom plantering som ökar kolinlagringen och åtgärder för ökad vattenkvalitet i våra hav och sjöar.

CUF tycker att introducerade arter som slår ut vår känsliga flora är problematiska. Därför bör spridningen av invasiva arter såsom jättebjörnloka och lupin bekämpas med hjälp av regionala åtgärdsplaner.

5.1.8 Handel med utrotningshotade djur och växter

Den världsomfattande handeln med utrotningshotade djur- och växtarter skapar allvarliga miljöproblem och kan i värsta fall helt utarma naturområden på viktiga arter. CUF anser att det därför är av stor vikt att sträng politik förs inom Sverige, EU liksom globalt gällande handel av utrotningshotade djur- och växtarter.

På EU-nivå finns det bland annat sedan 2003 ett förbud mot handel med bland annat hajfenor. Direktivet som infördes då är dock fullt av kryphål som måste åtgärdas omgående. CUF ser positivt på att åtgärder vidtas på EU-nivå för att motarbeta handeln med utrotningshotade djur- och växtarter. Dessa åtgärder bör exempelvis inkludera förbud mot tigerräkor - en art vars odling har stor påverkan på de viktiga mangroveträsken.

För att handeln med utrotningshotade djur- och växtarter ska minska krävs det inte bara insatser från staten och dess myndigheter - även medborgare och privata företag kan bidra till en bättre utveckling på området. Detta kan till exempel ske genom privat ägande av viktiga naturområden för att bevara skyddsvärda djur- och växtarter. Ett privat ägande kan på så sätt bidra till incitament för skydd och förökning. CUF ser positivt på utvecklingen av privat ägande för att bevara utrotningshotade djur- och växtarter och skulle gärna se att denna metod användes i större utsträckning.

5.2 Europeisk miljö- och klimatpolitik

Den Europeiska unionen, EU, har en nyckelroll att spela i omställningen till ett miljö- och klimatmässigt hållbart samhälle. Genom EU kan vi tillsammans nå kollektiva lösningar för hela kontinenten. I ett större perspektiv ger också EU:s gemensamma storlek och styrka goda möjligheter att påverka omvärlden. Därför är det av yttersta vikt att EU:s miljö och klimatarbete och visioner har en hög ambitionsnivå och att dessa frågor kraftigt prioriteras.

5.2.1 EU:s klimatmål

Under 2020 presenterade Europeiska kommissionen den s.k. Green Deal med stora satsningar på klimatet och ett mål om att hela Europa ska nå nettonollutsläpp till 2050. Som delmål har man senare fattat beslut om att sänka utsläppen med 55% till 2030. CUF ställer sig positivt till dessa miljömål, målen visar en tydlig viljeriktning framåt och ger aktörer möjlighet att ställa om i tid utan tvingande politiska beslut. Däremot anser vi att målen behöver bli än mer ambitiösa.

5.2.2 Europeisk handel med utsläppsrätter

En europeisk koldioxidskatt vore en effektiv lösning för att hantera utsläppen av koldioxid i Europa, där skatten fortfarande tas ut nationellt men medlemsstaterna gemensamt beslutar om dess nivå. Idag finns dock systemet med utsläppsrätter på plats och det börjar ge resultat. Tills dess att en europeisk koldioxidskatt är realistiskt genomförbar bör man främst fokusera på att förbättra utsläppsrättssystemet.

CUF anser att antalet utsläppsrätter behöver reduceras snabbare för att driva upp priserna samt att ett prisgolv bör införas för att förhindra prisfall vid marknadsfluktuationer. Man bör även förbjuda medlemsstaterna att dela ut utsläppsrätter gratis, denna praktik underminerar systemet och tillåter medlemsstaterna att favorisera enskilda företag.

Reglerna för nationell implementering måste bli mer stringenta för att begränsa utrymmet för medlemsstaterna att skapa undantag. Idag täcker utsläppsrättssystemet framför allt tillverkningsindustrin men systemet bör utvidgas omgående till att täcka fler sektorer, exempelvis transportsektorn och särskilt flygresor. CUF förespråkar att systemet bör täcka alla flygresor till och från EU i stället för att som idag bara omfatta flygresor inom EU.

5.2.3 Handelsavtal

EU har världens näst största interna marknad vilket ger unionen stor möjlighet att påverka omvärlden och skapa förändringstryck. För detta ändamål är EU:s handelsavtal utmärkta verktyg. Man bör i handelsavtalen ställa kraftfulla miljökrav på tillåtna produktionssätt, vilket kan beröra allt från kemikalieutsläpp till vattenskydd.

EU är också en mycket viktig internationell spelare och bör använda denna position ännu mer för att främja klimatomställningen och annat miljöarbete globalt. Man är exempelvis världens största biståndsgivare i absoluta tal och därför är det viktigt att EU:s biståndspolitik tar hänsyn till miljö och klimat, både genom att främja omställningen i andra länder men också genom att stötta de som redan lider av klimatförändringarnas effekter eller skadade miljöer.

5.2.4 Cirkulär ekonomi

CUF anser att samhället måste övergå till en cirkulär ekonomi där vi minskar vårt avfall samtidigt som vi tär mindre på naturen och jordens resurser. I ett hållbart samhälle måste utgångspunkten vara reparation framför konsumtion av nya produkter. Det är problematiskt att det idag många gånger är billigare att ersätta en skadad produkt genom en ny då detta bidrar till ökad förbrukning av resurser. Utöver detta kan design av förpackningar och produkter bidra till ökad cirkularitet genom smartare utformning. Mot bakgrund av detta anser CUF att en EU-gemensam lagstiftning bör tas fram där producentansvaret stärks för att möjliggöra återvinning och uppsamling av material från sina produkter. En del i detta är att det ska finnas ett livscykelperspektiv på de material som används i produkter och att dessa skall vara lämpliga för återvinning och återanvändning.

CUF anser att politiker bör förenkla en omställning till en cirkulär ekonomi också bland konsumenter och privatpersoner i allmänhet genom att underlätta för alternativ till ägande såsom bilpooler och öka möjligheterna till att hyra framför att köpa.

Genom pant ökar incitamenten att återvinna och som ett led i detta vill vi utvidga dagens pantsystem till konservburkar av aluminium. Ett led i detta är också att vi vill underlätta för handel och förbättrad resursanvändning genom ett EU-gemensamt pantsystem.

5.2.5 Mineraler

EU har en ambitiös strategi för mineral där ett tydligt mål är att brytning av mineral inom unionen ska öka. I detta ingår bland annat en lista av så kallade innovationskritiska mineral (på engelska Critical raw material) som anses vara särskilt viktiga för bland annat utvecklingen av miljösmart teknik. Sverige kan med hänsyn till den höga förekomsten av de innovationskritiska mineralen inom våra gränser spela en betydelsefull roll för att uppfylla EU:s mål avseende mineralförsörjningen inom unionen. Möjligheterna till detta försvåras dock till följd av praxis och direktiv från EU. CUF efterfrågar, mot bakgrund av de innovationskritiska mineralens betydelse för klimatomställningen, en ökad samstämmighet i EU:s mål på området och den praxis och lagstiftning som utvecklas.

5.2.6 Fossila subventioner

Inom EU subventioneras idag fossila bränslen för miljardbelopp. Subventionerna sker i form av allt från direkta skattelättnader för bränslen, statliga satsningar på kolbrytning till statliga banker som ger särskilt fördelaktiga lån. Här måste EU agera kraftfullt för att förbjuda alla former av subventioner till fossila ändamål.

5.2.7 Artpolitik

CUF anser att den Europiska unionens beslutsmakt över huruvida djur- och växtarter ska få köpas och säljas inom EU ofta är för begränsande, då det inte bara innefattar förståelig kontroll av handel med arter klassade som sårbara under CITES, utan också unionsomfattande förbud av hela släkten av arter som dessutom har anknytning till den europeiska marknaden. Därför vill CUF att EU:s beslut om förbud gällande handel med djur och växtarter enbart ska få fattas om det finns goda vetenskapliga grunder för att förbudet är nödvändigt.

5.3 Nationell miljö- och klimatpolitik

Sveriges miljölagstiftning med miljöbalken i spetsen har ett gott syfte men är alltför ofta inkonsekvent. Vid sidan av miljöbalken finns ett antal speciallagar som ger undantag till de tydliga mål om en hållbar utveckling som miljöbalken stipulerar. Samtidigt är tillståndsprocesserna för projekt som gagnar miljön många gånger krångliga och långdragna vilket försvårar och fördyrar projekten. Mot bakgrund av detta förespråkar CUF att speciallagar undviks i den mån det är möjligt för att möjliggöra större genomslag för målet om en hållbar utveckling.

5.3.1 Koldioxidlagring

CUF vill se att de som slutförvarar koldioxid får ersättning för de utsläpp de lagrar. Detta kan exempelvis göras genom en negativ koldioxidskatt, som ger en ersättning till verksamheter med nettonegativa koldioxidutsläpp motsvarande det pris som betalas för utsläpp genom den ordinarie koldioxidskatten. Åtgärder behöver också vidtas för att garantera att lagringen faktiskt är långsiktigt stabil och att koldioxiden inte riskerar att läcka ut i atmosfären. CUF vill se ökad forskning och satsningar för att utveckla möjligheterna att fånga in koldioxid från atmosfären och ser mycket positivt på tekniker som bidrar till minusutsläpp.

5.3.2 Mineralförsörjning

Vid prövningen enligt minerallagen är många gånger utgångspunkten att etablerandet av en gruva är ett intresse motiverat av ekonomiska skäl. CUF menar dock att det med anledning av behovet av mineral för klimatomställningen (exempelvis kobolt, litium, indium och volfram) bör göras en prövning av hur själva etablerandet av gruvan kan bidra till målet om en ekologisk hållbar utveckling i de fall mineralen som avses brytas är ett av de som bedöms som innovationskritiska.

CUF är positiva till brytning av innovationskritiska mineral och ser att Sverige kan spela en viktig roll i att bidra till tillgång på mineral som behövs vid framställningen av grön teknik såsom batterier, elbilar och solceller. Vi ser dock hur brytning av dessa mineral idag omöjliggörs till följd av långa tillståndsprocesser och en snårig lagstiftning. Det saknas idag tillräcklig vägledning för de komplexa avvägningar som ligger för handen när intresset av att bryta mineral står mot andra intressen. Prövningen behöver bli mer rättssäker och stegen i tillståndsprocessen färre. Detta kräver att tillståndsprövningen utgår från i vad mån gruvdriftens nackdelar i nuet uppvägs av motsvarande eller större fördelar i ett längre perspektiv och dess eventuella fördelar ur ett globalt hållbarhetsperspektiv.

Idag är tillståndsprövningen för gruvor uppdelad i flera steg. Inledningsvis sker en prövning av själva markanvändningen och i ett senare steg görs en miljöprövning. Detta kan kritiseras mot bakgrund av den grundläggande principen om en samlad miljöprövning som följer av EU-rätten. De uppdelade prövningarna kan också leda till att tillståndsprocesser förlängs och försvåras. CUF förespråkar därför att en samlad tillståndsprövning görs i ett skede när den närmare utformningen av verksamheten är bestämd och projektets miljökonsekvenser går att överblicka. Utöver detta skulle en samlad miljöprövning kunna minska antalet överklaganden vilket är en fördel för såväl prospektörer som för prövningsmyndigheterna.

Etablerandet av en gruva tar stora markarealer i anspråk och är ett exempel på en inskränkning av äganderätten som kan vara motiverad av miljömässiga skäl. Det bör dock ske en förändring för att ge markägaren större kompensation vid en äganderättsinskränkning i de fall gruvbolag vill etablera sig på ens mark. Det är orimligt att en markägare får se sin äganderätt ge vika samtidigt som exploatören gör stora vinster och markägaren i fråga inte ges ersättning som står i paritet till den ersättning som genereras för den aktör som tagit marken i anspråk. CUF anser att principen att en äganderättsinskränkning är möjlig vid etablerandet av en gruva är rimlig med hänsyn till mineralens betydelse för Sverige, men menar alltså att kompensationen till markägaren är allt för låg i förhållande till den skada etablerandet skapar för den enskilda markägaren.

Återvinning av gruvavfall och mineral kan utgöra ett komplement till primär utvinning och är i linje med både det preciserade målet i miljöbalkens inledningsstadgande om ökad återvinning och generationsmålet som ingår i begreppet hållbar utveckling. För närvarande är dock återvinningsgraden av innovationskritiska mineral mycket låg. Nuvarande lagstiftning leder till att återvinning av gruvavfall missgynnas eftersom restavfallet från återvinningen, till skillnad från utvinningsavfallet, beläggs med deponiskatt. Mot bakgrund av detta vill CUF se restavfallet från återvinning undantas från deponiskatten. För att möjliggöra ökad återvinning vill CUF dessutom se ökade medel på forskning och teknikutveckling för att skapa bättre metoder för återvinning av mineral.

CUF anser att förbudet mot att bryta uran bör upphävas, detta med hänsyn till att vi anser att målet om ett långsiktigt hållbart samhälle måste tolkas vidare än enbart hållbarheten inom nationens gränser. Sverige har geologiskt sett goda förutsättningar att bryta uran, utöver detta kan Sverige genom att bryta uran säkerställa en tillförsel som i högre grad lever upp till krav om ekologisk och social hållbarhet än i flera andra länder där det bryts idag. Här bör också tilläggas den betydelse Sverige skulle kunna fylla för att fler länder ska kunna övergå till en koldioxidneutral energiförsörjning. Genom export av uran till länder som är beroende av kärnkraft skulle Sverige kunna bidra till att fler länder gör sig mindre beroende av fossil energi samtidigt som vi möjliggör en tillförsel av uran med höga krav på ekologisk och social hållbarhet.

5.3.3 Viten enligt miljöbalken

Kostnaden för att bryta mot miljöbalken kan idag vara mindre än vinsten det genererar att göra detta. Miljöbrott bör aldrig löna sig och därför anser CUF att miljölagstiftningen bör skärpas och att det bör införas bättre sanktionssystem för de som inte följer miljöreglerna.

De viten som miljöförvaltningar i kommuner dömer ut till företag som bryter mot miljöbalken tillfaller idag staten och går upp i den generella statskassan. CUF anser att dessa viten bör tillfalla kommunerna för att kunna växla upp det lokala miljöarbetet. CUF anser även att rättsväsendet måste prioritera upp brott mot miljöbalken.

5.3.4 Hållbar kemikalieanvändning

En hållbar kemikaliepolitik är grundläggande för ett renare Sverige. CUF tar därför ställning för en giftfri vardag - det vill säga att människor i så låg grad som möjligt ska exponeras för farliga kemiska ämnen. Exempel på sådana ämnen är de högfluorerade ämnena PFAS, som är långlivade i naturen och misstänks vara cancerframkallande och hormonstörande för människor. CUF vill att PFAS och andra farliga kemiska ämnen ska fasas ut, och att alternativ som är bättre för hälsa och miljö uppmuntras.

Regelverket som finns idag gällande användningen av skadliga ämnen är otillräckligt och behöver förbättras omgående. Trots den lagstiftning som finns på området förekommer farliga kemiska ämnen i alltför hög utsträckning. Med anledning av detta ser CUF positivt på att utreda möjligheterna till skatter på farliga kemiska ämnen i till exempel kläder, skor och byggprodukter.

Kemikalielagstiftningen sköts idag till stor del på EU-nivå. CUF anser att Sverige, i den mån det är möjligt, ska driva på för en skärpning av europeisk kemikalielagstiftning. Forskning bör bedrivas kontinuerligt på såväl svensk som europeisk nivå för att exempelvis utreda vilka kemiska ämnen som bör fasas ut. Det är även av stor vikt för miljön att den forskning som bedrivs skapar underlag för att på EU-nivå sänka gränsvärdena för användningen av skadliga kemiska ämnen.

Sverige och EU måste också arbeta för att minska användningen av skadliga kemikalier vid klädtillverkning, leksakstillverkning, och andra verksamheter. Detta för att minska den negativa påverkan skadliga ämnen kan ha på individens hälsa. CUF anser av denna anledning att offentliga och privata verksamheter, exempelvis skolor och förskolor, i största möjliga mån ska vara fria från gifter och farliga kemiska ämnen.

5.3.5 Hållbar skog

Skog är ur ett ekonomiskt och miljömässigt perspektiv en oerhörd resurs och i Sverige är produktionen och förädlingen en av våra största industrier. Skog och det som förädlas av den är en av landets största exportvaror som såväl bidrar till ekonomin som till energi och sanitetsprodukter. För många av våra livsmedelsproducenter och för stora delar av de som bor på landsbygden är skogen en garant för möjligheten att bo och verka.

Skydd av höga naturvärden i skog och mark bör så långt det är möjligt baseras på frivilliga avtal och avsättningar, och expropriationsverktyget bör undvikas i största möjliga mån. För mindre enskilda skogsägare ska expropriationsverktyget begränsas kraftigt och endast användas om det kan motiveras av särskilda miljö-eller exploateringssyften. Vår naturliga flora och fauna ska kunna leva och frodas även i produktionsskogar och måste därför även fortsatt vara en riktlinje för skogsnäringens utveckling.

För att uppnå en balans mellan miljö- och klimatnyttan som skogen ger oss är det ur klimatsynpunkt inte hållbart att skydda för stora arealer. Av den anledningen anser CUF att det varken är önskvärt att ha nationella mål på hur stora skogsarealer som ska skyddas eller att sätta ett tak för hur stora arealer som får skyddas.

CUF anser att dagens skogsvårdslag i grunden gör en bra avvägning mellan produktion och miljömål, och principen om frihet under ansvar bör även fortsatt utgöra grunden i skogspolitiken. Det är också viktigt att kombinera detta med att se till att eventuella lagöverträdelser beivras. Regler för exempelvis föryngring, skogsvårdande åtgärder och lägsta slutavverkningsålder behöver bevaras och utvecklas, vara enkla men tydliga och främja skogar med stort virkesförråd samtidigt som miljömålet levande skogar ska uppnås.

Direkta verksamhetsstöd, som exempelvis röjstöd, till skogsbruket bör undvikas då dessa är ineffektiva och riskerar att ge upphov till ökad byråkrati för enskilda skogsägare. De stöd som syftar till mer hållbart skogsbruk och ökad miljöhänsyn, exempelvis stöd till kompetensutveckling, återvätning och natur- och kulturvårdsåtgärder bör dock finnas kvar och utvecklas. För att skapa incitament till ökad miljöhänsyn bör ansökningsförfarandena vara enkla och stöden, så långt det går, vara resultatbaserade.

I många delar av världen avskogas stora områden vilket kan grunda sig i flera anledningar. I många fall görs det för att skapa förutsättningar för jordbruk och produktion av soja och palmolja. CUF anser att den massiva avskogning som sker av värdefulla och unika naturområden för att producera exempelvis palmolja och soja är problematisk och måste upphöra. Det krävs hårda regleringar och insikt i hur stora värden som går förlorade på lokal och regional nivå i de berörda länderna och för att minska avskogningen krävs internationella överenskommelser och en utökad användning av projekt och mekanismer liknande REDD. Här bör även tilläggas att konsumenter bär ett ansvar i att välja bort produkter som innehåller palmolja.

Utöver förlorad biologisk mångfald är jorderosion på grund av avskogning ett stort problem i många delar av världen. Svensk policy kring återplantering vid avverkning har visat sig väldigt effektiv ur många synpunkter, och bör därför exporteras. Det skulle ge förutsättningar för ytterligare upptag av koldioxid och ge möjlighet att förse förädlingsgrenen av industrin med mer råvara, vilket främjar en grön omställning.

CUF ser med tillförsikt på att branschen genomför försök med hyggesfritt skogsbruk, och mer forskning behövs för att bibehålla konkurrenskraften i skogsbranschen. Men staten ska dock inte, så långt det är möjligt ur skogsvårds- och miljösynpunkt, lägga sig i vilka metoder som enskilda privata skogsägare använder sig av.

CUF ställer sig positiva till en översyn av ägardirektiven för Sveaskog i syfte att uppfylla statens ägarpolicy när det kommer till minskad klimat- och miljöpåverkan, att bolaget fortsatt ska vara ett föredöme när det kommer till hållbart skogsbruk och för att motverka eftersättningen av bolagets ekoparker. Det är samtidigt viktigt att Sveaskog även fortsättningsvis ska kunna konkurrera på marknadsmässiga villkor och att staten undviker överdriven detaljreglering i bolagets verksamhet.

5.3.6 Hållbart lantbruk

I takt med klimatförändringarna påverkas möjligheterna att bedriva jordbruk och anpassningar behöver ske för att möta de ändrade förutsättningar som det skapar. Klimatförändringarna kan komma att påverka Sveriges lantbruk positivt men förväntas också leda till nya utmaningar såsom en ökad förekomst av skadegörare och extrema väderförhållanden. För att möta den typen av utmaningar behöver Sveriges lantbruk i högre grad satsa på metoder som bidrar till ett mer hållbart lantbruk såsom integrerat växtskydd och skogsjordbruk. CUF ser positivt på forskning för att Sverige ska kunna ta en ledande roll inom hållbar livsmedelsproduktion.

Svenskt kött är bland världens bästa ut ett hållbarhetsperspektiv. Produktionen sker under hög standard, regleras av nationella mål och är under ständig utveckling för att bli mer miljövänlig. Detta betyder inte att vi gjort tillräckligt. För att ytterligare minska miljöpåverkan av svensk djurhållning finns ett antal åtgärder som måste till. Natur- och skogsbeten och maskiner drivna på biobränslen är några exempel på åtgärder för en mer klimatsmart djurhållning. För en mer hållbar livsmedelsproduktion är också ökad odling av proteingrödor ett viktigt steg. Samtidigt är det ett faktum att djurhållning bidrar till stora utsläpp av bland annat metan. CUF erkänner köttets negativa inverkan på miljön och vi är därför positiva till ökad konsumtion av proteingrödor och ser behov av en minskad köttproduktion både i Sverige och globalt. Samtidigt måste det kött som finns vara producerat på ett så hållbart sätt som möjligt.

I en global kontext är köttproduktionen på många sätt problematisk. Köttproduktionen bidrar till förlorade miljövärden, föroreningar och utsläpp. Utöver detta kan mycket av köttproduktionen kritiseras av etiska skäl då den inte är försvarbar ur djurhälsoperspektiv. Vi ser samtidigt att köttproduktionen på andra platser bidrar till öppna landskap och biologisk mångfald, dock är den typen av förhållanden som bidrar till det tyvärr allt för sällan förekommande. CUF vill därför se ett globalt avtal där formerna för djurhållning och köttproduktion stipuleras med särskilt fokus på hållbarhet, djurhälsa och metoder som främjar biologisk mångfald.

Lantbruket måste se över läckage av till exempel fosfor och kväve, men också kemikalierester. Övergödning av vattendrag är ett stort problem som påverkar allt från fågelliv till fiskenäringen. Problematiken kring övergödning och utsläpp måste lösas för att skydda våra vattenmiljöer såväl i Sverige som i världen. Därför verkar CUF för system, forskning och regleringar som styr mot minskat läckage från lantbruket. En viktig del i detta är också att lantbruket tar ansvar genom att hushålla med växtnäring.

5.3.7 Jakt och viltvård

Jakt är en gammal kulturell tradition, med stor betydelse för skogsproduktion och jordbruk. Det har också en stor betydelse för trafiken. Utan reglering skulle viltstammarna påverka återväxten av skog, produktionen av brödsäd och proteingrödor samt åsamka ett ökat antal viltolyckor i trafiken. Viltstammarnas storlek bör regleras regionalt, i samförstånd med markägare, brukare och jägare. Idag ser vi hur många arter minskar dramatiskt i antal och till och med försvinner helt, den utvecklingen måste hämmas. Regelbundna bedömningar av arters utbredning är en förutsättning för god viltvård, hållbar jakt och välmående ekosystem.

För att jaga självständigt, lösa statligt jaktkort och ansöka om licens på vapen krävs jägarexamen. Det innebär att man ska klara ett teoretiskt och ett praktiskt prov om bland annat artkunskap, slakt, olika jaktmetoder, vapen och vapensäkerhet, samt avståndsbedömning. Ofta väljer framtida jägare att genomgå en kurs. Kursen innehåller rätt mycket, och allt kanske inte heller är helt nödvändigt i dagens läge. Ett exempel på vad som skulle kunna skalas bort är olika sorters benämningar på storlekar och patroner av hagel. Det är ett system som är lite svårt att förstå och dessutom inte ens är internationellt. Det är också något som numera går att googla sig till på ett par minuter om det krävs. För att kunna fokusera mer på vad jägare faktiskt behöver kunna utantill tycker CUF att innehållet i proven behöver ses över.

Vad gäller förvaltningen av älgstammen anser CUF att dagens system där kostnaderna för administrationen för älgförvaltningsområdena har lagts på jägarna genom kraftigt ökade fällavgifter är orimlig då regleringen av älgstammen bör ses som ett samhällsintresse. Staten bör därför ta en ökad del av dessa kostnader och fällavgifterna bör sänkas.

CUF anser att det är orimligt att storleken på rovdjursstammarna beslutas politiskt. Rovdjursstammarnas storlek ska vara långsiktigt livskraftiga och samtidigt förenliga med lokalbefolkningens frihet, egendom och självbestämmande. En viktig del i att uppnå denna acceptans är en hållbar licensjakt på varg, samt möjlighet att skydda sig själv och sina djur vid rovdjursangrepp.

CUF vill göra det lättare för brukare av mark och vatten att bedriva skyddsjakt för att skydda sin egendom. En fond bör skapas där brukare av mark och vatten kompenseras för förlorade värden på egendom på grund av viltskador orsakade av fridlysta arter eller andra arter som inte ingår i svenska faunan, exempelvis var, skarv och vildsvin. Dessutom bör regelverken kring detta förenklas till fördel för de lokala markägare och brukare. CUF anser samtidigt att EU:s fågel- respektive art- och habitatdirektiv måste anpassas för att vara aktuell i takt med en ständigt föränderlig fauna. Förflyttningar av djurarter, såsom skarv eller mårdhund, gör att direktiven måste uppdateras för att fungera med rådande situation.

CUF anser även att i de fall där Länsstyrelsen beslutat om skyddsjakt ska staten bekosta eventuella nödvändiga analyser för att exempelvis utröna om köttet är ätbart eller ej.

Rendriften är en viktig del av bevarandet av vår vackra fjäll-och skogsmiljö i norra Sverige. För en livskraftig och hållbar rennäring krävs en stabil grön infrastruktur och stora areal. Samebyarnas förvaltande av den lokala naturen spelar en stor roll i bevarandet av Sveriges biodiversitetsarv. Därför måste också de renbetesområden som tillhör samebyarna förvaltas väl och ej underprioriteras när exploateringssatsningar av exempelvis vindkraft och gruvdrift görs i dessa områden. Påverkade samebyars inflytande i beslutsprocesser vid tillståndsprövningar och dylikt bör därför stärkas för att säkerställa rennäringens och biodiversitetsarvets fortlevnad.

5.3.8 Naturreservat

Den svenska naturen är unik och innehåller både miljöer som uppstått naturligt och sådana som tillkommit med hjälp av människans bruk av skog och mark. Sveriges höga biologiska mångfald är mycket speciell, och det är av största vikt att den bibehålls. CUF anser att det är av största vikt att Sveriges natur skyddas från de många hot som finns i dagsläget.

CUF vill därför se en samverkan mellan olika former av naturskydd för att öka biodiversiteten i Sverige - något som kan göras genom insatser från myndigheter och kommuner, liksom av privata markägare. Genom olika former av skydd - exempelvis eko-parker, frivilliga naturvårdsavtal, Natura 2000-områden och naturreservat - kan fristäder skapas för skyddsvärda djur- och växtarter. Dessa skydd kan bidra till att minska habitatförstörelse, motverka överutnyttjande och bevara viktiga ekosystemtjänster i skyddsvärda områden.

CUF anser att det är av största vikt att de olika formerna av skydd bidrar till och inte utgör hinder för samhällsutveckling. Idag är det svårt att få bygglov för exempelvis tillbyggnader av fastigheter i anslutning till naturreservat - trots att dessa i många fall inte påverkar det omgärdande naturreservatet negativt. CUF anser därför att regelverken kring naturreservat måste bli mer flexibla. I de fall då skyddsvärdet har gått förlorat i ett naturreservat, bör det brytas upp och där det är lämpligt förflyttas.

Vidare är det viktigt att åtgärder vidtas snabbt vid skador i formellt skyddad mark. Idag kan exempelvis avverkning på grund av granbarkborre eller andra skadedjur stoppas under lång tid på grund av överklagandeärenden, och därmed så hinner intilliggande marker också drabbas. Ärenden och dispenser gällande avverkning vid skadedjursangrepp i naturreservat och annan skyddad mark behöver handläggas snabbare än idag för att begränsa skador på privata skogar och faran för människor som vistas i reservaten.

5.3.9 Livsmedelsmärkning och hälsorekommendationer

För att människor ska ha möjlighet till egna val ska livsmedel enligt lag vara försedda med näringsinformationstabeller där sockerhalt, fetter, protein m.m. ska ingå. Även andra tillsatser ska skrivas ut volymmässigt på innehållsförteckningen. CUF anser att det är viktigt för konsumenternas aktiva val att de exakta ingredienserna skrivs ut och att inte samlingsnamn används. CUF verkar även för en fullständig ursprungsmärkning internationellt av alla produkter som innehåller mer än 10 % köttråvara. Med fullständig ursprungsmärkning menas att det ska framgå i vilket land djuret är fött, uppfött och slaktats samt var produkten har paketerats. När det gäller kemikalier är det viktigt att studera dessa för att undvika påverkan på växt- och djurliv. Det är också viktigt att det finns ett vitalt civilt samhälle som kan bidra med en bra och saklig konsumentupplysning så att fler har möjlighet att göra hälsosamma val. CUF anser att konsumentmakt är viktigt. Livsmedelsverket och ansvarig kommunal tillsynsmyndighet ska därför ansvara för att utöva tillsyn på livsmedelsproducenter som märker sina varor med ovetenskapliga eller felaktiga märkningar.

CUF önskar se en ursprungsmärkning på allt kött som serveras på restauranger.

En stor del av östersjöfisken innehåller fortfarande höga halter av miljögifter, exempelvis dioxin och PCB. Det är bra att vi har råd och rekommendationer från livsmedelsverket som begränsar individens konsumtion av fet östersjöfisk. Samtidigt så generaliseras ofta all fisk från Östersjöns olika arter och regioner som giftig, även om de i många fall håller sig långt under EU:s gränsvärden. CUF vill därför se en ökad provtagning och tydligare råd från livsmedelsverket som bryter stigmat kring icke-fet fisk från Östersjön, och en tydligare regional bedömning som främjar det småskaliga fisket i områden där fiskarter håller sig under EU:s gränsvärden.

5.3.10 Grön skatteväxling

CUF förespråkar en grön skatteväxling. Det innebär att inkomstskatten, skatter på arbete och miljövänlig verksamhet sänks, samtidigt som den höjs på miljöförstörande verksamheter, vilket medför att priserna höjs på ändliga naturresurser, och att det blir lönsamt att återanvända och återvinna. Det blir också mer lönsamt att spara resurser och vi får en minskad energianvändning. Sverige ska vara ett föregångsland, men för att miljöskatter inte ska skapa ojämlika villkor för företag i olika länder är det en fördel om de införs samtidigt i många länder, till exempel inom EU. Dock leder beskattningen, när systemet fungerar, till att skattebaserna minskar, vilket sätter press på makthavarna att sträva efter ett mer effektivt sätt att hantera våra skattepengar.

Det är viktigt att beskattningen baseras på faktisk miljöpåverkan. Därför anser vi att det bör vara tillåtet för kommuner och privata aktörer att differentiera parkeringsavgifter baserat på fordonets miljöprestanda, så att mer miljövänliga fordon premieras.

5.4 Djur- och växtskydd

Människans utveckling och levnadssätt under de senaste seklen har i stor grad påverkat vår natur och våra djur. Att vår utveckling måste ta hänsyn till vår omgivning är ett faktum, nu mer än någonsin. Biologisk mångfald, hänsyn till djurs välmående genom produktionskedjor, habitatskydd och GMO är frågor som kommer att avgöra vår väg framåt. Vi ska inte stoppa vår utveckling, utan bör istället utvecklas med hänsyn till de förutsättningar vi har. Att förlora värden i form av urskogar, inhemska arter eller miljöer är inte acceptabelt eller i enlighet med en hållbar utveckling.

5.4.1 Djurvälfärd

De svenska djurskyddsreglerna håller världsklass. Detta är dock ingen ursäkt att inte utveckla vår djurhållning för att fortsätta på den banan. Samtidigt måste hänsyn tas till producenternas förmåga att anpassa sina företag till nya regler, med hjälp av skäliga övergångstider och rådgivning. De ekonomiska konsekvenserna måste också tas hänsyn till, för att inte stävja konkurrensmöjligheterna mot internationella producenter. Vi bör inte sänka vår standard, utan se en möjlighet i att nischa vår inhemska produktion. Det är också politikens roll att verka för att svenska jordbruksprodukter har tillträde på marknader där vår djurvälfärd och matsäkerhet är en konkurrensfördel, exempelvis Kina och Sydostasien. Likartade villkor är en viktig del av dagens livsmedelsmarknad, vilket innebär att Sverige i högre grad bör arbeta för skärpt lagstiftning kring djurvälfärd i Europa.

Länsstyrelsens djurskyddsinspektörer spelar en mycket viktig roll i arbetet med att hitta och stoppa oseriösa djurhållare inom alla näringar som håller djur. Kontroller ska utföras samtidigt som en dialog mellan länsstyrelsen och djurhållare regelbundet förs. Djurskyddsinspektörerna ska i första hand vara en resursperson för djurhållaren och ska inte endast sysselsättas med kontroller, utan måste även ha ett allmänt upplysningsansvar för de lagar och regler som gäller. Samtidigt har djurhållaren ett producent-/näringsidkaransvar som måste uppfyllas. Det viktigaste med djurskyddet är att garantera att djuren behandlas väl och mår bra. Kännedom om djurens faktiska mående i de enskilda fallen, bör väga högre än specifika detaljer.

Djurtransporter kan vara en källa till lidande för djur. För CUF är det viktigt att minimera djurens lidande. Djurtransporter bör aldrig vara i mer än fem timmar och detta ska lagstiftas på EU-nivå. Vi vill därför att möjligheterna att införa mobila slakterier ses över och att man verkar för att sådana ska komma till stånd.

I dagens läge beräknas de statliga medlen till djurskyddstillsynen på befolkningsmängden inom det berörda området, detta vill CUF ändra så att fördelningen av medel ska ske efter antalet djur och tillsynsobjekt i tillsynsområdet. Utgången skulle bli att de områden som är djurtäta i relation till befolkning, får de medel de behöver för att upprätthålla god standard trots låg befolkningstäthet.

CUF anser att plågsamma djurförsök som inte genomförs av tydliga medicinska ändamål skall förbjudas. Därtill anser CUF det vara oetiskt att avla djur på ett sätt som föranleder kontinuerligt lidande för dessa.

Storskalig pälsindustri där djur dödas för att utvinna pälsen är en problematisk då djurvälfärden i dessa fall är enormt bristande samt att produktionen inte bidrar till några miljömässiga eller naturmässiga förmåner. Otaliga instanser har under årens lopp rapporterat om att minkfarmar och andra storskaliga pälsindustrier inte lever upp till kraven i djurskyddslagen. Flera europeiska länder har redan förbjudit pälsindustrin. Svenska kontrollerande myndigheter behöver därför omedelbart få ökade befogenheter och möjligheter att ingripa och agera mot aktörer som bryter mot djurskyddslagstiftningen. Det är viktigt att regelbundna kontroller utförs av förhållandena på dessa farmer samt att åtgärder vidtas då aktören bryter mot lagens bestämmelser. Därtill vill CUF verka för ett samarbete i Sverige och på EU-nivå gällande striktare regleringar för pälsindustrin samt att CUF på längre sikt anser att pälsindustrin bör förbjudas i Sverige och hela EU. Den pälsindustri som avses avvecklas och förbjudas, gäller företag som har som huvudmål att utvinna djurens päls. Päls man utvinner genom exempelvis jakt eller renskötsel ska inte förbjudas.

5.4.2 Genteknik

Sedan urminnes tider har människan förädlat och förbättrat arvsmassan hos djur och växter. Men hela tiden har den naturliga barriären mellan arterna varit en gräns för vad som är möjligt att göra. Gentekniken har förändrat förutsättningarna totalt. Idag kan vi sammanföra gener från vitt skilda arter som aldrig skulle ha korsats på naturlig väg.

Genom teknikutveckling har världen många gånger övervunnit problem som decenniet innan såg oöverstigliga ut. Genom ett effektivare jordbruk, med hjälp av teknikutveckling, finns en stor potential att mätta fler magar i världen.

CUF är positiva till gentekniken som används inom livsmedelsbranschen. Många tekniska framsteg har gjort på området och specialanpassade grödor för exempelvis områden med extrem torka eller näringsfattiga jordar finns nu på marknaden. Detta ger stora möjligheter för ett ökat och mindre landintensivt jordbruk framförallt i utvecklingsländerna. Genmodifierade organismer (GMO) i samband med precisionsjordbruk med punktbevattning och punktgödning ger ett mer effektivt jordbruk där en mindre area behöver användas till matproduktion samtidigt som fler magar mättas. Detta är otroligt viktigt då konkurrensen om produktivt land ökat alltmer i takt med att produktionen av biobränslen för transport och energiproduktion ökat. CUF är positiva till de möjligheter som kommer med GMO, men ser att den ökade användningen av GMO måste göras med medvetenhet om de problem, både ekologiskt och socialt, som kan följa i dess spår.

CUF anser att det inte ska vara tillåtet att ta patent på liv. Patent kräver att man har gjort en uppfinning och liv kan inte uppfinnas. CUF ställer sig därför kritiskt till bl.a. TRIPS-avtalet som WTO har satt upp och som ger delar av patenträtten alltför starkt skydd. CUF anser att avtalet måste skrivas om och att patenträtten för befintliga grödor ska tas bort. Ingen ska kunna ta patent på en naturligt förekommande gröda och levande varelser. Samtidigt bör globala riktlinjer för användandet av GMO skrivas in. Du kan äga ett djur men inte en art. Märkningen av GMO regleras av ett EU-direktiv som anger att livsmedel ska märkas om de innehåller genmodifierad DNA.

När bakterier genmodifieras används även en gen för antibiotikaresistens för att särskilja de bakterier som tagit upp de genmodifierade plasmiderna. CUF ser positivt på utvecklingen av läkemedel som tillverkas med genteknik, och ser stora möjligheter att kunna bota sjukdomar som malaria och denguefeber, men ser en stor fara i att ohämmat sprida antibiotikaresistenta bakterier i naturen.

CUF ser EU:s alltför hårda regleringar på GMO-grödor som problematisk. Dessa regleringar hämmar den tekniska utvecklingen och försvårar för mindre företag att forska kring och etablera sig med dessa grödor på den europeiska marknaden.

CUF är i huvudsak positiva till användandet av genteknik inom jordbruk, livsmedels- och läkemedelsbranschen. Gentekniken har varit viktigt för att mätta fler människor och kan vara avgörande för att klara av utmaningen att mätta en växande och rikare global befolkning med begränsade miljömässiga resurser. Även om vi ska vara restriktiva i den meningen att vi inte ska släppa ut genmodifierade grödor på marknaden utan en solid kunskap om deras påverkan på miljön och ekosystemet, så anser vi att tillstånd inte ska ges utifrån förädlingsmetod utan utifrån sortens egenskaper.

CUF ser en stor problematik i alltför hårda regleringar av GMO-grödor, och i alltför långtgående patentregler på området. Vi är dock positiva till globala avtal för användandet av GMO. Spridningen av genmodifierade grödor i naturen skulle kunna bli ett internationellt problem och det bör därför finnas internationella riktlinjer. Meningen är ej att hämma branschen, utveckling eller entreprenörskap utan att skapa tydliga ramar och spelregler för branschen.

5.4.3 Djurskydd

’Det är för CUF ett måste att svenska djurskyddsregler håller hög klass. CUF anser att det är av yttersta vikt att djurhållning i Sverige ständigt utvecklas och förbättras. Samtidigt ska hänsyn tas till producenternas förmåga att anpassa sina företag till nya regler. Det är därför mycket viktigt att djurskyddsregler införs genom skäliga övergångstider och rådgivning, vilket även bidrar till att svenska producenters konkurrensmöjligheter mot internationella producenter inte försämras.

Den svenska standarden för djurskyddsregler bör inte nedmonteras. I stället bör möjligheterna till ökat skydd för djur inom exempelvis livsmedelsproduktion ses som ytterligare förbättringar av vår inhemska produktion. CUF anser att det är politikens roll att verka för att svenska jordbruksprodukter har tillträde på marknader där vår djurvälfärd och matsäkerhet är en konkurrensfördel. Likartade villkor är en viktig del av dagens livsmedelsmarknad - vilket innebär att det för CUF är en självklarhet att Sverige i högre grad bör arbeta för skärpt lagstiftning kring djurvälfärd i Europa.

Ett exempel på något CUF vill se lagstiftning kring på EU-nivå är djurtransporter, som kan vara en stor källa till lidande för djur. För CUF är det viktigt att minimera djurens lidande. Djurtransporter bör aldrig vara i mer än fem timmar och detta ska lagstiftas på EU-nivå. Vi vill också att möjligheterna att införa mobila slakterier ses över.

CUF ser stora problem med en överanvändning av antibiotika för att kompensera för en dålig djurhållning. Idag ökar mängden resistenta bakterier världen över bland både djur och människor, vilket skapar allvarliga miljö- och hälsoproblem. Högre krav bör ställas på djurhållare så att dessa använder antibiotika så lite som möjligt i produktionen, och att den antibiotika som används nyttjas på ett hållbart sätt. CUF ser positivt på att satsningar görs på forskning kring andra preparat som kan ersätta antibiotika.

Djurhållare har ett producent- och näringsidkaransvar som måste uppfyllas. Länsstyrelsens djurskyddsinspektörer spelar en mycket viktig roll i arbetet med att hitta och stoppa oseriösa djurhållare inom alla näringar som håller djur. Kontroller ska utföras samtidigt som en dialog mellan länsstyrelsen och djurhållare regelbundet förs. Det viktigaste med Sveriges djurskydd är att garantera att djuren behandlas väl och mår bra.

Otaliga instanser har under årets lopp rapporterat om att minkfarmar inte lever upp till 4§ i djurskyddslagen. Kontrollerande myndigheter behöver få ökade befogenheter och möjligheter att ingripa och agera mot oseriösa aktörer som bryter mot den aktuella lagen. Det är viktigt att regelbundna kontroller utförs av förhållandena på minkfarmarna samt att åtgärder vidtas då aktören bryter mot lagens bestämmelser. Dessa åtgärder kan innebära viten, specifika krav eller ett förbud för aktören att bedriva minkfarmsverksamhet.

5.4.4 Genteknik

CUF är positiva till gentekniken som används inom livsmedelsbranschen. Många tekniska framsteg har gjort på området och specialanpassade grödor för exempelvis områden med extrem torka eller näringsfattiga jordar finns nu på marknaden. Detta ger stora möjligheter för ett ökat och mindre landintensivt jordbruk framför allt i utvecklingsländerna. Genmodifierade organismer (GMO) i samband med precisionsjordbruk med punktbevattning och punktgödning ger ett mer effektivt jordbruk där en mindre area behöver användas till matproduktion samtidigt som fler magar mättas. Detta är otroligt viktigt då konkurrensen om produktivt land ökat alltmer i takt med att produktionen av biobränslen för transport och energiproduktion ökat. CUF är positiva till de möjligheter som kommer med GMO, men ser att den ökade användningen av GMO måste göras med medvetenhet om de problem, både ekologiskt och socialt, som kan följa i dess spår.

5.5 Energi

Om Sveriges energisystem ska bli oberoende från fossila energikällor krävs mer koldioxidneutral energi. Under 2000-talet har Sverige haft en otrolig utveckling när det kommer till koldioxidneutrala energikällor. Men CUF är inte nöjda. Det krävs incitament som gynnar utveckling och användning av koldioxidneutral energi samt en fortsatt ambitiös utbyggnad av hållbara energikällor.

Kommuner, regioner och stat ska ha en energiförsörjningsplan där energibehovet för hela det berörda området redovisas, samt hur energibehovet ska tillgodogöras både nu och under de kommande åren. Energiförsörjningsplanen ska innefatta bland annat elektrisk energi, energi till drivmedel samt energi för uppvärmning. Planen ska uppdateras en gång per mandatperiod.

5.5.1 Förnybar energi

Koldioxidneutral energi måste kunna överleva på marknadsmässiga villkor. I en hållbar energipolitik kan inte den förnybara energin vara beroende av statliga subventioner. En successiv utfasning av subventioner till energislag som blir alltmer konkurrenskraftiga är en nödvändighet för att frigöra resurser till ny, grön teknik men också för att skapa ett fungerande energisystem.

CUF vill också förenkla för riskkapital- och investmentbolag att verka inom den koldioxidneutrala energisektorn. Genom att öka möjligheterna för privata investerare att satsa på nya start-ups och liknande blir den koldioxidneutrala energimarknaden alltmer oberoende från offentligt stöd.

CUF menar att koldioxidneutral, småskalig energiproduktion är viktigt ur både ett miljömässigt och ett säkerhetspolitiskt perspektiv. Det kan handla om att sätta upp solpaneler, installera en bergvärmepump eller bygga små vind- eller vattenkraftverk. Genom att fler får möjlighet att producera sin egen el så blir Sveriges energiförsörjning mer resilient. Vi blir mindre beroende av ett fåtal stora produktionsverk vilket leder till en bättre beredskap mot såväl naturkatastrofer som terrorattentat. För att fler ska kunna producera el krävs en del regelförenklingar för att småskaliga producenter lättare ska kunna integreras i elnätet. Vi behöver exempelvis förenkla tillståndsansökningarna för såväl bygglov som investeringsstöd och se till att ansökningsförfarandet förenklas och handläggningstiderna kortas, för att öka möjligheten att satsa på småskalig energi. Det skulle förenkla för både privatpersoner som vill installera, och företag som arbetar med exempelvis solceller.

Koldioxidneutral energi har en otrolig potential, särskilt i ett land som Sverige med stora naturresurser. Smarta politiska åtgärder som främjar nya energislag och ren teknik är ett viktigt verktyg för att skapa ett fossilfritt energisystem i Sverige.

Utöver detta vill CUF att den effektgräns som avgör om småskaliga solcellsanläggningar slipper betala energiskatt höjs, så att privatpersoner och småskaliga elproducenter kan producera mer solel utan att behöva skatta för det.

CUF anser att offentliga verksamheter där det är lämpligt bör utnyttja möjligheten att installera solcellsanläggningar på sina fastigheter för att bidra till den gröna omställningen och föregå med gott exempel för privata aktörer. Dessutom bör det vara tillåtet att montera solceller på fastigheter oavsett hur detaljplanen ser ut, så länge det inte finns särskilda anledningar att inte tillåta det.

För att tydligare styra energianvändningen i en mer hållbar riktning vill CUF att energiskatten fasas ut till förmån för ett högre pris på koldioxid. Detta skulle innebära att koldioxidfri energianvändning gynnas samtidigt som koldioxidintensiv energi missgynnas.

5.5.2 Transkontinentala elnät

Det europeiska elnätet har tjänat Sverige och klimatet väl. När man kan köpa energi från grannländer är man inte lika beroende av backup-generatorer som alltför ofta drivs av fossila bränslen. Elnäten blir starkare ju större de blir, ett logiskt nästa steg vore att utvidga det europeiska elnätet till Europas grannar. Potentialen för solkraft i Nordafrika är enorm och hade kunnat förse stora delar av Europa med billig och koldioxidneutral energi. Även de nordafrikanska staternas elnät hade gynnats av den stabilare europeiska produktionen. Det hade också bidragit till att knyta våra grannstater närmare till Europa, något som på sikt hade kunnat gynna både handel och demokratin i omvärlden.

5.5.3 Energilagring

Med ett elnät som är alltmer beroende av intermittenta energikällor behöver åtgärder vidtas för att energiförsörjningen säkerställs över tid. Något som hade möjliggjort detta hade varit storskalig energilagring. Därför behöver forskningsanslag gå till utvecklingen av teknik för omfattande och långsiktig lagring av energi. Det är också viktigt att energiskatten utformas så att energi avsedd att lagras och säljas vidare inte dubbelbeskattas.

5.5.4 Kärnkraft

CUF vill se en teknikneutral energipolitik där val av energislag styrs av konsumenterna, samt marknads- och klimatförhållanden. Där energiproducenterna är de som avgör vilka energislag de ser som lönsamt att investera i och där politiken kan influera med hjälp av säkerhetsregler, miljöregleringar och klimatskatter. På så vis skapas incitament för branschen att satsa på klimatsmarta lösningar utan detaljstyrning från politiken.

För att Sverige faktiskt ska få en teknikneutral energipolitik krävs rättvisa och långsiktigt stabila spelregler. Därför borde de delar av energiöverenskommelsen som rör kärnkraft omarbetas. CUF anser att skrivelsen om målet för 2040 bör vara en 100% koldioxidneutral energiproduktion, att antalet reaktorer inte ska begränsas på förhand och att lokaliseringen av nya reaktorer ska bedömas på samma sätt som andra energianläggningar. Det är däremot viktigt att komma ihåg att kärnkraften inte är förnybar utan beroende av brytningen av uran, en ändlig resurs med potential att ha stor miljöskadlig effekt. I ett längre perspektiv bör ambitionen därför vara att Sverige har ett helt förnybart energisystem.

Skulle marknadsförhållandena vara sådana att det skulle bli aktuellt med nybyggda reaktorer måste de kunna stå för sina egna kostnader. CUF ställer sig bakom energiöverenskommelsens krav på att kärnkraften betalar sina egna kostnader helt utan offentliga subventioner. Det är också viktigt att tillräckliga säkerhetskrav ställs på alla typer av energiproduktion, inklusive kärnkraftsanläggningar, baserat på de risker som tekniken medför

5.5.5 Elcertifikatssystemet

Elcertifikat är ett ekonomiskt stöd som producenter av förnybar energi kan få utav staten. För varje producerad megawattimme (MWh) kan energiproducenten få ett elcertifikat som denne sedan kan sälja vidare. Problemet med elcertifikatsystemet är att det inte stimulerar de elproducenter som driver på teknikutvecklingen, utan endast de som följer den. Systemet stimulerar huvudsakligen de mest kostnadseffektiva lösningarna på marknaden vilket främst handlar om bioenergi, vattenkraft och vindkraft. Det är alla bra energikällor men för att möta de stora utmaningar som vi står inför med den globala uppvärmningen behöver vi satsa på fler tekniker som ännu inte är kommersiellt gångbara.

CUF menar att Sverige bör avskaffa elcertifikatsystemet. För att ge incitament till de producenter som vill satsa på energiteknik som ännu inte är kostnadseffektiv behövs stabila priser och spelregler för en lång tid framöver. Endast så skapar vi en marknad där det blir attraktivt att investera i framtidens energilösningar. CUF anser att detta görs bäst genom att ersätta elcertifikatsystemet med en inmatningslag enligt tysk modell där producenterna får ett garanterat pris för varje producerad kWh. På så sätt kan småskalig produktion i konsumentledet främjas men också teknikutveckling hos de större elproducenterna. Ett harmoniserat stödsystem inom EU som bygger på en inmatningslag liknande den i Tyskland eller i Spanien vore därför eftersträvansvärt.

5.6 Infrastruktur

Enligt CUF är målsättningen för infrastrukturen att ha snabba, effektiva transporter, med så låg påverkan på människor och klimat som möjligt. Detta kräver flera transportsätt som alla verkar vid sidan av varandra för att göra vardagen enklare. Järnvägen måste bli bättre på att leverera varor och människor i tid, flyget måste få ner sina utsläpp kraftigt, cykeln måste få ta större plats i staden och bilen måste effektivare. Klimatomställningen måste gå fortare, och infrastrukturen är helt avgörande för att klara detta. Ungefär en tredjedel av utsläppen kommer från transporterna. Detta kräver krafttag, ökade satsningar men också en bättre samverkan mellan det offentliga, näringsliv, civilsamhälle och privatpersoner.

Järnvägen är en grundläggande del i ett hållbart transportsystem i Sverige. Både person- och varutransporter med tåg är ett av de mest effektiva, miljövänliga och säkra kommunikationssätten som finns. Att ställa om transporter från väg till järnväg är avgörande för att klara klimatutmaningen och minska de transportrelaterade utsläppen. CUF vill därför att ordentliga, långsiktiga satsningar ska göras på att bygga ut och underhålla de svenska ban- och järnvägsnäten. På så sätt kan järnvägen på allvar konkurrera mot andra transportslag.

Omställningen från väg till järnväg går för långsamt. En stor anledning till detta är att järnvägsnätet inte är pålitligt för transporter. Därför krävs upprustning och utökat underhåll av stamnätet och regionala banor. Detta ska ske genom en utbyggnad av dubbelspår på banor där den samhällsekonomiska effekten är stor, fler mötesplatser på enkelspårig järnväg och en påskyndad uppdatering av signalsystemet. Ska järnvägens konkurrenskraft öka måste punktligheten, bekvämligheten och hastigheten öka. Därför anser CUF att projekten med ökad hastighet på stambanorna är positivt, men att det måste följas upp av investeringar även på mindre banor för att även höja snitthastigheten på dessa.

För att skynda på omställningen från väg till järnväg vill CUF öka incitamenten för företag att välja mer miljövänliga transportsätt. Reglerna behöver vara enkla och transportslag som släpper ut måste betala för sina utsläpp, på så sätt kommer konkurrensen bli mer jämbördig. Det behöver också exempelvis bli enklare att knyta exempelvis båttransporter till järnväg i hamnar och logistikparker för att få effektiva varuflöden. EU behöver även bli bättre på att samordna transportmöjligheter, exempelvis genom att se över en harmonisering av tekniskt och juridiskt regelverk kring järnvägstransporter.

Det största hotet mot förtroendet för järnvägen är förseningar och tekniska problem. Detta leder till större skepsis mot tågpendling och godstransporter på järnväg än nödvändigt. Risken ska inte finnas att missa ett viktigt möte på arbetet eller dyra avbrott i produktionen. Det måste gå att lita på järnvägen. Därför vill CUF öka incitamenten att underhålla järnvägen genom att öka förseningsersättningen. De gånger som tåget kommer för sent ska resenärer och företag bli skäligt kompenserade. I de fall statliga Trafikverket är ansvariga för förseningen ska de betala förseningsersättning till berörda aktörer, vilket de mycket sällan gör idag. Håller inte staten löftet om tåg i tid, måste följaktligen staten betala - precis som alla andra som inte håller sina avtal

5.6.1 Höghastighetståg och stambanor

CUF anser att höghastighetståg är en lösning som på allvar kan skapa konkurrenskraft för tåget som transportmedel, och samtidigt avlasta stambanorna för godstransporter. CUF är därför positiva till höghastighetståg. Finansieringen bör ske genom lån och inte ur ordinarie infrastrukturplan. Detta måste dock kombineras med att upprusta den redan befintliga stambanan. De regionala banor som ännu inte elektrifierats bör bli elektrifierade snarast. På så sätt kan diesellok bytas ut mot betydligt miljövänligare lok drivna på elektricitet. I de fall det inte är möjligt bör det skyndsamt övergå till exempelvis vät- eller biogas.

I en alltmer globaliserad värld ser CUF fördelar med att erbjuda konsumenter fler klimatsmarta resvägar till Europa. Därför vill CUF se ett utökat samarbete vad gäller höghastighetståg mellan Sverige och närliggande europeiska länder. Höghastighetståg får dock inte vara ett privilegium enbart för södra Sverige, utan ska syfta till att gynna hela landet. Därför är det av största vikt att prioritera nationella satsningar på Sveriges stambanor och säkerställa att samtliga järnvägssträckor i Sverige elektrifieras.

CUF vill att alla europeiska länder ska verka för att tågbolagen tillämpar biljettsystem med öppna API:er så att tredjepartsleverantörer kan komma åt viktiga data för att skapa nya integrerade biljettjänster genom vilka kunden kan köpa tågbiljetter över landsgränserna. Därtill anser vi att EU bör införa en gemensam anslutningsgaranti, så att resenären vid förseningar eller annan oförutsedd händelse har rätt till de ombokningar som krävs för att nå sin slutdestination.

5.6.2 Vägar

Sverige är ett långt och glest befolkat land där vägtrafiken har en avgörande roll för att vardagen ska fungera. Åkerinäringen såväl som persontransporter bygger på ett väl underhållet vägnät där såväl privata som offentliga aktörer spelar en viktig roll.

Det finns olika förutsättningar i olika delar av landet och därför krävs olika lösningar. Den som bor centralt har inte samma behov av bil som den som bor på landsbygden. För CUF är det prioriterat att bekämpa utsläppen från fordonen, inte fordonen i sig. Genom miljövänliga drivmedel och tekniska miljölösningar så kan utsläppen minska samtidigt som människor fortsatt kunna färdas med bil. Utgångspunkten för en långsiktig miljöpolitik måste alltid vara att få ned utsläppen.

Idag har ägare av personbilar i glesbygdskommuner, främst i Norrlands inland, rätt till ett avdrag på fordonsskatten, det så kallade glesbygdsavdraget. Detta belopp uppnår dock inte den eftersträvade effekten och dessutom exkluderas många som annars skulle dra nytta av avdraget på grund av att platsen de bor på inte klassas som glesbygd. CUF vill därför att glesbygdsavdraget ses över, detta med ambition att göra avdraget mer rättvist och mer träffsäkert.

En stor del av vägarna i Sverige är enskilda. Dessa drivs oftast av enskilda individer eller av en vägsamfällighet och säkerställer framkomlighet och underhåll på landsbygden. För att hela landet ska ha tillgång till vägar som är väl skötta bör dagens stöd till enskilda vägar utvecklas och utökas.

CUF är positiva till de pilotprojekt som pågår och förväntas färdigställer 2023 som innebär att vägar elektrifieras för att möjliggöra att lastbilstrafiken drivs på el.

5.6.3 Cykel

För att klara klimatomställningen har cykeln en nyckelroll som transportmedel. I större städer är cykeln en naturlig del av stadstrafiken men förutsättningarna för att cykla är mycket mer begränsade i stora delar av landet. Möjligheterna för människor på landsbygden att använda cykeln som färdmedel måste förbättras. På samma sätt är det viktigt att cykelns förutsättning i städerna förbättras.

CUF anser att cykeltrafikplaneringen ska samordnas mellan kommun och region för att lättare kunna samordna den både med övrig kollektivtrafik och mellan kommunerna. Idag går ofta den kommunala och regionala trafikplaneringen om varandra. Det leder till missar som gör det praktiskt olönsamt att välja cykeln som transportmedel. Genom att samordna planeringen med regionerna kan en mer cykelfrämjande politik bli verklighet.

Samtidigt som samordningen bör öka, bör även investeringar i kommunala och regionala cykelvägar öka. Cykelns plats i trafikrummet bör prioriteras, exempelvis genom förtur vid trafikljuskorsningar. Flödena måste även bli bättre, och staten bör investera i så kallade supercykelvägar, som exempelvis använts med framgång i Köpenhamn. Målsättningen måste vara att cykelns andel av transporterna, särskilt de under fem kilometer, kraftigt ska öka. När cykeln väljs framför bilen är det en vinst i form av minskade utsläpp av växthusgaser, minskat slitage på våra vägar och ökad folkhälsa.

För att medborgare - särskilt boende på landsbygden - ska få incitament att använda cykeln i större utsträckning måste vägarna de färdas på vara säkra för cyklister. För CUF är det ett måste att planering, underhåll och skapandet av cykelvägar görs med trafikanternas säkerhet som högsta prioritet. Cykeln ska vara ett säkert och självklart transportalternativ för alla Sveriges medborgare.

Cykeluthyrningsverksamhet bör spridas till fler delar av landet. Att ha möjlighet att med bland annat elcyklar transportera sig till busshållplatsen, tågstationen eller i stadskärnan kan även på landsbygden och i småorter vara viktigt. CUF menar att verksamheten kan upphandlas av privata utförare och outsourcas för att öka konkurrensen och utvecklas.

5.6.4 Flyg

Flyget fyller enligt CUF en viktig roll i en sammanhängande infrastruktur. I ett land med stora avstånd är flyget avgörande för att få samhället att fungera. För att inom rimliga tidsramar kunna ta sig från exempelvis norra Sverige eller Gotland är flyget ett transportslag som fortsatt måste vara tillgängligt. Välfungerande flygtrafik är en nödvändighet om hela Sverige ska kunna utvecklas.

Samtidigt har flyget en stor klimatpåverkan och utsläppen måste minska kraftigt på kort tid. CUF är övertygade om att det går att uppnå om vi kan erbjuda fungerande alternativ till flyget och använda styrmedel för minskade utsläpp per flygresa. För att uppnå detta är flygbränslet en nyckelfaktor. I redan befintliga flygplan kan ett flertal fossilfria bränslen användas. CUF anser att en obligatorisk inblandning av förnybara bränslen – kvotplikt - för alla flyg som lyfter från svensk mark är viktigt, och att de kvoter som ska blandas in av förnybara drivmedel kraftigt ska öka kommande år för att uppnå 100% år 2035. En utmaning för att uppnå detta är den begränsade tillgången på förnybara bränslen. CUF anser därför att staten tillsammans med näringslivet borde satsa större resurser på forskning och utveckling av inhemsk produktion av fossilfria bränslen för flyg, exempelvis genom skogsråvara eller vätgas. Forskningsinvesteringar bör också gå till att utveckla elflyg.

En annan nyckelfaktor är att hitta verktyg för att premiera innovationer och tekniska lösningar som minskar utsläppen. Det ska alltid löna sig att gå i framkant för klimatet. Sverige och EU bör ta initiativ till internationella överenskommelser för att minimera flygets klimatpåverkan, exempelvis genom rakare flygrutter, förändrade flyghöjder och en förändring av Chicagokonventionen så att flyget i högre utsträckning får bära kostnaderna för sina utsläpp.

CUF anser att man på EU-nivå bör besluta om ett framtida slutdatum efter vilket kommersiell flygtrafik som drivs på fossila bränslen inom EU förbjuds.

5.6.5 Drivmedel

2030 ska Sveriges fordonsflotta vara helt fossiloberoende. En fungerande tillverkning och tillgång av förnybara drivmedel är en förutsättning för en omställning av fordonsflottan.

CUF vill se en mångfald av förnybara drivmedel för att täcka de olika behov som finns. Det offentligas ansvar är främst att styra mot minskade utsläpp och öka andelen förnybara bränslen. Men vi ser också att det offentliga kommer behöva komplettera näringslivet för att undanröja två stora hinder för en fossiloberoende fordonsflotta i tid: en svag infrastruktur för eldrivna alternativ och en produktion av flytande biobränslen som är för låg för att möta behovet.

Laddinfrastrukturen behöver förbättras genom en utbyggnad av snabbladdningsstationer och samtidigt behöver vi säkra att elsystemet klarar en ökning av antalet elfordon. Infrastrukturplaneringen i kommuner och regioner måste ta hänsyn till detta och staten måste ta ett större helhetsgrepp i frågan genom en nationell effektplan. Dessutom ser vi positivt på att försöken med elektrifierade motorvägssträckor utökas.

På landsbygden är problemet ofta att det saknas tillräckligt med aktörer som vill bygga och driva nya snabbladdningsstationer. CUF anser att relevanta myndigheter, som exempelvis Trafikverket, även i framtiden ges i uppdrag att aktivt söka ut lämpliga aktörer och projekt i takt med att elbilsanvändningen ökar i glesbygden. Målet är att elbilar ska kunna ägas och framföras utan problem oavsett var i landet man befinner sig.

En stor utmaning för att kunna klara omställningen är den otillräckliga produktionen av biobränslen. Produktionen av exempelvis biodiesel kommer att behöva flerdubblas fram till 2030 för att täcka behovet även om eldrivna vägtransporter, tåg och sjöfart lyckas ta en större andel av godstransporterna. CUF ser behovet av ett brett forsknings- och utvecklingsprogram där det allmänna krokar arm med akademin och det privata näringslivet för att öka produktionen av flytande biobränslen. I kombination med ekonomiska styrmedel och en kraftigt ökad kvotplikt ser vi detta som en möjlighet att både ställa om transportsektorn och ge Sverige en världsledande ställning när det gäller produktion av biodrivmedel.

Utöver detta ser vi gärna att satsningar på andra förnybara bränslen fortsätter och förstärks. Biogasen är ett viktigt inslag inte minst i den svenska kollektivtrafiken och hushållsnära insamling av matavfall bör vara standard och prisincitamenten för att sortera ut sitt matavfall borde öka.

Den offentliga verksamheten har ett stort ansvar för att ställa om till förnybara drivmedel. CUF anser därför att all offentlig verksamhet som köper eller leasar fordon bör välja fordon som går på el eller förnybara bränslen.

5.7 Hav och vattendrag

Tillståndet i svenska och internationella hav, vattendrag och sjöar är oroväckande. Överfiske, nedskräpning och övergödning medför problem för både havsmiljön och klimatet vilket kräver agerande. Fortsätter minskningen av arter av djur och växter kan vi nå en punkt utan återvändo. Där ekosystem är så pass rubbade att dessa inte kan återhämta sig, där djur- och växtarter sakta men säkert försvinner.

5.7.1 Östersjön

En av de största ekologiska katastroferna i vår närhet är Östersjön, där havsbottnen blir alltmer livlös och flera arter hotas. Vi ser enorma algblomningar under sensommaren av de giftiga cyanobakterierna. CUF kräver att det upprättas ett avtal mellan Östersjöländerna där de slår fast nollvision för utsläpp i Östersjön och en radikal minskning av det skadliga trålfisket. CUF vill se processer för restaurering av känsliga områden och undersökning av hur syresättning av havsbottnen kan förstärkas.

När det handlar om Östersjön är det naturligt att de länder som omger dessa hav stärker sitt samarbete för att med kraft kunna motverka miljöproblem. CUF förespråkar en särskild, multilateral, Östersjödomstol för att Östersjöländerna tillsammans med Ryssland ska kunna vända utvecklingen i ett av världens smutsigaste – tillika känsligaste – hav. Domstolen ska utgå ifrån Helsingforskonventionen, men kräver ett nytt och uppdaterat avtal mellan de berörda länderna. Östersjödomstolen ska ha juridisk makt att utdela straff till såväl individer, statliga eller privata organisationer eller företag som släpper ut miljöförorenande ämnen eller ägnar sig åt dumpning eller breddning. Vi anser att Sverige bör uppmuntra en liknande lösning för Medelhavet.

5.7.2 Förorening

CUF ser det som mycket problematiskt att det idag finns 10 gånger mer plast i haven än på 80-talet och att det 2050 beräknas finnas viktmässigt mer plast än fisk i haven. CUF vill därför se en bred internationell överenskommelse för förbättrad global sophantering, ökad återvinning av plastartiklar, och förbud mot dumpning av avfall i hav och floder. Både mikro- och makro-plaster utgör ett stort hot mot havsorganismer. EU-direktivet om förbud mot engångs-artiklar i plast är en god början för att minimera föroreningar och skapa incitament för innovation inom paketering.

Den största andelen av all plastförorening i våra hav utgörs idag av så kallat ”spökgarn”, det vill säga fiskenät och andra fiskeredskap som gått förlorade. Detta är ett oerhört stort problem både för miljön men också för människors och djurs hälsa. CUF vill därför se ett internationellt havsmiljöfördrag där frågan om spökgarn samt andra havsmiljörelaterade frågor adresseras.

Det finns stora problem med sjunkna fartyg som riskerar att läcka olja. Var de ligger är ingen hemlighet, men inget land vill i nuläget vill ta kostnaden för bärgning. I de fall då det inte finns något företag som kan hållas ansvarigt för att bärga fartygen anser CUF att staten bör gå in och ta kostnaden för att säkra havsmiljön, genom en fond som upprättats inom ramen av Helsingforskonventionen där berörda länder gemensamt finansierar nödvändiga åtgärder. Det gäller även den nedskräpning som vissa kustkommuner drabbas av. Att kommuner ska behöva ta en kostnad som i stor del kommer från utlandet eller är beroende av havsströmmar är inte rättvist och borde i större grad finansieras från statligt håll.

5.7.3 Övergödning

Rapporter om syrefria bottnar, giftig algblomning och fiskdöd blir allt fler och problemen har sitt ursprung i övergödningen. Ökad växtlighet i vattnen leder inte bara till synliga problem som minskat siktdjup. Det leder också till ökad konsumtion av syre nära bottnarna när växtmaterialet ska brytas ner. Många fiskarter lägger sina ägg på botten och dessa kan inte utvecklas utan syre. För att minska kväve- och fosforläckaget i sjöar och vattendrag, vill CUF satsa mer på anläggning av våtmarker samt verka för att det sker en översyn hur dessa utsläpp kan minskas. CUF ser positivt på det bidrag som utdelas till förmån för skyddszoner kring bäckar och åar då detta minskar problem med övergödning.

Industrin, reningsverk och jordbruk står för en stor del av utsläppen av kväve och fosfor. CUF tror starkt på utsläppsrätter för fosfor och kväve för länderna runt Östersjön. Sverige bör gå före och skapa ett eget system för utsläppshandel för att leva upp till de krav på minskade utsläpp som vi åtagit oss internationellt.

5.7.4 Arktis

Sverige är ett av medlemsländerna i Arktiska rådet, som arbetar för att skydda miljön i området samt bidra till den ekonomiska, kulturella och sociala utvecklingen i området. Arktiska rådet behöver få ökat mandat att reellt påverka utvecklingen i området. Dock så har Sverige ingen kust mot Arktis, men är ledande när det kommer till forskning på området och behöver större inflytande för att kunna påverka större länder som Ryssland och Danmark (Grönland). CUF anser att fokus för Arktis måste gå från att behandla primärt ekonomiska och säkerhetspolitiska frågor till att också inkludera miljö- och klimatfrågor.

Smältning av isen i området skapar förutsättningar för nya sjöfartsleder, det är dock viktigt att dessa potentiella transportleder för fartyg har minimal påverkan på miljön i regionen.

CUF förespråkar ett förbud mot all ny exploatering av olja till havs i det arktiska området. Säkerställa den kulturella, ekonomiska och sociala utvecklingen på ett hållbart sätt för lokalbefolkningen. CUF förespråkar att stora delar av arktisområdet ska bli naturskyddsområden.

5.7.5 Fiske

Dagens fiske är inte hållbart. En stor del av fiskekvoterna bestäms idag internationellt eller i överenskommelser med våra grannländer. CUF anser att fiskekvoterna för kommersiellt fiske till havs ska vara baserade på Internationella Havsforskningsrådets (ICES) rekommendationer. Vidare så står det storskaliga industriella fisket idag för en majoritet av överfisket som sker i havet och längs våra kuster, och fiskemetoderna som används är inte långsiktigt hållbara. Vi anser därför att en omfördelning av fiskekvoterna i Östersjön och Västerhavet bör genomföras, bort från det storskaliga industriella fisket och till fördel för det småskaliga kustnära fisket.

CUF stödjer ett system med överförbara fiskerättigheter, som får nyttjas under särskilda perioder. Även Sverige som fiskenation måste ta sitt ansvar, samt samverka med grannländer för att få stopp på tjuvfisket. Det behövs dessutom strängare straff för överskridande av kvoter liksom för tjuvfiske.

Ett hållbart kustnära fiske ökar de marina ekosystemens livskraft samtidigt som det bibehåller kustsamhällenas fiskesektorer och särprägel. Ett hållbart fiske är en central del i att säkerställa den fortsatta lönsamheten och biologiska förvaltningen av våra viktiga marina ekosystem, om fiskebestånden minskar så kommer möjligheterna för fiskesektorn att försörja sig också på sikt att minska. Ett rikt fiskebestånd säkerställer också möjligheten att på ett lönsamt sätt använda sig av mer skonsamma fiskemetoder. En översyn av dagens fiskeredskap bör dessutom göras för att det lagliga fisket ska kunna bedrivas utan att hota fiskbestånden.

Exempel på andra metoder är fiske med passiva redskap och krokfiske. Fiske med passiva redskap minskar bifångster, höjer kvaliteten på fångsten och påverkar inte havsbotten lika mycket som bottentrålning. Krokfiske en fiskemetod som är miljöcertifierad av bland annat KRAV. Gemensamma regler över nationsgränserna är också viktiga i sammanhanget där ett bra exempel skulle vara överenskommelser inom EU. CUF ser även ett behov av att kommuner ser över förvaltning av fiskebeståndet i kommunens mellanstora insjöar, vilket i sin tur gynnar ett mer varierat ekosystem.

Att våra floder, älvar, åar och bäckar får hålla så naturlig skepnad som möjligt är vitalt för den lekande fiskens överlevnad och bestånd. Idag är dock väldigt få vattenkraftverk, dammar och andra hinder utrustade med fungerande fiskvägar. CUF ställer sig därför positiva till åtgärderna i den nationella planen för omprövning av vattenkraft som syftar till att bygga och förbättra fiskvägar runt småskaliga, mellanstora och vissa storskaliga kraftverk. Vi anser även att åtgärderna i den nationella satsningen behöver inkludera fler dammar och liknande hinder som inte används till vattenkraft. Vidare anser vi att våra fyra nationalälvar fortsatt ska vara fredade och fortsatt vara skyddade från framtida vattenreglering i syfte att behålla dess natur, miljö och kulturvärden.

5.7.6 Bottentrålning

CUF är mycket kritiska till bottentrålning då denna fiskemetod bidrar till att bottenfauna förstörs och orimligt stora bifångster tillkommer, denna metod förekommer fortfarande i alltför hög utsträckning inom yrkesfisket i Sverige och världen. Därför vill CUF uppmana till användning av andra fiskemetoder som ger mindre påverkan på ekosystemen och minskar bifångsterna.

Bottentrålning bör vara förbjudet utan undantag i marina skyddsområden. Flera av de marina skyddade områden där fiske behöver regleras ligger utanför trålgränsen. Andra medlemsstater kan bedriva fiske eller ha fiskerättigheter i dessa områden. Det kan därför krävas förhandlingar inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik för att nå gemensamma överenskommelser.

5.7.7 Skyddade områden

Att inrätta effektiva fiskefria områden nationellt och regionalt för att skydda lek- och uppväxtområden är av stor vikt för att säkerställa att fiskbeståndet inte minskas till nivåer som hotar dess överlevnad och skapar potential för återhämtning. Fiskefria områden är inte bara bra för fiskstammar, utan även för ekosystemen som helhet eftersom de också skyddar fiskens livsmiljö och andra arter som finns där.

Sverige har infört tidsbegränsade geografiska fiskerestriktioner på nationellt vatten, det ställer sig CUF bakom. Men det behövs även större regionala områden som skyddas gemensamt av EU:s medlemsländer alternativt av berörda länder som nyttjar vattnet.

Marina skyddade områden kan innebära flera saker, som naturreservat, natura-2000 områden eller nationalparker. I dessa områden kan det röra sig om totalt fiskeförbud eller regleringar. Regleringen av fisket kan innebära att vissa arter är helt fredade, att det inrättas särskilda fredningsområden, fredningstider, tillträdesbestämmelser och/eller olika former av redskapsbegränsningar.

Utkast är den fisk som fiskaren inte vill ha, eller som enligt lag inte får fiskas antingen under en viss period eller för att fisken är för liten. Den fisken återförs till havet, ett så kallat utkast. Mycket av utkasten är småfisk, betydande fisk som ännu inte hunnit nå fullmogen ålder, vilket gör att bestånden av fisk blir kraftigt påverkade i och med att de flesta arter inte överlever när de slängs tillbaka. CUF anser att utkast ska vara olagligt och straffbart med sanktioner.

På nations- och EU-nivå är det viktigt att ta hänsyn till hur förbudet mot utkast efterlevs när fiskekvoterna sätts. Från och med 1 januari 2020 är det krav på landningsskyldighet för alla fisken inom EU, en bra början. Det är viktigt att säkerställa att landningsskyldigheterna (utkastförbud) genomförs och bötfälla fartyg som bryter mot dem. Landningsskyldighet innebär att fiskefartyg måste ta alla fiskarter som regleras av kvot tillbaka till hamn.

5.7.8 Fiskodling

Den storskaliga fiskodlingen i kassar till havs har gjort att vi har god tillgång till fisk för konsumtion, men den släpper samtidigt ut stora mängder av bl.a. fosfor och kväve. Dessutom krävs det en större insats av fisk i form av foder än vad som faktiskt odlas fram. Detta anser vi vara ohållbart. CUF anser att en omställning av fiskodlingarna i Sverige och resten av världen behöver göras. Till exempel så är småskalig hållbar landbaserad fiskodling ett bra komplement till dagens havsfiske. För de havsbaserade odlingarna så anser vi även att miljökrav behöver samordnas internationellt, för att undvika att vissa länder får konkurrensfördelar. Det är också viktigt att minimera användning av antibiotika inom fiskodling och reglera dess bruk inom EU.

5.7.9 Kontrollprogram i vattenråd och vattenvårdsförbund

Idag sker kontroll av vattendrag, så kallad recipientkontroll, ofta i vattenråd eller vattenvårdsförbund. I de fall verksamheter är skyldiga att genomföra en sådan kan de frivilligt välja att ansluta sig i råd eller förbund, eller genomföra kontrollen själva. Recipientkontrollen innebär att verksamheter, som industrier och jordbruk ska mäta deras utsläpp i vattendrag. Idag sker detta på olika sätt, genom att olika råd och förbund möter olika ämnen på olika sätt genom separata upphandlingar. CUF anser därför att detta bör samordnas under Havs- och vattenmyndigheten som bör utföra kontrollerna enhetligt i hela landet. En samordnad kontroll skulle skapa en likvärdighet, samtidigt som det skulle skapa en mer effektiv kontroll. Kostnaden för kontrollen bör betalas av den som släpper ut, med en behovsanpassad avgift för samtliga aktörer vid vattendrag. Idag ställs bara kraven i de fall länsstyrelsen prövar verksamhetens tillstånd, CUF anser att alla verksamheter som har utsläpp som påverkar vattendrag ska betala för kontrollerna.

5.7.10 Våtmarker och vattenvårdande åtgärder

Målsättningen att nå god vattenstatus är avgörande för att klara framtida vattenförsörjning. En del i att klara detta är att öka resurserna till vattenvårdande åtgärder, exempelvis genom våtmarksinvesteringar och liknande. Våtmarkerna fyller en viktig funktion att fånga upp näringsämnen från exempelvis jordbruket. Satsningarna på detta måste öka, och arbetet intensifieras. CUF vill därför se ökade investeringar i vattenvårdande åtgärder.

5.7.11 Vattenrening

Nedsmutsningen av vatten är ett utbrett problem som måste prioriteras högt i hela Sverige. Idag skapar kemikalier, mikroplaster, läkemedelsrester och andra skadliga ämnen såväl miljö- som hälsoproblem. Detta då Sveriges reningsverk inte är anpassade till varken blandningen eller utbredningen av dessa. När vatten inte renas från skadliga ämnen i reningsverken kan hela ekosystem påverkas - särskilt vattenlevande djur - vilket i slutändan även skapar bekymmer med livsmedel för oss människor.

CUF anser därför att det är av yttersta vikt att vattenreningen i Sverige byggs ut och förbättras. Satsningar bör göras på avancerad vattenrening - det vill säga system för vattenrening där högre krav ställs på teknisk utrustning, vattenkvalitet och reningen av mikroföroreningar. Genom ett lyft av teknikerna för avancerad vattenrening skulle svårnedbrytbara och vattenlösliga ämnen inte som i dagsläget gå mer eller mindre opåverkade genom verken. Detta skulle i sin tur ge högre vattenkvalitet och minska den miljöpåverkan som skadliga ämnen i vattnet skapar.

För att Sveriges vatten ska kunna nyttjas på bästa möjliga vis är det därtill mycket viktigt att öka konsumentmedvetenheten kring vad skadliga ämnen i vatten innebär. CUF anser därför att läkemedel bör miljömärkas, så att människor blir mer medvetna om den påverkan läkemedel har på miljön när dessa spolas ned i vårt avloppsvatten. Detta system bör kompletteras med ett producentansvar för läkemedelsrester i vatten.

En utmaning i flera städer är breddningar. Detta innebär att avloppssystemet blir överbelastat vid skyfall vilket skapar ett behov av att släppa ut orenat avloppsvatten i vattendrag. Detta leder i sin tur till problematik med vattenkvaliteten i bad- och dricksvatten. Investeringstakten i Vatten- och avloppssystemet borde öka för att motverka breddningarna. Stadsplaneringen borde också anpassas för att fördröja regnvatten vid skyfall, bland annat genom svackdiken och olika former av gröna dagvattenmagasin. Detta skulle minska antalet breddningar, samtidigt som det skulle kunna skapa värdefulla marina biotoper i stadsbilden.

5.8 Gröna samhällen

För att möta klimathotet och nå målen i Agenda 2030 måste vi övergå till ekologiskt hållbara städer och samhällen. Frågor som rör vattenförsörjning och luftkvalitet blir allt mer viktiga och måste hanteras för att vi ska kunna skapa hållbara samhällen. Låga bullernivåer, rent vatten, ren luft och tillgång till grönområden ger ökad hälsa, såväl fysiskt som mentalt. CUF tycker att politiker och myndigheter såväl internationellt som regionalt och lokalt måste vidta ambitiösa åtgärder för att forma gröna, attraktiva och hållbara städer.

5.8.1 Hållbara transporter

Samhällsplanering med fokus på hållbara transporter är ett viktigt verktyg för att skapa gröna samhällen. En nyckel till detta är att koordinera bebyggelse och transportsystem, där man prioriterar hållbara persontransporter i form av gång, cykel och kollektivt resande. Dessa reseformer måste vara lättillgängliga och praktiska. Tar samhällsplaneringen inte hänsyn till detta riskerar man att skapa utökat beroende av personbilen. Parkeringar är ett annat medel för att styra transporter, genom att ej prioritera centrala ytor till parkeringar kan man minska trafiken. Även godstransporter måste få förutsättningar att genomföras på ett så klimateffektivt sätt som möjligt. Allt detta främjar såväl den lokala närmiljön såväl som klimatet.

5.8.2 Klimatanpassningar

En viktig fråga för våra urbana miljöer är att staden kommer att utsättas för bland annat översvämningar och värmeböljor allt oftare under decennierna som följer. Därför måste städerna klimatanpassas genom att dagvattensystemet dimensioneras för mer intensiva regn. En annan viktig del i anpassningen är att aktivt använda sig av ekosystemtjänster och grönska som kan erbjuda skydd mot extremt väder, regnvattenfiltration med mera. Städerna behöver planeras med gröna ytor som utformas så att de gynnar den biologiska mångfalden, dämpar buller, ger solskydd, tar hand om dagvatten, skapar ett bra mikroklimat, gynnar pollinatörer och bidrar till olika sociala och rekreativa värden.

5.8.3 Luftkvalitet

Hållbara stadsmiljöer är många gånger synonymt med luftkvaliteten i en stad eller en kommun. Där har Sverige vid upprepade tillfällen kritiserats av EU-kommissionen för att inte nå de gränsvärden som antagits genom EU:s Luftkvalitetsdirektiv från 2009. Det handlar främst om gränsvärdena för kvävedioxid och mindre partiklar som i stor utsträckning kommer från vägtrafiken. Enligt Svenska Miljöinstitutet dör årligen runt 5000 människor i förtid i Sverige till följd av höga halter av luftföroreningar. Även foster kan skadas innan födsel och sjukdomar som astma blir ett amplifierat problem bland barn och unga.

För att stävja de problem som förorsakar höjda halter av luftföroreningar har en del städer infört dubbdäcksförbud på hårt drabbade gator. Trots de positiva effekter som ett dubbdäcksförbud medför i form av minskade halter av farliga luftföroreningar ställer sig CUF negativa till ett sådant förbud. Ett dubbdäcksförbud är ett klumpigt verktyg för att få fram bättre luftkvalitet eftersom det ställer till med problem för näringsidkare och den offentliga sektorn i och med att framkomligheten och tillgängligheten försämras. CUF anser att det istället för dubbdäcksförbud ska vara möjligt för kommuner att inrätta lokala dubbdäcksavgifter, liknande den modell som finns i Norge. Lokala dubbdäcksavgifter minskar inte framkomligheten och tillgängligheten för vägtrafik i ett område samtidigt som 2015 års Partikelhaltsutredning visade att det är ett effektivare medel för att minska luftföroreningar eftersom de ökar incitamenten att använda dubbfria däck.

En annan åtgärd för att stävja ökade luftföroreningar är inrättandet av miljözoner. Utvecklingen av befintliga och nya lokala miljözoner i kommuner ser CUF som en positiv väg framåt eftersom det minskar exponeringen för farliga luftföroreningar från fordon som drivs av fossila bränslen. Den minskade exponeringen är en vinst för samhället i stort men även för utsatta grupper, såsom barn. Däremot anser CUF att det är viktigt att nödvändiga samhällsfunktioner såsom polis och räddningstjänst fortfarande har möjlighet att röra sig inom miljözoner, även om det aktuella fordonet i normala fall ej skulle tillåtas.

5.8.4 Kommunal verksamhets klimat- och miljöpåverkan

Kommunerna står för en betydande del av den offentliga verksamheten i Sverige och med detta kommer också ett tungt ansvar för att agera som ett föredöme i att reducera klimat och miljöpåverkan. CUF anser därför att det är av stor vikt att all kommunal verksamhet ska bli klimatneutral. Detta uppnås genom framför allt upphandling av resurser som går åt i den löpande verksamheten men också byggnation av lokaler. Anställda och förtroendevalda som reser i tjänst eller i uppdraget ska även styras till att resa klimateffektivt. För att skapa en tydlighet i klimatarbetet bör kommuner använda sig av koldioxidbudgetar för att styra arbetet mot årliga utsläppsminskningar.

Det samlade värdet av offentlig upphandling i Sverige uppgår årligen till cirka sju miljarder kronor. Genom att ställa rätt krav i upphandlingar kan upphandlande myndigheter bidra till en hållbar utveckling. I de fall det är lämpligt anser CUF därför att myndigheter vid utformningen av upphandlingsunderlag alltid bör ta hänsyn till miljö och klimat och öppna upp för förfaranden som gynnar innovativa lösningar och förslag för en hållbar utveckling. Detta kan exempelvis göras genom att basera tilldelningen på bästa förhållandet mellan pris och kvalitet och lägga särskild vikt vid miljöegenskaper.

CUF ser stora problem i mängden mikroplaster som avsätts i våra hav och vattendrag genom användandet av gummigranulat vid konstgräsplaner. Här bär kommunerna ett ansvar att säkerställa att hållbara alternativ till gummigranulat används vid anläggning av nya konstgräsplaner, exempelvis expanderad kork. På sikt vill vi helt fasa ut användningen av gummigranulat.

5.8.5 Vattenförsörjning

Vatten är nödvändigt för alla former av liv. Det är därmed av yttersta vikt att Sveriges vattenförsörjning sker hållbart, effektivt och miljövänligt så att alla har tillgång till färskt och rent dricksvatten. De senaste årens svårigheter kopplade till vattenbrist under Sveriges varmare månader påvisar behovet av detta.

Dagens sätt att använda resurser i Sverige och världen är inte hållbar, något som även gäller förbrukningen av vatten. Kraftig användning av vatten är inte bara dålig för att det innebär att mer vatten behöver renas i våra reningsverk, men det finns även andra problem och risker. I vissa kommuner som tillhandahåller vatten till befolkningen används endast fast pris per person som bor i hushållet. Detta är något CUF ser negativt på eftersom det inte skapar några som helst incitament att spara på vattnet - oavsett om det finns i överflöd eller om det är torka. Därför vill CUF att alla kommuner ska införa en kombination mellan fast avgift och rörligt pris på vatten. Den fasta avgiften betalar konsumenten för den service hen får tillgång till medan den rörliga delen beräknas per kubikmeter levererat dricksvatten. Genom denna metod belönas konsumenten för att spara på denna ovärderliga och mer och mer hotade resurs.

CUF anser att dagens system för vattenförsörjning måste förbättras. Det kräver insatser och samordning mellan privatpersoner, kommunen och staten. För att alla i Sverige ska ha tillgång till vatten under årets alla månader måste det ställas krav på kommunerna att komma med både kort- och långsiktiga planer för en hållbar lokal vattenförsörjning. Detta kan i sin tur bidra till bättre vattenförsörjning i hela Sverige. CUF anser även att kommuner ska kunna söka statligt stöd för att investera i klimatsmart teknik som ämnar till att minska vattenförbrukningen.

Miljö och klimat