Demokrati
Människan
Jämställdhet
Migration och integration
Miljö och klimat
Utbildning
Ekonomi
Internationell politik
8.1 Internationell handel
8.2 Folkrätten
8.3 Terror och hot mot medborgarna
8.4 Miljö och klimat
8.5 Situationen i världen
8.6 Internationell hälsa
8.7 Bistånd
8.8 EU-politik
8.9 Vapenexport
8.10 Haven
8.11 Rymden
8.12 FN
Bostäder och infrastruktur

8. Internationell politik

CUF:s vision är en friare värld där så mycket makt som möjligt ligger så nära den enskilda människan som möjligt och där mänskliga rättigheter på riktigt garanteras. Vår värld är också en värld där människor inte begränsas av gränser och krav på visum. Alla människor ska kunna röra sig fritt.

CUF menar att vägen till en bättre värld går via möjligheten för människor och varor att röra sig obehindrat över nationsgränser. Ökad fri rörlighet och frihandel skulle fortsätta den snabba minskningen av fattigdom och misär i världen.

För att flytta makten till människan är fria val och demokratiska rättigheter nödvändiga. Demokrati går dock inte att påtvinga människor ovanifrån, utan är avhängigt en kombination av utbildningsnivå, effektiva mekanismer för att lösa gruppkonflikter och förtroende människor emellan. Ett vitalt civilt samhälle är en förutsättning för att det ska kunna växa fram. För att kunna skapa rättvisare förhållanden mellan världens länder måste alla världsmedborgare få tillgång till mat, utbildning och handel. Kvinnors utbildning är i dagsläget särskilt prioriterad för att förbättra förhållandena för barn, samt för att öka kvinnors – och därmed familjernas – självständighet.

Världen står inför flera gemensamma utmaningar, kanske främst den globala uppvärmningen. Multilaterala frågor kräver multilaterala lösningar. Miljö- och migrationsfrågorna kan inte lösas i ett land, utan måste lösas gemensamt och kräver därför globala arenor. Här måste frihet och mänskliga rättigheter världen över stå i centrum. För att nå dit måste FN och EU omstruktureras. Det är direkt olämpligt att förtryckande stater kan blockera viktiga beslut och insatser. Vi måste gemensamt snabbt kunna ingripa när stater begår övergrepp mot sin egen befolkning. Därför är ibland militära insatser nödvändiga.

Under 2010-talet har situationen på många håll i världen varit orolig, på ett sätt som har varit livshotande eller dödligt för miljontals människor. Migrationsströmmarna i världen är större än på länge, och Sverige ska självklart stå öppet mot omvärlden. Samtidigt ska vi komma ihåg att mycket också utvecklas till det bättre, att vi uppnått flera av millenniemålen, att fattigdomen sjunker snabbt och att allt fler barn och ungdomar går i skolan. Vi är övertygade om att mer rörlighet av människor och varor är essentiellt för att den utvecklingen skall fortsätta.

8.1 Internationell handel

Sveriges, liksom världens, ekonomi och utveckling är beroende av internationell handel. Både i och med EU-samarbetet, som ger våra företag möjligheten att nå nästan alla Europas marknader, men även genom vår långa historia av stark export och import, och de många stora internationella företag vi har. Till stor del är detta varför vi hållit goda internationella relationer under en så lång tid. I en global ekonomi där vi kommit andra länder närmare än någonsin, både ekonomiskt och i övrigt, så är det viktigt att Sverige har ett ekonomiskt system som tar internationella företag och svensk export i beaktande. Världens välfärd byggs på globalisering.

8.1.1 Frihandel, globalisering och handelsavtal

En grund i en liberal, globaliserad värld är den internationella frihandeln. Frihandeln ger människor i utvecklingsländer chansen att handla och producera tillsammans med rikare länder, vilket gör att utvecklingsländerna bygger upp starkare ekonomier, där fler får chans till arbete, klassresor och ett bättre liv.

Frihandel är det snabbaste och effektivaste sättet att minska fattigdom. Med de erfarenheter vi har idag kan vi konstatera att fattigdomen aldrig kommer att kunna bekämpas utan öppna gränser och goda förutsättningar att bedriva handel. De länder som lyft sig ur fattigdom till välstånd har gemensamt att de blivit rikare genom att handla med andra. CUF är för frihandel utan subventioner och tullar. Det är därför viktigt att generella subventioner av jordbruksprodukter slopas och att andra handelshinder också rivs. Alla länder måste kunna agera på den globala marknaden.

Dit frihandeln inte når är biståndet en viktig del. Biståndet måste emellertid i högre grad inriktas på hjälp till självhjälp och ha tydligare riktning. En stor del av biståndet idag går tyvärr till ineffektiva och i många fall kontraproduktiva projekt med otydliga mål. CUF anser att det är viktigare att ha ett välriktat och effektivt bistånd än ett generöst bistånd som slösas bort. Vi anser även att skulderna som utvecklingsländer har till de rika delarna av världen ska avskrivas.

Frihandeln upprätthålls med internationella handelsavtal. På grund av detta står CUF positiva till handelsavtal likt CETA, samt verkar för ett införande av TTIP.

När protektionismen växer sig allt starkare är det viktigare än någonsin att vi står upp för frihandeln och handelsavtalen. CUF anser att byggandet av en rikare värld och starkare ekonomier byggs på handelsavtal och internationella samarbeten.

8.1.2 Tullar

Många nationer använder tullavgifter som ett merkantilistiskt sätt att främja de nationella företagens internationella handel, men samtidigt skydda dessa från internationell konkurrens. Flertalet ekonomer har genom tiderna bevisat att detta inte funkar och i slutändan missgynnar nationens egna företag och utvecklingen i landet.

Att använda sig av tullavgifter är ett föråldrat sätt att skydda företag från konkurrens och skadar marknadens naturliga utveckling. CUF anser därför att Sverige bör avskaffa tullavgifterna helt.

8.1.3 Ekologiska och sociala ramar för handel

Handeln måste dock bedrivas med ekologiska och sociala ramar. Alla verksamheter bör bära sina egna kostnader, och det gäller i allra högsta grad transporter. Därför vill vi att ett system med global koldioxidskatt införs. Lika viktigt är att de mänskliga rättigheterna respekteras vid produktionen. Rätten att organisera sig måste finnas och vidriga förhållanden på arbetsplatserna motverkas. Barnarbete, som nästan alltid är en följd av fattigdom understryker vikten av att fattigdomsbekämpningen fortgår. Genom ökat välstånd kan fler barn ges möjlighet till skolgång. Globaliseringen ställer allt högre krav på att det civila samhället är aktivt och arbetar med individens rätt som grund.

Innan en global koldioxidskatt finns på plats bör internationella handelsavtal användas som verktyg för att främja klimatomställningen. Detta kan göras exempelvis genom att ställa klimatkrav och verka för klimatåtgärder i andra länder.

8.2 Folkrätten

Folkrätten är det enda system vi har som reglerar förhållandet mellan stater. Tyvärr visar den brister när det kommer till konflikterna i Darfur; eller i det forna Jugoslavien, där folkmord begåtts men ingen agerade förutom USA – som då bröt mot folkrätten. CUF anser att det var rätt av USA att intervenera och stoppa folkmordet på Balkan. Folkrätten bör därför ombildas till att bli just en folkens rätt. Den måste sätta FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna i centrum. Ingen regim eller ledare har rätt att förgripa sig på sin befolkning.

Rätten till självständighet måste utgå från ett folks vilja att bli självständiga, därtill kommer legitima krav på ett geografiskt definierat område, ett fungerande styre och avsaknaden av mer legitima anspråkstagare på samma område. För att skydda minoriteter från förtryck och förföljelse kan självständighet vara ett alternativ.

CUF menar att det finns stora risker med att västvärlden idag lämnar nästan all militär intervention till USA. Dels innebär det att amerikanska inrikespolitiska förändringar snabbt kan påverka omvärlden kraftigt. Det skapar sämre långsiktighet och stabilitet i världen. Det innebär också att USA, ensamma, får väldigt mycket inflytande över världspolitiken, och att rollen som världspolis cementeras av andra länders passivitet. CUF menar att resten av världen inte kan förlita sig på USA:s status som världspolis, och att fler länder måste ta större ansvar för världssäkerheten.

Världens länder har undertecknat många viktiga överenskommelser. I de flesta fall är det viktigt att världens länder kan sluta upp bakom dessa. En av de viktigaste överenskommelserna är Barnkonventionen som tydliggör vilka grundläggande fri- och rättigheter som världens barn ska garanteras. CUF kräver att de stater som ej ännu skrivit under och ratificerat den snarast gör det. Dock ska CUF verka för att barns rättigheter världen över ska garanteras, oavsett vilka dokument ett lands ledare har undertecknat eller ratificerat.

CUF kräver också att alla länder snarast ansluter sig till Ottawakonventionen om förbud mot personminor. CUF anser också att den part i en konflikt som spridit minor, i de fall det är möjligt att fastställa, ska vara med och betala röjningskostnaderna. Samma sak ska gälla för ej exploderad ammunition via till exempel klusterbomber. Sverige bör under internationell ledning delta i röjningsinsatser världen över.

Eftersom vi anser att internationella överenskommelser och konventioner som ratificerats ska följas behöver vi också kunna hota med sanktioner när de inte följs. Då är exempelvis institutioner som Europadomstolen för mänskliga rättigheter ett viktigt instrument. Då Ryssland vägrar ratificera Protokoll 14 och inte heller implementerar Protokoll 6 gällande Europadomstolen lamslås tyvärr domstolens arbete. Detta är inte acceptabelt.

Den internationella brottsmålsdomstolen, ICC, måste kunna verka med full kraft. Det är därför viktigt att länder som inte ratificerat fördraget, påverkas att acceptera domstolens juridiska kraft. ICC ska döma enskilda individer som gjort sig skyldiga till brott mot krigets lagar, brott mot mänskligheten och folkmord. Den internationella domstolen i Haag, som ger rekommendationer i tvister mellan stater, ska få större slagkraft genom att den får ett tydligare juridiskt mandat att avgöra tvister och fördöma stater som brutit mot folkrätten.

Sverige ska inte medverka till att mänskliga rättigheter kränks. Därför är bruket av så kallade ”diplomatiska garantier” i grunden oacceptabelt vid avvisningsärenden. Med länder vars regimer är kapabla att följa de mänskliga rättigheterna bör långsiktiga avtal slutas. Om det är aktuellt med avvisning till ett land där regimen gjort sig skyldig till eller kan misstänkas för brott mot de mänskliga rättigheterna ska avvisningen inte verkställas. CUF vill också verka för att Sverige tar ställning mot diplomatiska garantier och aktivt arbetar för att sådana inte ska användas.

8.3 Terror och hot mot medborgarna

Terror tar sig olika uttryck, såväl enskilda organisationer som stater kan bedriva sådan verksamhet. Terror i alla dess former måste bekämpas, dock är terror som metod svår att hantera på grund av att den ofta utförs av nätverk som verkar i det fördolda.

Terrorgruppernas grogrund måste motverkas. För att motverka rekrytering till terrorgrupper måste fattigdomen bekämpas. Respekten mellan religioner och kulturer har vi alla ansvar för att bidra till. Men framför allt måste spridandet av demokrati, mänskliga rättigheter och marknadsekonomi fortgå om terrorismen ska kunna motverkas.

Rädslan för terroraktioner och arbetet mot terror får aldrig sätta grundläggande mänskliga fri- och rättigheter ur spel. I själva verket kan följden av sådana reformer bli en minskad respekt för de demokratiska institutionerna och en ökad grogrund för terrorism. En internationell domstol med sanktionsmöjligheter kan vara ett sätt att komma till rätta med statsterrorism.

Demokratiska länder och organisationer måste samverka för att stödja demokratiska grupperingar i diktaturer, vi får inte vända förtryckta folk ryggen utan i stället försöka bedriva handel och skapa kontaktmöjligheter.

8.4 Miljö och klimat

Fattigdomsbekämpning är essentiellt för byggandet av en fredlig värld. Där blir miljöarbetet ett viktigt instrument. En dålig miljö förstör de grundläggande möjligheterna för jordbruk och matförsörjning.

En övervägande majoritet av världens klimatforskare anser att klimatförändringarna är en realitet. De som drabbas hårdast är de som bor i världens fattigaste länder men även industrialiserade länder har fått uppleva konsekvenserna av den globala uppvärmningen. CUF vill se ett Sverige som fortsatt föregår med ett gott exempel och leder klimatfrågan på global nivå. Sverige ska arbeta för att minska sin negativa klimatpåverkan och delta aktivt i de internationella klimatförhandlingarna. Sverige ska också pressa länder med stora utsläpp av koldioxid såsom USA, Norge, Indien och Kina. Likaså ska Sverige driva på för att världens länder ska höja sina mål om begränsningar i sina utsläpp och försäkra att ländernas insatser går att följa upp genom ett transparent rapporteringssystem. För att stärka vår röst, krävs det att vi tar hjälp av EU. Tillsammans med EU och FN ska Sverige ta sitt ansvar och aktivt bidra till att diskussionerna fortsätter.

Rent färskvatten ska vara en grundläggande mänsklig rättighet, en rättighet som ska komma alla till del, därför motsätter CUF sig alla regleringar som innebär att vattnet inte kommer de allra fattigaste till del. Sverige och EU ska dra tillbaka de krav som ställs på privatisering av vattensektorn inom ramen för GATS-avtalet om detta innebär att färskvattenförsörjningen för de fattigaste stryps.

8.5 Situationen i världen

Ett stort antal av de konflikter som rasar runtom i världen är djupt rotade och svåra att hejda. Ändå har världen under de senaste hundra åren blivit fredligare och mer demokratisk. Vi ser en fortsatt positiv utveckling. Men trots att framtiden i det avseendet kan betecknas som ljus finns det ännu problem som världssamfundet måste ta itu med. Det är sällan enkelt, men att en lösning är svår att finna får inte bli ett argument för att vara passiv. FN, EU och andra aktörer måste ta sitt ansvar.

CUF vill självfallet se fredliga och demokratiska lösningar på alla konflikter. Liksom vi också vill se att utvecklingen går mot liberalisering och ökad öppenhet. I praktiken måste dock det primära målet vara att trygga säkerheten och undvika storskaliga konflikter, varför militära insatser ibland kan vara nödvändiga.

I krig, konflikter och oroligheter råkar ofta kvinnor, barn och HBTQIA+-personer mycket illa ut. CUF anser att det är av högsta vikt att kvinnors, barns och HBTQIA+-personers livsvillkor, förutsättningar och perspektiv ses som en viktig och naturlig del av de frågor som rör fred, krig och säkerhet.

Mänskliga rättigheter kan aldrig tas för givet. Världssamfundet kommer alltid behöva vara på sin vakt för att försvara dessa. Idag finns stora utmaningar att övervinna för att de mänskliga rättigheterna ska kunna bli en självklarhet för alla människor. Ständigt uppstår nya konflikter och situationer som kräver insatser för att skydda dessa. De allt vanligare inomstatliga konflikterna och det sexuella våldet är två exempel på detta. CUF är extremt kritiska till tendenser till kärnvapenupprustning som vissa länder visar upp. Sverige måste ta en aktiv roll i nedrustningsprocessen.

8.6 Internationell hälsa

CUF menar att internationell hälsa är en fråga om både mänskliga rättigheter och uppbyggnaden av länders samhällsstruktur. Avsaknaden av fungerande sjukvård, vattenförsörjning och sanitetssystem i många delar av världen drabbar framför allt kvinnor, barn och äldre. För att säkerställa att människor får drägliga levnadsförhållanden är därför den internationella hälsan helt väsentlig att prioritera.

Att höja den sanitära standarden och tillgången till rent vatten i världens utvecklingsländer är en helt avgörande förutsättning för den internationella hälsan. Det bidrar till att minska smittospridningen av allvarliga sjukdomar och infektioner, kunna ge människor en säker vård i rena miljöer och snabbt bygga upp sjukvårdssystem i instabila områden.

Tillgången till läkemedel och medicin i utvecklingsländer behöver också förbättras genom att och förenkla och utveckla läkemedelshandeln med resten av världen. Genom ökad handel inkluderas utvecklingsländerna i den internationella ekonomin men får samtidigt ökad tillgång till befintliga läkemedel. Det främjar ländernas ekonomiska utveckling för att långsiktigt bland annat, kunna bygga upp egna läkemedelsindustrier.

CUF vill att frågan om superresistens får betydligt mer uppmärksamhet. Såväl EU som globala samarbetsorgan behöver ta frågan om både antibiotikaresistens och annan läkemedelsresistens på allvar. CUF vill skärpa och utöka de globala målen om superresistens, samt ytterligare vässa EU-lagstitftning mot bland annat utfodring av djur med antibiotika. Befintlig lagstiftning måste också beivras. Rimligtvis kan EU dra in regionstöd till länder och regioner som inte följer den lagstiftning som finns. CUF vill också att informationen kring antibiotikaresistens förbättras så att den når fler människor, både nationellt men också globalt.

CUF menar också att i slutändan är det helt avgörande att stoppa klimatförändringarna för att skapa bättre internationell hälsa. När vattnet blir varmare trivs både till exempel kolerabakterier och malariamyggor bättre, och vi ser bland annat att kolera och malaria sprider sig i områden där sjukdomarna inte funnits tidigare. Att stoppa klimatförändringarna är att minska sjukdomar och bakteriers spridning, och därmed ge fler människor förutsättningar för en bättre hälsa.

8.7 Bistånd

Svenskt bistånd har under decennier bidragit till att bekämpa fattigdom och till hållbar utveckling runt om i världen. Sveriges biståndsmål bör vara relaterat till praktiska effekter på fattigdomsbekämpning, fokusera på institutionsbyggande, demokrati, miljö samt hjälp till självhjälp, och uppgå till en procent av landets BNI.

8.7.1 Utvecklingsbistånd

Att biståndsmedel ska användas effektivt och uppnå godtagbara resultat är en viktig princip som biståndspolitiken måste utgå ifrån. Samtidigt riskerar ett ökat fokus på resultatstyrning och mätbara mål att leda till överdriven detaljreglering, att kortsiktiga projekt prioriteras framför långsiktigt hållbar utveckling, och att stora resurser läggs på att utvärdera och kontrollera genomförda projekt i stället för att facilitera biståndet. För att undvika onödig och ineffektiv byråkrati bör resultatstyrning därför vara ett verktyg som används restriktivt.

Enligt OECD-DAC:s regler är det möjligt för ett givarland att göra avräkningar från biståndsbudgeten för kostnader som uppkommit till följd av migration till givarlandet. Stora och plötsliga avskrivningar gör dock att finansieringen till biståndsorganisationer blir ryckig och oförutsägbar, och leder till en praxis där regeringen anser det godtagbart att använda biståndet för att täppa till hål i andra delar av statsbudgeten. Därför vill CUF se en begränsning av avskrivningarna som tar hänsyn till långsiktighet och förutsägbarhet för såväl givare som mottagare.

Som ett led i att öka det lokala näringslivets inkludering och effektiviteten i biståndsarbetet ser CUF positivt på användningen av garantier för lån, och vi ser gärna att garantiramen utökas ytterligare för att möjliggöra fler nya företag och projekt i mottagarländer.

CUF menar att biståndet ska inriktas mot hållbar utveckling och i första hand gå till att stödja lokala behov istället för direkt till nationer. CUF ser positivt på utvecklingen där man går ifrån att ge bistånd direkt till stater utan istället stödjer lokala NGO:s där lokalbefolkningen direkt kan se effekterna. CUF anser att demokratiarbete och mänskliga rättigheter genomförs bäst av NGO:s. Vi tror också att med ekonomisk utveckling och ökat bistånd kommer demokratin och mänskliga rättigheter att utvecklas, då det medför stabilitet att kunna arbete med de frågorna. Inget bistånd får vara kravlöst, att ställa krav på arbete för rättsstatlighet, mot korruption och för mänskliga rättigheter bör vara självklart för att bistånd ska utdelas. Ekonomisk utveckling och demokratisk utveckling går hand i hand. Skuldavskrivning ska kunna ske för högt skuldsatta länder, men det måste ställas krav på demokrati och mänskliga rättigheter för att de ska vara en möjlig åtgärd.

Utbildning, särskilt för flickor är enligt UNICEF en avgörande faktor för ett lands utveckling och viktigt i kampen mot fattigdom. Därför bör utbildning och kompetensutveckling vara ett fokusområde i arbetet med bistånd. Mikrolån har också visat sig vara effektivt för att utveckling i områden då lokalbefolkningen då får möjlighet att utveckla sin egen verksamhet, tex. vid köp av en cykel, en symaskin eller boskap.

Det är också viktigt att prioritera hälsofrågorna. Fokus på sexuell och reproduktiv hälsa är även de viktiga för utvecklingen, både för jämställdhet samt den ekonomiska utvecklingen. När kvinnor har möjligheten att kontrollera sin fertilitet utbildar sig kvinnor i regel längre, färre barn föds och de barn som föds lever längre. Tillgång till preventivmedel, säkra aborter och mödravård är vitala åtgärder för kvinnor specifikt, men också för den totala utvecklingen i ett land.

Det bistånd som ges direkt till nationerna ska i första hand användas för att bygga upp administrativa och politiska system, och stimulera så kallad ”Good Governance”. Med Good Governance menas ett demokratiskt styrelseskick med insyn i den offentliga makten, skydd och respekt för mänskliga rättigheter, oberoende massmedier och en fungerande rättssäkerhet. Bistånd ska också kunna användas för att bygga upp infrastruktur och grundläggande samhällsservice.

Vi måste agera inom EU för att unionens bistånd används i enlighet med ovanstående mål och de initiativ som EU tagit för att minska handelshindren till unionen bör fortsätta och utvecklas vidare, såsom “Aid for Trade”.

8.7.2 Humanitärt bistånd

Humanitärt bistånd är till för att rädda liv, lindra nöd och upprätthålla värdigheten för människor som drabbas av krig, kriser eller naturkatastrofer. CUF anser att finansieringen för det humanitära biståndet behöver präglas av långsiktighet och stabilitet, och bör därför undantas helt från eventuella avskrivningar.

AIDS-epidemin i de fattiga delarna av världen är mycket alarmerande, dels på grund av sjukdomen i sig, dels på grund av de problem som skapas när stora delar av den arbetsföra befolkningen dör i sjukdomen. För att vi ska kunna bekämpa fattigdom i världen krävs därför kraftfulla insatser för att stoppa spridningen av HIV/AIDS-smittan.

Att ge matbistånd bör anses som en sista utväg och endast ges till länder i en akut kris, för att inte slå ut den lokala livsmedelsmarknaden. I de fall matbistånd anses nödvändigt bör man se över ifall maten ska kunna köpas in från det drabbade landet.

8.8 EU-politik

Gränser är ett begrepp som skapat splittring vid otaliga tillfällen. Att gränser suddas ut genom mänskliga kontakter och handel är viktigt för att ena människor och förhindra motsättningar. EU är ett tydligt exempel där man genom fri handel och dialog lyckats ena forna fiender till enighet kring en fredlig utveckling. EU kan bli ett gott exempel i världshistorien. Men det kräver större insikter om de behov som finns i exempelvis tredje världen. Tendenser till att EU sätter upp murar mot omvärlden måste stoppas. Frihandel bygger inte bara på att vi kan handla med tredje världen, utan att tredje världen också kan handla med oss.

8.8.1 EU:s migrationspolitik

En av de viktigare principerna för EU är den om de fria rörligheterna som fastslogs i Romfördraget. Genom att varor, tjänster, kapital, och arbete kan röra sig fritt inom EU skapas förutsättningar för ett gott handelsutbyte mellan invånarna i de olika medlemsstaterna. En ökad öppenhet är en förutsättning för att samarbetet ska överleva på̊sikt. Att människor får röra sig fritt inom EU är fantastiskt, men inte tillräckligt. Visionen om fri invandring måste gälla hela EU även om det kommer ta tid att ta sig dit, det måste ske hand i hand med ett ökat kulturellt utbyte. Ett enkelt sätt att öka rörligheten av människor mellan nationer är att avskaffa krav på visum vid inträde i ett land, vi vill därför se att krav på visum för att besöka EU även för medborgare i länder utanför EU avskaffas i största möjliga utsträckning.

Ett steg för att öka den fria rörligheten är att arbeta för att införa ID-kort som gäller internationellt, även utanför EU. Det finns också ett värde av att man genom en svensk e-legitimation kan sköta ärenden med myndigheter och företag i andra länder. Detta innebär att EU bör se till att de olika systemen med exempelvis e-legitimation är kompatibla med varandra för att skaffa skattsedlar, tillstånd och andra myndighetskontakter.

Den del av den fria rörligheten som är mest eftersatt är arbetskraftsutbytet mellan länderna. Detta utbyte kommer med stor sannolikhet att öka, någonting som CUF ser mycket positivt på. EU måste arbeta aktivt för att skapa bättre förutsättningar för en sådan rörlighet. Sverige är inte ensamt om att, i framtiden, drabbas av arbetskraftsbrist, utan stora delar av EU är i samma situation. Det kommer innebära en konkurrens om arbetskraften, både när det gäller EU- medborgare och den arbetskraft som kommer från länder utanför unionen. Det är därför viktigt att öppna för fri rörlighet av arbetskraft från hela världen och inte bara inom EU-området.

8.8.2 EU:s handelspolitik

Fri handel av varor och tjänster är avgörande för vårt välstånd. Det långsiktiga målet måste vara att alla handelshinder ska avskaffas. För det mesta så rivs handelshinder genom avtal mellan länder. Dessa avtal är omfattande, tekniska och tar lång tid att få till stånd. Fördelen att tillsammans med andra länder gemensamt förhandla om handelsavtal har alltså stora fördelar. EU har idag olika typer av frihandelsavtal med en rad olika länder. Dessa avtal som Sverige idag nyttjar hade ej kunnat förhandlats fram utan EU.

Ett problem vid handel är de olika ländernas regler och skatter. För att marknaden ska fungera och för att vi ska skapa ett Europa som gynnar både företagare och konsumenter, krävs tydliga och gemensamma spelregler.

Förbättrat välstånd för alla européer uppnås främst genom att utveckla och värna de fyra friheterna i EU för att rörlighet av varor, tjänster, personer och kapital. Den uppdatering av utstationeringsdirektivet som gått igenom i EU är olycklig eftersom de nya reglerna innebär ökade kostnader och regelbörda för företagen och dess anställda. En väl fungerande inre marknad kräver så tydliga och tillåtande regler som möjligt. Sveriges framtid består inte i att motverka konkurrens från andra EU-länder. I stället måste vi göra allt vi kan för att kunna hantera de konkurrensvillkor en friare värld obevekligen kommer att ställa på oss.

Den fria handeln får inte bara begränsas till EU, utan måste utvidgas och omfatta hela vår omvärld. För att riva murarna mot omvärlden måste EU:s handelshinder successivt monteras ned. Detta gäller både direkta hinder i form av tullar men även indirekta hinder i form av subventioner. På sikt kommer detta främja både EU och övriga länder, inte minst afrikanska länder som har en stor potential att exportera jordbruksprodukter men som stängs ute till följd av EU:s handelshinder. Världshandelsorganisationen, WTO, som reglerar handeln måste avveckla de regler som skyddar de rika ländernas marknader och kräver öppna marknader för Iländernas företag i u-länderna. Handelspolitiken från EU:s sida ska inte vara protektionistisk, utan präglas av öppenhet, solidaritet och frihandel. EU bör också driva en avgränsning av vilka områden som ska omfattas av WTO:s regelverk.

EU:s handelspolitik måste ta hänsyn till klimatet. Vi ställer oss bakom initiativet i EU med att genom handelsavtal ställa miljö och klimatkrav på handelspartners såsom hänvisningen till Parisavtalet i EU:s frihandelsavtal. För att utveckla EU:s handelspolitik ytterligare vill CUF se att miljöskadliga subventioner och handelshinder för miljötjänster och miljövaror tas bort.

8.8.3 Den gemensamma jordbrukspolitiken – CAP

CUF:s strävan efter frihandel innebär att vi ställer oss positiva till att avskaffa de ekonomiska delarna av EU:s jordbrukspolitik och förespråkar liberaliseringar av jordbrukspolitiken för ett eventuellt medlemskap i Cairns-gruppen. EU behöver emellertid gemensamma regler och riktlinjer för att enskilda länder inom EU inte ska införa konkurrenshämmande subventioner och regleringar. Om sådana skulle införas skulle detta slå oproportionerligt hårt mot svenskt jordbruk.

CUF anser att svenska bönder är starka nog att konkurrera när det sker på lika villkor. CUF vill alltså att Common Agricultural Policy (CAP), EU:s gemensamma jordbrukspolitik, ska avskaffas successivt och att de delar som syftar till att motverka nationella jordbrukssubven- tioner istället behandlas som en konkurrensfråga. Fram till dess att jordbruksstödet inom CAP har avskaffats behöver de stöd som finns vara neutrala till produktionsmetoder - exempelvis ska stödrätten för åkermark inte vara högre än den för betesmark.

Även efter det att jordbruksstödet avskaffats finns det ett behov för länder, däribland Sverige, att betala ut ersättningar för rent miljövårdande åtgärder. För att förhindra att nationella produktionsstöd ska kunna utmålas som sådana är det önskvärt att även i framtiden låta vissa sådana ersättningsmöjligheter rymmas inom den gemensamma politiken.

8.8.4 EU:s gränsöverskridande brottsbekämpning

Strävan i det rättsliga samarbetet är att skapa frihet, trygghet och rättvisa för EU-medborgare då de nationella gränserna får mindre betydelse. För att alla ska kunna känna trygghet måste satsningar göras för att stärka det brottsförebyggande arbetet och minska brottsligheten. Förutsättningarna att lyckas med detta blir bättre genom samarbete, exempelvis genom att få till stånd fungerande polissamarbete och straffrättsligt samarbete, samt genom att förebygga och bekämpa rasism och främlingsfientlighet. Vidare krävs ett erkännande av varandras rättssystem, ett så kallat ömsesidigt erkännande. Man kan då inom EU behålla de nationella lagar som finns men erkänna varandras system så att man kan samarbeta fullt ut. Tyskland kan exempelvis erkänna det svenska rättssystemet och därmed acceptera att svenska åtal och ingripanden drabbar tyska medborgare i Sverige och vice versa. Ett sådant samarbete måste präglas av tydlig information så att varje unionsmedborgare ska kunna känna sig säker på att man kommer hanteras på ett civiliserat och rättssäkert sätt, oavsett i vilket medlemsland hen befinner sig.

Den senaste tiden har vi fått bevittna exempel på fruktansvärda terrordåd runt om i Europa och världen. Fördjupat samarbete inom EU är en förutsättning för att möta de hot som EU står inför. CUF ser här positivt på ökade skyldigheter gentemot andra EU-länder att bistå med hjälp för att bekämpa brott.

Tvångsåtgärder ska endast få utföras av berörda nationella myndigheter. Alla Europols och Eurojusts operativa insatser ska genomföras i samverkan och samförstånd i det, eller de, medlemsländer som berörs. Polis- och åklagarsamarbetet inom unionen ska syfta till att förebygga och bekämpa brottslighet vare sig denna är organiserad eller inte. Det är dock särskilt viktigt att samarbeta kring gränsöverskridande brottslighet, där trafficking, narkotikahandel, vapensmuggling, terrorism och miljöbrott är de mest akuta områdena.

8.8.5 EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik

CUF anser att det territoriella försvaret är ett av de områden där det finns stora fördelar med att utveckla samarbetet på EU-nivå. På sikt är det önskvärt att de medlemsländerna som vill fördjupar samarbetet ytterligare när det kommer till försvars- och säkerhetspolitik. Det militära samarbetet mellan EU:s medlemsländer bör stärkas men det bör göras med medlemsstaterna olika förutsättningar i åtanke. EU har inrättat särskilda samordnade insatsförband som är redo på att FN:s mandat genomföra fredsinsatser utanför EU:s gränser. De bör dessutom övergå till att bli en stående europeisk insatsstyrka och, inte som idag, skötas i ett rullande schema av de enskilda medlemsländerna. Detta då det finns uppenbara problem med att de enskilda nationerna har ansvaret, bland annat eftersom tendensen varit att man gärna avvaktat med insatser för att skjuta över kostnaden för insatsen på nästa land i ordningen. Genom ett gemensamt ansvar kan kostnaderna delas rättvist och möjligheten att agera stärkas.

Det är av yttersta vikt att EU når samsyn kring hur säkerhetsarbete bör ske på den internationella arenan. EU har en viktig uppgift i att stärka FN:s roll i det internationella fredsarbetet. Den utveckling vi ser idag där internationella fredsinsatser sätts in utan FN-mandat är beklaglig. Vi ska ha som mål att militära insatser genomförs med FN:s godkännande, och på denna punkt måste EU stå enade och starka. FN måste leva upp till principen om ”responsibility to protect”. Vi ställer oss positiva till insatser även utan FN-mandat när grova kränkningar av mänskliga rättigheter sker men FN visar sig oförmögna att hantera situationen.

Ett mer samordnat europeiskt försvar bör inte enbart fokusera på konventionell krigföring utan bör även kunna hantera på den moderna irreguljärkrigföringen vi idag kan se på Krimhalvön och i Sydkinesiska havet. EU behöver även bygga upp en kapacitet för att kunna hantera cyberkrigföring. En cyberattack bör liknas vid en icke-fatal skärmytsling med en främmande makt. Det är ingen principiell skillnad på när en främmande makt bombar en bro eller orsakar en artificiell finanskris, båda skadar vital infrastruktur.

8.8.6 Europeisk bankunion

CUF ser positivt på den bankunion som successivt utvecklas inom EU. Många europeiska, inklusive svenska banker verkar på en marknad som sträcker sig över många länder medan de regler som reglerar bankerna fortfarande i stor utsträckning beslutas på nationell nivå. En harmonisering av regelverken är nödvändig. Det handlar dels om att förhindra att enskilda länder ställer oproportionerligt höga krav på banker med säte i landet men även för att förhindra att vissa länder ställer för låga krav på banker vilket i sin tur riskerar drabba kunder och låntagare i andra länder.

8.8.7 EU:s fiskepolitik

EU:s gemensamma fiskeripolitik är nödvändig för att samordna regler och villkor mellan länder inom fiskesektorn, samt för att driva på utvecklingen av ett hållbart fiske i unionens havs- och vattenområden. De områden i fiskeripolitiken som behandlar strukturstöd till modernisering av fiskeflottan gör dock att EU i praktiken subventionerar det industriella överfisket i Östersjön och på västkusten. CUF vill därför avskaffa strukturstöden till de investeringar som inte är kopplade till fiskeripolitikens mål för småskaligt kustnära fiske eller som inte syftar till direkta hållbarhets- och miljöåtgärder.

8.9 Vapenexport

CUF anser att Sverige måste börja föra en vapenpolitik som motsvarar svensk lagstiftning samt att vapen endast ska säljas till demokratier och framväxande demokratier, samt strategiskt viktiga konflikter. Undantagen måste bli färre och endast särskilda säkerhetspolitiska skäl kan föreligga för sådana. CUF efterlyser också ett utökat internationellt samarbete om vapenproduktionen inom Nato och andra försvarssamarbeten.

8.10 Haven

Havet har sedan urminnes tider varit livsviktigt för oss människor. Idag spelar havet en avgörande roll i den internationella handeln men även i jakten på naturresurser såsom olja, naturgas och fisk. På grund av det enorma ekonomiska värdet finns det många intressenter på ett begränsat område vilket bidrar till att en stor del av dagens geopolitiska konflikter utspelar sig till havs. Även identitära konflikter förekommer då kolonialismens efterlämningar fortfarande märks av i delar av världen. CUF trycker på vikten av att respektera gemensamt överkomna avtal och fördömer länders expansion av sitt territorium tills havs med hjälp av konstgjorda öar, en expansion som strider mot havsrätten definierad i Förenta nationernas havskonvention från 1994. Det är av största vikt att Sverige har kapacitet att försvara sin territoriella integritet, på vatten som på land. Försvarsmakten och marinen måste ha tillräckligt med resurser för att vara redo att skydda svenska vatten i händelse av kris. CUF ser positivt på bilaterala och multilaterala avtal för komplettering av sjölägesinformation och stöd av sjösäkerhet i Östersjöområdet såsom SUCFIS-avtalet mellan Finland och Sverige samt dess utökning SUCBAS-avtalet mellan strandstaterna i Östersjön samt Storbritannien.

8.11 Rymden

Rymden har alltid fascinerat människan och frågan om vi är ensamma i rymden eller om det finns mer liv har alltid sysselsatt såväl forskare som lekmän. Men forskningen kring rymden är också viktig för att lära oss mer om vårt ursprung och om hur jordens komplexa naturkrafter fungerar; t.ex. är fusionen som sker i stjärnor ett mycket intressant sätt att skapa energi på, om vi lyckas duplicera det. CUF anser att rymdforskningen måste fortsätta att få medel från statlig och mellanstatlig nivå för att kunna fortsätta att bedriva sina forskningsprojekt. Tillträdet till rymden måste vara fritt för att forskning ska kunna bedrivas så effektivt som möjligt och för att företag ska kunna etablera verksamhet såsom gruvnäring eller turism.

Det är också av stor vikt att världssamfundet strävar efter att jordens konflikter hålls borta från rymden, så att den inte används för att placera ut t.ex. missilförsvar eller andra vapen i. Om denna strävan visar sig omöjlig bör Sverige, tillsammans med de länder som delar vår grundläggande syn på frihet och demokrati, dock se till att snabbt skaffa sig ett militärt övertag i rymden. Rymdforskningen kan i framtiden leda till att man finner lösningar på många stora problem, därför måste den få bedrivas ostört och gemensamt för fredliga ändamål.

CUF ser att ESA i högre utsträckning ska använda privata-offentliga partnerskap för att minska kostnaderna och påskynda utvecklingen inom rymdindustrin. Vi uppmuntrar ISECG till att i större grad inkludera näringslivet för att öka insynen och synergin mellan den offentliga och privata sektorn inom rymdindustrin. Vi uppmanar FN:s rymdkommitté att förbjuda användningen av konventionella vapen i yttre rymden. Vi ser även att det behövs mer växelverkan mellan ungdomar och rymdindustrin för att säkerställa kompetensförsörjning och fortsatt publikt intresse i rymden.

Vi uppmanar FN:s rymdkommitté att påbörja en dialog angående fördelningen av resurser som genereras av gruvdrift på himlakroppar. Det finns ett stort behov av att granska internationell lagstiftning gällande ägandeskap av naturligt förekommande objekt och resurser i yttre rymden med syftet att modernisera lagstiftningen.

8.12 FN

För att FN ska kunna fungera fullt ut och verkligen garantera mänskliga rättigheter världen över måste det också omstruktureras. Säkerhetsrådet ska inte ha några permanenta platser, ingen vetorätt ska finnas och beslut ska fattas med majoritet. Målet med samarbetet måste vara att individens rättigheter ställs över statens och att FN snabbt ska kunna ingripa i de fall då stater begår övergrepp gentemot sin befolkning.

Sverige ska arbeta tydligare för förbättring inom FN som organisation, och inte sitta tyst när diktaturer försöker försämra de mänskliga rättigheterna för att kunna fortsätta begå övergrepp på sina respektive folk.

FN:s råd för mänskliga rättigheter har kapats av diktaturer som ej respekterar de mänskliga rättigheterna, och därmed tappat all trovärdighet. CUF vill därför se en reform för att demokratisera rådet.

Bilden som lärs ut om FN i svenska skolor är förlegad och behöver uppdateras. I en alltmer globaliserad och öppen värld är det viktigt att vi lär ut korrekt information, särskilt om en organisation som FN.

För att det i högre grad ska vara möjligt för FN att uppnå sitt syfte krävs reformer. CUF tycker också det är av största vikt att FN tillämpar en offentlighetsprincip i den mån det är möjligt, detta för att motverka korruption och kunna jobba mot exempelvis de sexuella övergrepp som begåtts av FN-soldater på uppdrag.

8.12.1 De globala målen

CUF tycker att de globala målen är ett exempel på när FN har lyckats ena världens länder att jobba mot en gemensam målbild. Vi ser positivt på att de har tagit fram så ambitiösa mål för världens utveckling, och CUF anser att Sverige bör arbeta för att vara ett föregångsland på området. Samtidigt är det tydligt att världen fortfarande inte är i närheten av att uppnå de globala målen inom Agenda 2030, utan takten i omställningen till ett hållbart samhälle behöver öka. För nationell del vill vi därför se att Sverige tar fram en genomgripande handlingsplan för hur målen ska nås, där ansvar och åtgärder tydliggörs.

Internationell politik